Vad gör man på bat mitzva

Chanukka (ljusfesten) varar inom åtta dagar, samt varenda natt börjar lysa en nytt ljus.

Det judiska året existerar en månår, d.v.s.

detta rättar sig efter månens faser samt består från dygn.

till för att justera detta tillsammans med solåret införs skottmånader.

Tideräkningen existerar enstaka ytterligare än den kristna. tid 1 existerar detta tid likt Skapelsen bör äga ägt utrymme i enlighet med tolkningar från skrifterna. detta inträffade

Sabbaten

Sabbaten existerar namnet vid den judiska helgen. beneath sabbaten vilar man.

Sabbaten börjar vid fredag natt samt fortsätter fram mot kvällstid vid lördagen.

vid fredagkvällen äts enstaka rituell måltid samt vid veckodag förmiddag går dem flesta mot synagogan.

Matregler

Inom judendomen finns speciella matregler. Dessa kallas till kosher.

Judar vilket följer matreglerna äter mot modell ej griskött samt skaldjur. detta existerar även viktigt för att ej blanda animalisk föda samt mjölkprodukter. inom vissa judiska bostad finns mot samt tillsammans numeriskt värde matrum vid bas från detta.

De judiska matreglerna besitter sin bas inom Toran. Hur strikt dem följs varierar stort.

Reformjudar bryr sig vanligtvis ej angående matreglerna, medan mot modell ortodoxa judar följer dem noga.

Årets högtider

Högtiderna inom judendomen existerar viktiga till den judiska identiteten. dem upprätthålls inom judiska familjer samt inom den judiska gemenskapen inom synagogan samt bland judiska vänner.

Här följer dem viktigaste judiska högtiderna:

Nyår (rosh ha-shana)

september/oktober 
Denna festlighet bör bl.a.

påminna angående världens skapelse.

Försoningsdagen (jom kippur)

Firas tio dagar efter nyårsfesten samt existerar årets heligaste ljus. Dagen ägnas åt fasta samt ånger samt mot för att försonas tillsammans med Gud.

Förr lastades synderna vid enstaka getabock såsom drevs ut inom öknen - syndabocken.

Tempelinvigningsfesten (chanukka)

november alternativt december
Tempelinvigningsfesten firas såsom en minne från återinvigningen från templet såsom ägde plats beneath denna festlighet existerar detta fest inom åtta dagar.

detta börjar lysa en ljus varenda dygn vid den åttaarmade ljusstaken (chanukkastaken, såsom ej bör förväxlas tillsammans menora, såsom existerar den sjuarmade ljusstaken samt ett klassisk emblem till judendomen). beneath ljusfesten får barnen presenter.

Denna fest besitter inspirerat mot detta kristna julfirandet.

Påsk (pesach)

Den judiska högtidlig vecka före påsk firas mot minne från uttåget ur Egypten beneath ledning från Moses.

Sedermåltiden inom hemmet bör påminna angående den svåra tiden före uttåget.

Veckofesten (shavuot)

Veckofesten firades ursprungligen inom samband tillsammans med veteskörden. Den infaller 50 dagar efter påsk samt minner numera angående hur Moses tog emot lagen (de tio budorden) vid Sinai en stor naturlig upphöjning av jordens yta.

detta plats då han fick detta budskap liksom blev Toran.

Veckofesten firas inom numeriskt värde dagar samt motsvaras inom kristendomen från pingsten.

Inom varenda riktningar utom den ortodoxa brukar man även minnas Förintelsen beneath denna högtid.

Lövhyddefesten (sukkot)

Lövhyddefesten avslutar detta judiska året samt firas mot minne från den långa ökenvandringen.

Man bygger små hyddor inom trädgården på grund av för att komma minnas utsattheten beneath den 40 tid långa vandringen genom öknen. Hyddorna bör helst äga träväggar samt en överdel likt består från löv alternativt annat ämne liksom släpper igenom lite nederbörd samt solen. Väggarna - liksom står emot luftström samt blåst - samt markerar Guds skydd samt omsorg.

Drottning Esters räddning från sitt människor (purim)

Ester besitter gett namn mot ett från böckerna inom Tanak (ungefär identisk text liksom Gamla testamentet).

denna blev drottning samt räddade sitt människor ifrån för att bli utplånat. beneath den på denna plats högtiden råder fasta.

Man brukar även dramatisera berättelsen ifall Ester.

Viktiga händelser inom livet

Inom samtliga kulturer finns s.k. övergångsriter. dem visar livets förändring beneath olika stadier inom existensen - då man går ifrån enstaka fas mot enstaka ytterligare. ett människa föds, växer upp samt lär sig sin traditioner, blir myndig, möjligen gifter sig, får unge, bli äldre samt dör.

inom samtliga kulturer uppmärksammas detta, dock ofta vid olika sätt.

Födelse

Den ceremoni likt äger utrymme inom samband tillsammans med en barns barnafödande handlar angående tacksamhet.

Ceremonin ser olika ut på grund av pojkar samt flickor. på grund av flickor hålls detta enstaka namngivning inom synagogan var ett mamma/pappa talar angående vilket flickan bör varma. inom samband tillsammans detta läses även enstaka speciell bön.

Bild: Tausha Barbery

Pojkar omskärs då dem existerar åtta dagar gamla.

Detta existerar ett tradition såsom sägs komma ifrån Abrahams tidsperiod. inom samband tillsammans omskärelsen får pojkar sina namn.

Dopet inom kristendomen existerar enstaka liknande tradition.

Uppväxt

När pojkar existerar 13 tid uppnår dem bar mitzva - religiös myndighetsålder. Sedan existerar dem medlemmar inom församlingen.

Flickor fullfölja detta redan då dem existerar 12 tid samt blir då bat mitzva. Dessförinnan besitter dem (pojkar samt flickor) beneath en års period fått primär utbildning inom bibelkunskap samt hebreiska.

Bar mitzva samt bat mitzva brukar traditionellt uppmärksammas genom ett festlighet alternativt nära ett gudstjänst inom synagogan var personen inom fråga förmå ett fåtal studera en del från Tora - ofta dem tio budorden - vid hebreiska.

Även ifall studiet från den judiska läran pågår bota existensen anser man för att barnen då existerar därför vuxna för att dem förstår tron samt för att dem känner samhörighet tillsammans med den assemblage dem tillhör.

Tidigare plats denna tradition ej nödvändig på grund av flickor. dock idag existerar den lika nödvändig till flickor samt pojkar - inom varenda fall inom Sverige.

Bar mitzva samt bat mitzva äger sin kristna motsvarighet inom konfirmationen.

Giftermål

Att gifta sig ses från flera liksom livets höjdpunkt.

giftermålet följer därför speciella ritualer samt betraktas såsom något Gud vill.

Äktenskapet existerar en avtal mellan mannen samt kvinnan. detta anses även viktigt för att ett fåtal unge eftersom detta existerar ett sektion från Guds vilja tillsammans med äktenskapet.

Gud välsignade dem samt sa mot dem: ”Var fruktsamma samt föröka er, uppfyll jorden samt lägg den beneath er.

Härska ovan havets fiskar samt himlens fåglar samt ovan samtliga varelse likt myllrar vid jorden." [1 Mos ]

Inom frikostig judendom (reformjudendom) erkänns även samkönade äktenskap.

Döden

Inom judendomen ses döden såsom ett naturlig avslutning vid existensen. Den existerar inget för att artikel skrämd för.

Inom traditionell judendom tänker man för att människan besitter ett lekamen samt enstaka själ.

Själen lever vidare efter döden.

dock synen vid hur själen lever vidare varierar. inom Tanak beskrivs detta ej tydligt. möjligen uppstår människan mot en nytt liv, alternativt därför lever denna vidare genom sina små människor. inom Tanak finns enstaka allegori var häxan inom Endor manar fram Samuels ande.

När enstaka människa dör brukar man studera ett skrivelse ifrån 5 Mosebok samt enstaka syndabekännelse.

Det finns flera ritualer såsom omger döden.

dem finns var på grund av för att visa respekt till den likt dött, dock även på grund av för att trösta dem anhöriga.

De flesta församlingar besitter en begravningssällskap (chevra kadiska). dem hjälper mot tillsammans för att tvätta samt svepa den avlidna. Begravningen sker inom några dagar samt den döde begravs tillsammans fötterna inom riktning mot Jerusalem.

dem anhöriga stannar hemma inom ett sju dagar, dock sorgeperioden varar inom en kalenderår. inom synagogan hålls särskilda sorgeböner till den avlidna. Dessa böner leds inom regel från enstaka anhörig.

Under mottagning nära den dödes grav brukar man lägga enstaka berg vid grav likt emblem till för att man minns den döde.​

LÄS MER: Några viktiga judiska högtider

LÄS MER:Judiska feståret samt helgdagar

LÄS MER: Judendomen

LÄS MER: Den judiska läran

LÄS MER:Judiskt familjeliv

LÄS MER:Judiskt vardagsliv(om högtider m.m.)

LÄS MER:Riktningar inom judendomen

Judisk kultur

Många judar äger varit framstående både inom traditioner samt vetenskap.

för att judar - inom förhållande mot hur flera dem existerar - existerar överrepresenterade inom tradition samt vetenskap tror flera beror vid dem religiösa studierna. Toraläsning tillsammans med diskussioner kring tolkningar samt olika synvinklar lägger nära tidig ålder grunden på grund av en analytiskt tänkande.

Albert Einstein skriver:

"Jakten efter insikt på grund av dess personlig skull, enstaka nästan någon som är extremt engagerad eller hängiven älskade mot rättvisan samt enstaka önskan ifall personlig frihet, detta existerar detta inom den judiska traditionen likt fullfölja för att jag tackar min himlakropp för att jag tillhör den.”

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara kortfattat nästa begrepp: 
   
       a) synagoga
   
       b) sabbat
    
2. Ge modell vid några matregler inom judendomen.

   Varför finns matreglerna?
    

3. Berätta kortfattat ifall tre judiska högtider likt ni tycker verkar artikel maximalt intressant.
    
4. Tänk dig för att ni existerar jude samt kommer ifrån ett ganska religiös släkt. Beskriv kortfattat några från dem ritualer likt ni antagligen skulle ett fåtal genomgå inom existensen (och efter döden) - ifrån födsel mot begravning (se ovan "Viktiga händelser inom livet").
    

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas bakgrund - ifall tro, hänförelse samt konflikter. Historiska media,
Niels C.

Nielsen , Religions of the World, Bedford/St. Martin's,
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, sagor, ikonografi. Gyldendal,
Bente Groth, Judendomen: traditioner, bakgrund, tradition, Natur & traditioner,
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasie lärare inom religionskunskap