Minns inte vad det hette

Ett försvunnet skolhot samt en obelagt quotation från Arne Hegerfors – nyligen besitter numeriskt värde händelser hamnat inom fokus liksom ej verkar äga hänt. Ändå beskriver människor för att dem upplevt dem. kunna minnet luras? oss äger frågat numeriskt värde minnesforskare.

Förra veckan vaknade föräldrar samt små människor upp mot den oroande nyheten för att någon struktur från hot riktats mot skolor inom nordvästra huvudstaden.

Hotet skulle äga uttalats vid social plattform från enstaka ung man alternativt pojke, dock uppgifterna angående videoklippet plats osäkra.

1

Skolorna tog detta säkra före detta osäkra tillsammans polisnärvaro vid skolgården samt inrymning från eleverna.

Men, fanns Tiktok-videon? detta pratades angående “vapen samt nazistiska symboler” samt inom jakten vid filmen sålunda snubblade man enkel ovan enstaka Aftonbladet-publicering ifall just en ung man likt planerat en skoldåd samt dömts.

Kan människor äga sett Aftonbladets publicering samt trott för att detta rörde sig angående en nytt färskt hot?

då Källkritikbyrån sökte efter personer vilket sade sig äga sett videon tillsammans detta aktuella skolhotet sålunda hävdade ett från dem för att detta tagits ner ifrån social plattform samt för att Aftonbladet haft nyheten angående hotet mot Järvaskolorna vid sin blad, dock tagit ner den.

Jakten vid Tiktok-klippet

När oss frågade Aftonbladets sociala medier-ansvarige Viktor Adolfsson därför svarade han för att nyheten ifall den fällda gärningsmannen publicerats veckodag natt vid tidningens sajt samt vid dess Tiktok-konto måndag nära åttatiden vid morgonen.

dock, man bestämde sig till för att bergvägg ifall videon eftersom detta syntes ett pistol nära flera tillfällen.

Aftonbladet tog alltså ner sin film beneath ett period vid måndagen samt lade upp den nya utgåvan, tillsammans med små bildmässiga förändringar, klockan 14 vid måndagen.

På skolgården gick ryktet för att killen liksom hotat skolan hette David samt fanns 16 tid.

detta existerar identisk namn samt ålder såsom pojken inom Aftonbladets publicering.

Till slut lades polisens analys ner eftersom inget tydde vid för att detta funnits något riktigt hot.

– oss besitter ej hittat inlägget samt oss äger även haft svårt för att hitta personer likt sett inlägget själva.

detta besitter ofta varit därför för att man hört från någon ytterligare vilket sett inlägget, sade Carina Skagerlind vid Stockholmspolisen mot P4 huvudstaden.

Hur ambitiös ska man vara? Välj den ambitionsnivå du vill ha och hinner med, mötet med en ny person

För den likt sett något fara förbi inom sociala medier kunna detta artikel svårt för att detaljerad minnas vad vilket sades samt vilket videon innehöll.

“Det ser mörkt ut”

Ett modell tillsammans betydligt längre period på grund av minnet för att konstra inträffade till numeriskt värde veckor sedan då den folkkäre tv-profilen Arne Hegerfors gick försvunnen inom slutet från januari inom år.

I kommentarsfälten blandades hyllningar tillsammans hågkomster från olika uttalanden denne gjort liksom sportkommentator.

en från citaten existerar dock märkligt obelagt. Arne Hegerfors påstås äga sagt för att “det ser mörkt ut vid Kameruns avbytarbänk”, något liksom letade sig in inom citatböcker.

Arne Hegerfors egen trodde för att denne sagt detta, samt detta finns flera liksom upplevt för att dem hört uttalandet inom realtid.

dem uttalar sig ifall tillfället då denne sa detta, vilket dem själva gjorde samt andra specifikation. dock nära närmare efterforskningar har ej citatet stått för att finna.

Våra skiftande minnen

Avsaknaden från bevis talar emot dem tvärsäkra uttalandena – hur säkra förmå oss artikel vid för att detta oss minns stämmer?

Källkritikbyrån äger pratat tillsammans med numeriskt värde minnesforskare.

Hur vanligt existerar detta från oss går runt samt äger falska minnen?

– Jag skulle yttra för att detta existerar standard. Våra minnen existerar ej enstaka perfekt replika från verkligheten utan oss konstruerar läka tiden enstaka mental modell från våra intryck, säger Mikael Johansson, professor inom psykologi nära Lunds universitet.

Vilka oss existerar, vad oss äger till tidigare erfarenheter, vilket oss önskar – allt detta agerar roll till den foto oss bygger upp från ett incident, i enlighet med Johansson.

– oss konstruerar enstaka modell från verkligheten likt oss lägger vid minnet.

En liten namnfråga på nattklubbar i Stockholm Blue moon bar hette ju innan Tiger

När oss sedan bör försöka minnas någonting därför börjar hjärnan arbeta vid nytt.

– Ja, på grund av sen inom framtiden därför besitter oss ej passage mot den var inledande modellen likt oss konstruerade, utan oss måste rekonstruera den. samt angående detta saknas data, luckor, således fyller år oss ju gärna inom detta. detta är kapabel, dock behöver ej, bli rätt.

Man bygger nya minnen, alltså kodar in minne till den var ursprungshändelsen vid nytt.

Mikael Johansson säger för att anledningen mot för att minnen från ett incident väcks mot liv besitter innebörd.

Varför har det blivit så här?

detta kunna exempelvis existera för att någon specfik individ frågade enstaka angående detta, samt man förmå äga ett agenda tillsammans hur man önskar framstå inför den.

– ifall detta då byggs ihop en nytt minne till ursprungshändelsen därför kommer ju minnet successivt behärska förändras ganska många. därför vid frågan ifall hur ofta oss minns fel, därför existerar mitt svar för att oss minns fel bota tiden.

Samma sak säger Emelie Ernberg, vetenskapsman samt lektor inom psykologi tillsammans med inriktning mot rättspsykologi nära relaterat till göteborg universitet.

– oss tänker nog gärna vid vårt minne vilket enstaka videokamera, oss existerar tillsammans med angående någonting, sparar detta inom minnet samt nära behov plockar oss fram minnet igen samt agerar upp detta noggrann liksom detta fanns.

undersökning äger dock demonstrerat för att den på denna plats föreställningen ej stämmer.

Jag minns inte alltid vad de hette

Vårt minne existerar föränderligt samt sårbart – nya händelser, tidigare händelser, förväntningar samt föreställningar är kapabel förändra våra minnesbilder samt oss förmå även producera minnen från saker vilket inte någonsin skett, därför kallade falska minnen.

Varför fungerar minnet sålunda här?

Anledningen mot för att oss lagrar minnen existerar för att oss bör äga hjälp från dem inom framtiden, säger Mikael Johansson, såsom forskar inom fältet kognitiv neurovetenskap.

– oss lär från världen till för att behärska agera förbättrad inom den.

oss bör behärska närma oss sådant såsom existerar belönande samt undvika sådant vilket existerar bestraffande.

oss existerar ej passiva, ordagranna mottagare från resultat utan aktiva inom för att försöka begripliggöra detta likt oss exponeras på grund av. Minnena existerar ej mot till för att oss bör vinna Jeopardy, artikel objektivt korrekta alternativt minnas hur orden föll alternativt vem såsom sa vilket.

Om han däremot hade gett sitt namn och sagt att han var smed eller bagare, hade du med största sannolikhet enkelt kommit ihåg hans yrke

dock oss existerar otroligt duktiga vid för att extrahera meningsinnehåll ur ett situation, alltså kärnan inom någonting.

Enligt Mikael Johansson sålunda måste minnen existera skiftande inom stället till statiska till för att behärska artikel mot nytta inom framtida situationer till oss. Starkt negativa erfarenheter är kapabel mot modell vid detta sättet omstruktureras mot någonting hanterbart.

– detta skulle artikel otroligt kontraproduktivt angående oss varenda gång oss tänkte vid detta var hemska vilket oss upplevt vid nytt drabbas från detta samt översköljs från identisk emotionella pådrag.

oss måste behärska reglera detta minnet sålunda för att detta ej blir lika starkt. detta blir då enklare för att vandra vidare samt nyttja sig från erfarenheten vid en produktivt sätt.

Det finns ett allmän acceptans till för att minnet förmå spela oss spratt, dock då oss väl minns saker därför tänker oss oss för att detta oss minns existerar rätt, säger Johansson.

– oss förstår ju oss själva utifrån vilket oss kommer minnas för att oss äger varit tillsammans med ifall.

Minnet existerar oerhört centralt till vår självbild.

Här får du fyra enkla knep

Därför blir detta lite obehagligt för att tänka för att detta ej existerar precis, detta oss minns.

Arne Hegerfors-citatet

Källkritikbyrån ställer frågan angående vad liksom förmå förklara för att en flertal hävdar för att dem själva upplevt Arne Hegerfors uttalande inom realtid. i enlighet med Emelie Ernberg nära relaterat till göteborg högskola finns detta ett källminnesproblematik liksom kunna spela in.

– Källminne existerar ett metminnesförmåga, var oss använder data inom samt runt ett minnesbild på grund av för att förklara från vilket ställe den kommer.

mot modell, minns jag detta på denna plats till för att jag såg detta vid TV, till för att jag fanns tillsammans ifall detta egen alternativt till för att enstaka kompis berättade detta på grund av mig? Ganska ofta lyckas oss tillsammans för att att fatta beslut eller bestämma något källan mot minnet, dock oss är kapabel även utföra fel, samt felaktigt tro för att oss själva besitter sett något liksom oss bara fått berättat till oss.

Att människor minns Arne Hegerfors quotation trots för att detta ej kunna vederläggas låter likt en modell vid en falskt minne, säger Ernberg.

– detta finns en par saker likt skulle behärska spela in inom för att således flera människor minns identisk sak.

Dels för att detta existerar “schema-konsekvent” – inom minnessammanhang existerar scheman våra förväntningar vid hur något bör artikel – ifall uttalandet existerar inom linje tillsammans med våra förväntningar (om detta låter såsom något likt Arne skulle behärska äga sagt) existerar detta större chans för att oss går tillsammans med vid för att detta även fanns denne vilket sa det.

Man brukar skilja mellan igenkänning samt framplockning inom minnesforskning, säger Ernberg samt beskriver igenkänning vilket för att detta handlar angående för att svara vid exempelvis frågan “har ni hört detta på denna plats citatet förut?” alternativt “minns ni för att Arne äger sagt detta här?”.

Forskning förklarar det med den så kallade Baker-baker-paradoxen

Framplockning å andra sidan handlar ifall söka efter upplysning inom minnet, mot modell ifall man kunna dra sig mot minnes några särskilt minnesvärda quotation ifrån Arne.

– detta på denna plats möjligen då kunna handla angående en källminnesfel, för att man äger hört detta denna plats felaktiga ryktet samt därför tror sig minnas citatet. Igenkänning existerar ett automatisk process likt oftare existerar enklare till oss, dock oss existerar även mer benägna för att utföra fel, mot modell tro för att oss känner igen något likt oss egentligen ej stött vid tidigare.

detta gäller särskilt angående informationen existerar schema-konsekvent, rimlig samt ifall oss ej existerar helt säkra vid saken själva.

---

Har ni råd ifall saker ni önskar för att oss bör undersöka så hör från dig!