Hur kan en lärare arbeta konfliktförebyggande

Antologin Konflikthantering inom professionellt lärarskap syftar mot för att förbättra lärares kunskaper angående hur man kunna förebygga, förstå samt hantera konflikter samt analysera olika konflikthanteringsprogram. Fem från bokens nio avsnitt behandlar centrala perspektiv vid samt teorier angående konflikter samt konflikthantering.

Fyra avsnitt behandlar olika konflikthanteringsprogram.

Bokens redaktörer existerar Ilse Hakvoort, docent inom pedagogik nära relaterat till göteborg högskola, samt Birgitta Friberg såsom bl.a. besitter undervisat inom konflikthantering nära Yrkeshögskolan inom götet samt relaterat till göteborg högskola.

Genom att analysera de faktorer som bidrar till konflikter och genomföra strategier för att lösa dem kan man skapa en harmonisk och positiv inlärningsmiljö

Centralt inom deras resonemang existerar för att lyckad konflikthantering kräver teoretiska kunskaper, analysförmåga samt träning.

Behöver behärska analysera, förstå samt hantera konflikter

I förskolan samt skolan interagerar människor tillsammans med skilda behov, perspektiv, uppgift samt intressen. Exempelvis möter pedagog arga samt ledsna studenter, missnöjda föräldrar samt pressade rektor samt kollegor, situationer vilket enkel kunna leda mot konflikter.

detta menar Marianne Göthlin samt Towe Widstrand likt båda existerar certifierade tränare inom konflikthanteringsmodellen ”Nonviolent Communication” vilket bl.a. besitter använts vid arbetsplatser, inom skolor samt nära fredsmedling inom krig.

På en allmänt strategi kunna konflikter beskrivas vilket situationer var olika individer samt grupper besitter skilda intressen alternativt fullfölja olika tolkningar samt bedömningar från något vilket dem tycker existerar betydelsefullt.

a

Konflikter kunna uppstå nära konkurrens alternativt nära samarbete. Konflikter är kapabel finnas inom enstaka individ, mellan personer, mellan grupper alternativt mellan enstaka individ samt den organisation alternativt detta regelverk hen verkar inom, poängterar Göthlin samt Widstrand.

För för att behärska hantera konflikter vid en konstruktivt sätt behöver skolpersonal teoretiska samt praktiska kunskaper angående konflikters orsaker samt förlopp samt angående olika sätt för att förebygga samt hantera konflikter därför för att dem ej eskalerar, menar Hakvoort samt Friberg.

Disciplinproblem kvarstår trots striktare ordningsregler

Det finns enstaka massiv variation inom hur utmärkt skolor samt förskolor existerar vid för att hantera olika former från konflikter.

flera verksamheter besitter idag en förebyggande jobb samt utgår ifrån ett disciplinärt system nära hantering från olika former från konflikter, konstaterar Hakvoort. Grundtanken tillsammans en disciplinärt struktur existerar för att skolan bör sätta upp ordningsregler på grund av vilket likt existerar tillåtet alternativt ej samt för att överträdelser leder mot givna konsekvenser.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagogerna löser konflikter som uppstår mellan

en disciplinärt struktur handlar alltså angående för att sätta upp gränser, granska, övertyga, straffa samt ge pris. dock detta finns flera brister tillsammans med detta sätt för att hantera konflikter, menar Hakvoort.

Ett centralt bekymmer existerar för att långt ifrån samtliga konflikter vid ett utbildningsinstitution handlar angående förbrytelse mot ordningsreglerna.

inom flera skolor besitter disciplinproblem ej minskat, trots striktare ordningsregler samt våldsam hantering från konflikter, menar Hakvoort. Utifrån teoretiska resonemang samt tidigare undersökning drar Hakvoort slutsatsen för att den svenska skolan ej behöver fler ordningsregler. Däremot behöver skolor jobba aktivt tillsammans med för att förbättra en relationellt samt dialektiskt förhållningssätt bland vuxna samt barn/ungdomar.

Utveckla en struktur på grund av ömsesidig kommunikation

I en disciplinärt struktur kommuniceras budskapet linjärt – ifrån ett sändare mot enstaka mottagare, fokus ligger vid resultatet.

inom en relationellt samt dialektiskt förhållningssätt talar parterna tillsammans varandra samt man lyssnar vid varandra. nära enstaka konflikt skapar parterna tillsammans enstaka medvetande till konflikten samt en ömsesidigt ansvar till för att den hanteras vid en konstruktivt sätt.

Ska en sådant förhållningssätt utvecklas samt upprätthållas behöver skolor förbättra struktur samt metoder likt fullfölja detta möjligt på grund av parterna inom ett konflikt för att uttrycka sina reflektioner, intryck, erfarenheter, känslor samt behov.

Parterna måste även ges tillfälle för att tillsammans diskutera samt tänka ovan sina egna samt andras roller inom konflikten. en sådant förhållningssätt gynnar likvärdighet, jämställdhet samt utbildning – unge samt studenter förbereds till för att konstruktivt hantera åsiktsskillnader, konflikter samt andra komplexa sociala relationer, konstaterar Hakvoort.

Utöver kommunikationens viktiga roll betonar Hakvoort betydelsen från för att förbättra lärares förmåga för att värdera konfliktens karaktär.

inom detta ingår för att behärska att fatta beslut eller bestämma något hur konflikter bör förebyggas samt hanteras samt vilka insatser samt konflikthanteringsprogram vilket passar bäst till den specifika konflikten samt skolan. på grund av för att behärska utföra sådana bedömningar behöver man ett teoretisk analysmodell, menar Hakvoort.

Olika konfliktformer kräver olika insatser

En analysmodell såsom ger en helhetsperspektiv vid arbetet tillsammans med konflikter samt konflikthantering, existerar Richard Cohens konflikthanteringspyramid, anser Hakvoort.

Cohen existerar direktör samt grundare från den amerikanska ”School Mediation Associates” samt hans konfliktpyramid består från fyra nivåer.

1. Konfliktpyramidens bas alternativt nivå en kallas ”förebyggande” alternativt ”förberedande”konflikthantering.
   Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker

   vid denna nivå finns olika insatser liksom syftar mot för att utföra skolmiljön stöttande samt förbättra operativ sociala relationer inom skolan sålunda för att konflikter aldrig uppkommer. Den förebyggande konflikthanteringen består bland annat från värdegrundsarbete, demokratisk skolorganisation, sysselsättning tillsammans med självkänsla samt gruppdynamik, kommunikationsövningar, diskussioner ifall etik, moral samt normer.

2. Men konflikter uppstår även inom skolor tillsammans välfungerande förebyggande konflikthantering.

   till för att hantera nya samt underliggande konflikter samt på grund av för att underliggande konflikter ej bör förvärras behövs kunskaper angående samt verktyg till för att tidigt upptäcka, bemöta, samt hantera alternativt åtgärda konflikter. Cohens andra nivå representerar konflikter liksom hanteras alternativt löses genom förhandling. till detta behöver skolan producera organisatoriska förutsättningar på grund av förhandling.

   Läraren visar exempelvis på olika sätt att möta känslor som ilska och hur man skapar undervisningsrelationer

   detta innebär bland annat för att både studenter samt vuxna behöver lära sig elementär konflikthantering, dialog, samt kollaborativ problemlösning vilket inom sin tur innebär för att behärska titta olika perspektiv samt ta andras perspektiv samt för att behärska känna igen olika lösningar.

3. Verkligheten inom skolan visar dock för att ej samtliga konflikter går för att åtgärda genom dialog samt förhandlingar mellan parterna.

   inom eskalerande konflikter blir båda parterna blockerade från flera samt starka känslor, skilda synsätt samt otillfredsställda behov liksom existerar svåra för att prata ifall.

   
   
4. 



inom liknande situationer förmå man behöva hjälp, dvs. erbjuda in ett medlare/neutral tredjeplats part vilket förmå lyssna vid parternas äventyr samt viljeyttringar, försöka ett fåtal dem för att sätta sig nära förhandlingsbordet samt (åter)uppta konstruktiv överföring samt medla mellan dem.

5. STOPP-nivå existerar pyramidens fjärde samt förhoppningsvis minsta nivån, menar Cohen.

   Konflikter vid denna nivå besitter trappats upp därför resehandling många för att situationen besitter blivit akut samt den negativa spiralen måste omedelbart stoppas. detta förmå exempelvis handla ifall för att skilja parterna åt, tillkalla polisen alternativt vid andra sätt tillgripa sanktioner således för att man kunna återvända mot dem ordningsregler liksom man besitter kommit överens ifall alternativt infört.

När situationen inom den konfliktfyllda miljön besitter blivit lugnare samt parterna besitter återgått mot ordningsreglerna är kapabel skolpersonalen behöva analysera både vilka konflikter likt finns vid skolan samt elevers samt personalens välmående samt nära behov initiera konflikthantering vid dem tre inledande nivåerna.

modell vid ämnen likt skolor behöver behärska besvara är: vilket besitter skolan missat inom sin hantering från bekymmer samt konflikter? vad besitter lett mot för att konflikten besitter eskalerat?

Fem av bokens nio kapitel behandlar centrala perspektiv på och teorier om konflikter och konflikthantering

vilket kunna skolan utföra till för att förebygga detta? Hur ser elevernas samt lärarnas kunskaper angående konflikthantering ut? Vilka utbildningsinsatser behöver pedagog samt studenter till för att liknande konflikter ej bör inträffa igen?

Konfliktpyramidens olika nivåer behöver alltså behandlas likt enstaka totalitet. dem olika nivåerna existerar beroende från varandra.

Hur påverkar lärarens olika ageranden konfliktlösningen? I texter och forskarkommentar får du möta en lärare som hanterar konflikt mellan elever

ett nivå bör tillsammans med andra mening ej behandlas avskilt ifrån övriga nivåer.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Konflikthantering inom professionellt lärarskap. Ilse Hakvoort, Birgitta Friberg (red.). Malmö: Gleerup,