Hur hänger upplysningen ihop med amerikanska revolutionen

Traditionella idéer

Alla idéer ifrån den amerikanska revolutionen existerar ej nya. vid intet sätt fanns dem amerikanska revolutionärerna politiska radikaler liksom ville detta

Många amerikanska revolutionär omhuldade dem sedvänja brittiska institutionerna liksom representativ statsmakt,

likt, dem trodde, ägde förbigåtts alternativt korrumperats från monark George III samt hans parlament beneath 1770-talet.

Revolutionen handlade, till vissa från dem, ej sålunda många ifall för att presentera "det nya" utan för att återinföra "det gamla". Nyckeldokument liksom den inledande kontinentala kongressens deklaration samt beslut diskuterade kolonisternas rättigheter likt "frifödda engelska män": liksom liknande borde dem äga korrekt mot likhet inför lagen samt inför parlamentet, skydd mot orättvis beskattning, ett riktig för att ej konfronteras tillsammans tyranni, missbruk från stående arméer samt förnekande från frihet.

dem olika intäktsåtgärderna, införandet från trupper mot Boston, nedläggningen från koloniala församlingar samt "Olidliga lagar" ifrån 1774 kränkte varenda dessa rättigheter samt sågs vilket överträdelser från ett statsmakt liksom blivit galen från auktoritet samt tyranni.

En fördjupningsuppgift i Historia 1b, där eleven redogör för upplysningen och den amerikanska revolutionen

Revolutionen motiverades därför till för att "rena" detta amerikanska hörnet från imperiet samt upprätthålla dem brittiska politiska samt juridiska systemens höga principer.

Varje lärande från revolutionära idéer (inte bara till den amerikanska revolutionen utan även den franska revolutionen) bör börja tillsammans den europeiska upplysningen.

Detta fanns ett skarpsinnig rörelse såsom började vid 1600-talet samt involverade flera från erans största hjärnor; några likt Isaac Newton (till vänster) skulle bli nyckelfigurer inom modern saga.

till för att gå vidare tillsammans med lärda trender liksom började beneath renässansen, utmanade upplysningstänkare gamla åsikter, värderingar samt traditioner liksom tidigare ägde accepterats liksom uppgifter. dem trodde för att på grund av för att något verkligen skulle artikel giltigt samt oföränderligt liksom faktum måste detta artikel logiskt, rationellt argumenterat samt undersökt, samt ej bara baserat vid vidskepelse alternativt dogmer.

detta följer för att tro samt kyrkobaserade läror plats en särskilt syfte på grund av dessa män, vars led inkluderade Newton, John efternamn, Jean-Jacques Rousseau, Voltaire, Diderot samt Montesquieu. Upplysningsfilosofier fanns särskilt angelägna politiska tänkare likt ifrågasatte kungars gudomliga rätt: dem plats från åsikten för att mänskligheten, likt inom huvudsak fanns från god karaktär samt intelligens, kunde styra sig egen självklart korrekt ram samt organisationer (se folksuveränitet nedan).

”1769-talet plats ett tidsperiod från ideologi; tron samt rädslan såsom uttrycktes vid en sidan från revolutionen plats lika uppriktig såsom den likt uttrycktes vid den andra.

Resultatet, vilket Burke förväntade sig redan XNUMX, fanns enstaka 'eskalering' från misstro mot en katastrofalt återvändsgränd. Amerikanerna, sa Burke, 'har gjort ett upptäckt, alternativt tror för att dem äger gjort enstaka, för att oss menar för att förtrycka dem: oss besitter gjort ett upptäckt, alternativt tror för att oss besitter gjort ett, för att dem tänker stiga inom uppror mot oss.

oss vet ej hur oss bör vandra vidare, dem vet ej hur oss bör dra sig åter, dock något område måste vika. ”
Bernard Bailyn, historiker

Till denna mix lades nya idéer samt sätt för att titta saker liksom smiddes inom kolonierna ... dem plats unika amerikanska idéer såsom dök upp beneath dem 160 alternativt därför kalenderår likt britter faktiskt ägde bott inom Amerika.

enstaka sektion från detta inkluderade för att bo vid gränsen alternativt inom avlägsna städer, inom något avlägset hörn från imperiet; detta gjorde kolonisterna oberoende, självförsörjande människor, mer benägna för att sköta samt styra sig själva än för att förlita sig vid en avlägset parlament.

Epoken upplysningen var grunden till amerikanska och franska revolutionen

detta fanns även dem fientligt inställda ’indianerna’ inom väster samt fransmän inom norr; farorna tillsammans färsk terräng, vilda vilt samt klimat; samt den fria resurser vid mark (med därför många mer mark tillgängligt inom Amerika än England, detta fanns många mer tillgängligt samt ägande från personlig mark fanns många vanligare...

fler ägare av mark samt färre hyresgäster innebar människor tillsammans med ett mer oberoende synvinkel. Utan tvivel ett sektion amerikaner tillsammans endast svaga grupp mot moderlandet, särskilt dem nära gränsen, såg engelsk inblandning likt något vilket ganska enkel kunde avskaffas.

Några specifika revolutionära idéer inkluderade:

Motstånd mot beskattning.

Detta plats bedömande, särskilt beneath tiden på grund av stämpellagen samt sedan Boston Tea Party. Amerikanerna ägde vant sig nära enstaka massiv grad från självstyre; för att äga effekt inom dem politiska samt lagstiftande processerna. Detta fanns ingen fräsch sak på grund av amerikanerna, detta ägde varit fallet inom kolonierna sedan deras uppstart.

dem såg därför den slumpmässiga samt externa beskattningen från stämpellagen, Townshend-tullarna samt telagen såsom ett hårdhänt, autokratisk statsmakt. Kolonisterna insisterade vid för att beskattning endast kunde antas angående dem ägde ett röst inom detta brittiska parlamentet, alternativt åtminstone ifall dem skulle rådfrågas.

dem ville även erhålla sina framställningar mot Storbritannien hörda samt behandlade tillsammans respekt.

Begär till representation. Önskan angående "faktisk representation" fanns enstaka resultat från debatten angående representation. Brittisk parlamentarisk demokrati baserades, sa flera britter, vid virtuell representation … detta önskar yttra parlamentet agerade på grund av varenda sina medborgare, troligen inom deras bästa nyfikenhet.

Den något som ökar i storlek eller antal industristaden Manchester ägde ett befolkning vid 65,000 XNUMX dock representerades ej från ett parlamentariker! Detta spelade ingen roll, sa brittiska politiker, eftersom Manchester plats "praktiskt taget representerat" från dem markägande aristokraterna inom län i england samt Sussex.

Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen

Amerikanerna förkastade detta samt föredrog faktisk representation: var varenda ledamot från parlamentet alternativt ett samling satt vid uppgift från en antal från sina väljare; detta gjorde detta möjligt på grund av varenda individ för att äga ett röst inom parlamentet, eftersom dem ägde enstaka individ likt satt vid deras vägnar...

ett direkt linje, inom viss fras, mot deras regering.

Suveränitet. enstaka önskan angående suveränitet blev enstaka sektion från debatten, särskilt 1774 samt därefter.

Thomas Paine skrev vältaligt inom sunt förnuft angående dem tvingande skälen mot självständighet samt amerikansk suveränitet. dem amerikanska kolonierna ägde vuxit genom affär samt affär beneath Englands imperialistiska skydd? dock för tillfället utvecklades dem snabbt, ägde ökande befolkningar, plats resursrika, politiskt mogna samt intellektuellt aktiva. detta fanns enstaka naturlig tillväxt för att amerikanerna önskade suveränitet alternativt politisk autonomi: rätten till ett nations statsmakt för att styra sig egen samt ej befallas från andra.

Rädsla till militärt förtryck.

Paranoia ifall militärt styre samt "tyranni" fanns ett koncept vilket sporrade flera revolutionär, särskilt dem inom dem lägre klasserna. Storbritannien plats världens inflytelserik militärmakt nära tiden på grund av revolutionen; dess armé samt flotta fanns många fruktade från dess fiender – samt även inom dess egna kolonier. Städer inom Amerika ägde ej ens ett märkbart polisstyrka, sålunda närvaron från brittiska soldater vid 1770-talet kom likt en chockerande krav.

De revolterande fann också stöd i upplysningens nya frihetsidéer

flera såg detta såsom förtryck, användningen från en hot ifall våld till för att utföra kolonierna ’lydiga’ igen; andra såg detta såsom enstaka förolämpning, den sortens åtgärd liksom kunde vidtas inom enstaka koloni inom uppror. Boston 'massakern', även angående detta troligen plats amerikanernas fel samt resulterade inom för att bara fem personer dog, utnyttjades skickligt på grund av för att skildra dem överhängande fasorna till ett stående armé samt Englands 'mordiska avsikter'.

dem olika Quartering Acts ifrån 1765 samt 1774, likt fordrade för att amerikaner skulle hysa samt mata brittiska soldater inom sina egna bostad, plats även många föraktade.

Naturliga rättigheter. Lockes term angående människans naturliga rättigheter härleddes ifrån upplysningen dock blev ett integrerad sektion från den amerikanska revolutionära ideologin.

Den engelska filosofen John efternamn hävdade för att människan existerar född tillsammans med 'naturliga rättigheter' likt ingen statsmakt förmå ta bort: dessa rättigheter existerar liv, frihet (frihet) samt egendom (rätten för att förvärva dem samt skydda den ifrån stöld alternativt beslag). flera progressiva filosofer, både inom Amerika samt vid andra håll, ansåg för att britterna kränker dessa rättigheter.

Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen

detta fanns varenda regerings roll för att skydda sina medborgares naturliga rättigheter snarare än för att begränsa alternativt påverka dem. Dessa idéer bidrog även mot den franska revolutionen (1789).

Kommersiell frihet. Begränsning från amerikansk kommersiell potential existerar möjligen en motiv snarare än koncept dock detta fanns ändå viktigt.

Vissa vänsterorienterade forskare äger hävdat för att den amerikanska revolutionen utlöstes samt vidmakthålls från köpmansklassen, liksom plats arga ovan dem flera restriktioner likt ålagts dem från brittisk merkantilism samt Navigation Acts. dem kände för att dem kunde tjäna många mer valuta tillsammans större ekonomiska friheter: angående dem kunde handla tillsammans med land i västeuropa, Spanien, Holland samt andra nationer inom världen, vid sina egna villkor, samt bygga industrier samt tillverkningsanläggningar inom Amerika.

Eleven beskriver karakteristiska drag för upplysningstiden och nämner betydelsefulla tänkare inom epoken

Detta plats verkligen enstaka betydelsefull faktor på grund av för att motivera åtminstone några amerikanska köpmän.

Isolering från den koloniala herren. Bristande respekt på grund av den koloniala herren är kapabel äga varit enstaka nyckelfaktor. PBS dokumentärserie "Liberty" antyder för att den koloniala överklassen (män såsom Washington, Jefferson samt Hancock) fanns "avundsjuka" samt arga vid moderlandet eftersom dem strävade efter för att bli respekterade samt beundrade inom Storbritannien; dock skulle engelsmännen ständigt titta ner vid dem likt "kolonialer" alternativt "provinsialer", vilket "inte riktigt herrar".

Detta avvisande ifrån Storbritannien, hävdar vissa forskare, gjorde vissa revolutionära chef vrede samt inspirerade samt drev dem mot revolution. George Washington, mot modell, ägde ansökt ifall enstaka kommission inom den brittiska armén dock detta avslogs utan förklaring; denne blev därefter chef på grund av den rebelliska koloniala armén.

Ordet kommer från ordet att bli upplyst

vad kunde äga hänt ifall han ägde blivit tillåten såsom brittisk officer...?

Anti-katolicismen. tro samt paranoia kring katolicismen hjälpte mot för att driva revolutionen samt säkrade den stöd ifrån Amerikas protestantiska kyrkor. Även ifall dem amerikanska kolonisterna ofta predikade religiös tolerans, fruktade dem inom själva verket katoliker: dem flesta kolonisterna tillhörde trots allt ett från dem flera anglikanska, lutherska samt presbyterianska kyrkorna samt dem fruktade effekten från katolicismens spridning samt inflytandet vilket "Popery" alternativt "Papism" förmå äga vid Amerika.

Quebec-lagen (som antogs direkt efter "Outhärdliga lagar" ifrån 1774) tillät fransmännen inom just den provinsen för att utöva den katolska tro ... detta gav upphov mot misstankar angående för att britterna plats "mjuka" mot katolicismen.

Citatinformation
Titel: "Idéer ifrån den amerikanska revolutionen"
författare:Jennifer Llewellyn, Steve Thompson
Utgivare: Alfahistoria
URL: https://alphahistory.com/americanrevolution/american-revolution-ideas
Datum publicerat: Juli 17, 2019
Uppdaterat datum: November 23, 2023
Åtkomstdatum: Oktober 15, 2024
Upphovsrätt: Innehållet vid denna blad existerar © Alpha History.

detta får ej publiceras vid nytt utan vårt uttryckliga tillåtelse. till mer kunskap ifall användning, titta vår Användarvillkor.