Kända personer med x i sitt namn

Gatunamn inom Stockholm äger kommit mot dels genom ett spontan, från allmänheten skapad namngivning, dels genom ett ifrån officiellt håll (överståthållarämbetet respektive stadsfullmäktige/kommunfullmäktige) bestämd namngivning.

Fram mot start från 1700-talet fanns enstaka massiv oordning bland dem gatunamn liksom användes inom huvudstaden, eftersom flera ägde tillkommit spontant samt olika människor kunde nyttja identisk namn till olika gator.

1763 utsåg enstaka kungörelse för att gatu- samt grändnamn skulle anges vid tavlor uppsatta vid husen samt 1832 kungjorde överståthållarämbetet för att husen skulle numreras inom konstant ordning längs varenda väg. Stadens genom tiderna största namnrevision fanns den ifrån 1885, var en stort antal gator samt torg bytte namn.

Det finns omkring 11 000 gatunamn inom Stockholm.^[1]

Medeltida gatunamn

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta gatunamnen inom huvudstaden existerar oftast dem vilket allmänheten givit på grund av för att underlätta den egna orienteringen inom staden, samt liksom samtidigt uttrycker något karakteristiskt ifall gatan.

De äldsta kända bevarade gatunamnen ifrån detta medeltida huvudstaden existerar Köpmangatan (på latin: in medio vici dicti köpmangatu / vid köpmännens gata) ifrån 1323 samt Skomakargatan (på latin: in vico sutorum / vid skomakarens gata) ifrån 1337. Båda utgår ifrån Stockholms dåtida centrum; Stortorget. Namnen visar för att detta ägde etablerats köpmän respektive skomakare längs dessa gator.

ifrån 1400-talet finns namn såsom Stortorget (stora torghit, 1420), Kornhamn (kornhaffn, 1427) samt Järntorget (jerntorgith, 1489).

Det äldsta gatunamnet liksom kvar används vid Kungsholmen existerar Hantverkargatan ifrån 1644 såsom uttryckte för att just yrkesman ägde bosatt sig var. Lika gammalt existerar gatunamnet Götgatan vid Södermalm liksom ...fordom varit allmänna vägen mot Telge (Tälje)..., alltså ett sektion från Göta landsväg, fram mot 1670-talet den enda färdvägen söderut.

Beteckningen Göthegathon fanns betydligt enklare än den redogörelse inom stadens jordebok ifrån 1494 vilket kallade Götgatans föregångare för: Allmänningx weghen likt löper ffran ytre porth samt op til korssint samt cappalet…(Allmänningsvägen såsom löper ifrån yttre södra port samt upp mot korset samt kapellet…) ^[2]

Allmänhetens gatunamn plats ofta instabila samt kunde skifta, då exempelvis den husägare vilket gav namnet mot ett viss väg flyttade alternativt dog samt enstaka fräsch husägare gav den en nytt namn, medan detta gamla namnet levde kvar en tag mot.

Det finns totalt 675 namn i den här listan

sålunda fanns detta ej ovanligt för att identisk väg ägde flera namn samtidigt. detta plats helt enkelt, uttryckt tillsammans med dagens mening, ”en himla röra” alternativt liksom författarna mot boken Stockholms gatunamn formulerade det:

”

Med hänsyn mot den väldiga mängd från namn liksom existerar kända ifrån medeltiden, 1500- samt 1600-talen skulle en försök mot ett mera fullständig framställning till äldre samt numera ej nyttja gatunamn kräva ett arbetsinsats samt en utrymme likt bedöms likt föga rimligt.[3]

„

Stormaktstidens gaturegleringar

[redigera | redigera wikitext]

Med Stockholms inledande gatureglering (dåtidens stadsplan) beneath Stormaktstiden genom Clas Larsson Fleming vid 1600-talets mitt uppstod även nödvändigheten för att ge detta nya gatunätet mera ”officiella” namn.

detta fanns gatornas geografiska sträckning likt plats detta huvudsakliga samt den planerades, ej bebyggelsen.

Gaturegleringen började inom mars 1637 vid Norrmalm, väster ifall Brunkebergsåsen, då dem inledande mätpinnarna restes nedanför Hötorget på grund av för att staka ut Stoore Konnungz gatun (senare Drottninggatan liksom fanns huvudfärdvägen norrut).

Öster angående Brunkebergsåsen anlades Regerings gathon (Regeringsgatan) såsom blev den andra huvudfärdvägen norrut.

Stoore Konnungz gatun samt Regerings gathon plats officiella beteckningar samt ej en genom allmänheten självklart namn.

De äldsta kända bevarade gatunamnen från det medeltida Stockholm är Köpmangatan (på latin: in medio vici dicti köpmangatu / på köpmännens gata) från 1323 och Skomakargatan (på latin: in vico sutorum / på skomakarens gata) från 1337

Clas Flemings rutnät ägde lagts ut tillsammans med huvudgatornas huvudriktning mot Slottet, dock än således länge fanns varken gatunamn alternativt husnummer utsatta vid byggnader alternativt stolpar samt några officiella förteckningar fanns ej heller, detta skulle dröja mot inledande hälften från 1700-talet.

Upplysningstidens inskrivning från gator samt kvarter

[redigera | redigera wikitext]

1700-talet plats upplysningens tidsperiod, samt för att katalogisera, systematisera samt registrera nedsänkt inom tidens anda.

detta fanns nära identisk tidsperiod likt Carl von Linné lade grunden på grund av den moderna nomenklaturen inom biologin samt den moderna systematiken likt ordnar växter samt vilt.

Med Petrus Tillaeus Stockholmskarta General Charta Öfver huvudstaden tillsammans Malmare ifrån 1733 kom ordning samt viss stabilitet inom namnskicket. Tillaeus landskapsbild plats den inledande tryckta kartan tillsammans angivna gatunamn.

Kartan visade ej bara gatunamn utan även kvartersbeteckningar tillsammans med tätskrivna förklaringar längs kartans sidor. Tillaeus landskapsbild blev även, genom sin officiella karaktär, detta papper likt ”tog över” angående detta fanns flera namn till identisk gata.^[4] Tryckplåtarna mot kartan finns kvar kvar inom Stockholms stadsarkiv.

Anledningen mot för att man ville bringa mera ordning inom gatunamns-virrvarret plats huvudsakligen till en effektivare brandförsvar, mindre på grund av enstaka förbättrad orientering från utomstockholmare. 1729 fastslog brandreglementet för att husen skulle äga nummerskyltar tillsammans med väl synliga siffror, dock än därför länge fanns detta frågan ifall tomtnummer, ej husnummer.^[5]

År 1728 kom den inledande adresskalendern samt 1740 den inledande alfabetiska förteckningen ovan Stockholms gatunamn.

1763 utsåg enstaka kungörelse för att gatu- samt grändnamn skulle anges vid tavlor uppsatta vid husen samt ursprunglig sjuttio tid senare, den 7 mars 1832, kungjorde överståthållarämbetet för att husen skulle numreras ”i konstant ordning /och/ genomlöpa varenda gata".

Eftersom gatornas huvudriktning utgick ifrån Slottet fanns detta naturligt för att även husnumreringen utgick därifrån, tillsammans den lägsta siffran närmast Slottet samt tillsammans med jämna siffror vid högra sidan (med Slottet inom ryggen).

Denna princip gäller kvar idag, även ifall detta ej ständigt existerar möjligt för att genomföra den, speciell inom samband tillsammans med tvärgator alternativt var gatornas sträckning alternativt längd besitter förändrats.^[6]

I start från 1800-talet fanns detta kvar gator tillsammans flera namn alternativt gator helt utan namn.

I denna artikel ger vi dig ett komplett uppslag över de namn som finns på x

således påtalade överståthållarämbetet på grund av magistraten inom juli 1802 för att ett sektion gator vid Mariaberget vid Södermalm saknade namn samt föreslog för att namn å dessa gränder warda utsatte. Uppdraget mot namngivning gick mot vice stadsingenjörenHieronymus von der Burg den yngre. detta omfattade 86 namn samt är kapabel ses liksom enstaka komplettering från Tillaeus landskapsbild ifrån 1733.

Industrialismens gatunamnsreglering

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms genom tiden största gatunamnsrevision skedde beneath 1800-talets senare hälft, industrialismens tidsperiod. Bakgrunden mot den plats ett grundlig gatureglering inom form eller gestalt från Albert Lindhagens stadsplaner på grund av Norrmalm, Östermalm, Södermalm samt Kungsholmen.

flera nya, ännu obebyggda gator ägde skapats samt inom takt tillsammans för att nya byggnader uppfördes fanns även behov från för att att ge ett namn till någon eller något gatorna.

Ibland kunde man ej avvakta stadsfullmäktiges beslut, mot modell gällande Dalagatan vilket fick sitt namn redan 1884. detta fanns en tid tidigare än den stora namnrevisionen ägde planerats, dock detta plats bråttom, eftersom gatan ägde anlagts samt bebyggelsen redan påbörjats.

Den 16 juli 1885 fattade stadsfullmäktige beslut ifall Namnrevisionen inom huvudstaden 1885. Överståthållarämbetet utgav den 1 augusti identisk tid ett häfte, Uppgift å nya samt förändrade gatunamn inom huvudstaden i enlighet med Överståthållare-embetets kungörelse den 1 augusti 1885, likt specificerade upp samtliga förändrade gatunamn samt kunde köpas till 25 öre.

Samtidigt formulerade man även vissa principer samt kategorier efter vilka gatorna skulle döpas. idag fanns detta plats ej längre allmänheten såsom spontant namngav gator samt torg. Kategorierna nära 1885 års namnrevision kunna uppdelas vid bland annat nästa grupper:

• Berömda svenska författare (Kristineberg, Stadshagen)
• De norra landskapen (Vasastaden)
• De södra landskapen (Södermalm)
• Den nordiska gudaläran (Vasastaden, Östermalm)
• Fosterländska samt historiska namn (Kungsholmen, Södermalm, Östermalm)
• Framstående män inom teknik samt ingenjörsvetenskap (Kungsholmen)
• Kända ställen nära staden (Södermalm, Vasastaden)

1885 års namnrevision innebar för att ej bara nya gator namngavs utan även för att inarbetade samt etablerade namn försvann, då man ville undvika för att identisk gatunamn återkom inom olika stadsdelar.

för att gatunamn helt frankt byttes ut skapade ett hel sektion bedömning samt man talade mot samt tillsammans angående ”de gamla Stockholmsnamnens digerdöd”.^[3] till Kungsholmen innebar 1885 års namnrevision för att bara enstaka handfull gamla gatunamn överlevde reformen, bland annat Hantverkargatan, Garvargatan samt (Stora) Kungsholmsgatan.^[7]

Byggnadsnämndens namnberedning

[redigera | redigera wikitext]

År 1920 inrättades en särskilt kroppsdel till beredande från namnärenden; Byggnadsnämndens namnberedning.

Anledningen plats för att man ville bedriva namnsättningen efter enhetliga samt planmässiga principer samt för att dem nya ytterområdena inom Västerort samt Söderort skulle förses tillsammans med enstaka ”pietetsfull massbildning från nya namn”.^[8]

Namnberedningen höll sitt inledande församling den 6 månad 1920 samt deras inledande stora arbetsuppgift fanns en Förslag mot färsk namnsättning alternativt revision från namn å kvarter, gator samt allmänna platser.

Förslaget vilket framför allt berörde områden inom Bromma samt Brännkyrka träffade enstaka sektion bedömning, dock antogs efter omarbetning inom juli 1923.

Efter 1920-talet tillkom även flera nya kategorinamn som:

År 1962 fastställde stadsfullmäktige Instruktion till namnberedningen samt 1970 tillkom Namn- samt adressnummerstadga till Stockholms stad.

i enlighet med 1970 års stadga bereds namnärenden från namnberedningen likt lämnar förslaget mot byggnadsnämnden, vilket beslutar ifall namn vid kvarter, medan kommunens beslutande organ fastställer övriga namn.

Vid samtliga namnärenden beaktas vissa huvudsakliga krav, vilket betyder för att namn vid stadens gator samt torg bör existera lättfattliga, lätta för att uttala, lätta för att notera samt lätta för att minnas.

Bland dom vanligaste svenska namnen på bokstaven X hittar vi Xavier, Xuan, Xander, Xin och Ximena

enstaka praktisk fråga existerar även gatunamnens längd. Långa skyltar existerar otympliga samt skadas enklare än korta.

Längdrekord besitter troligen Katarina Östra Kyrkogårdsgränd vid Södermalm, (öster angående Katarina kyrka), vilket inklusive mellanslag består från trettio indikator. från någon anledning förlängdes detta redan långa Katarina Östra Kyrkogränd vilket fastställdes 1806 mot Katarina Östra Kyrkogårdsgränd 1820. Korta gatunamn inom huvudstaden består såsom minimalt från sex indikator, mot modell Linden, enstaka betalkort gränd inom Hässelby villastad.^[9] Högsta husnummer inom tullarna tillsammans med nr 213 finns vid Åsögatan.

Namn efter kända personer

[redigera | redigera wikitext]

När ett individ skall hedras genom för att man uppkallar ett väg alternativt ett allmän lokal efter vederbörande, äger namnberedningen en antal stränga krav, såsom innebär bland annat att:^[10]

• Personen inom fråga existerar död.
• Personen inom fråga existerar från svensk alternativt skandinavisk börd alternativt ett väl naturaliserad utlänning.
• Personens namn existerar från den art för att detta ej skulle ge upphov mot en ohanterligt gatunamn.
• Personens namn ej redan finns representerat genom en annat likartat gatunamn.
• Personen inom fråga skall existera enstaka förtjänt medborgare.

Att utse nya namn inom områden tillsammans med etablerade gatunamn inom exempelvis Stockholms innerstad är kapabel existera svårt samt tidskrävande.

Ibland syns detta gamla gatunamnet kvar nära husknuten ifall den plats huggen inom berg samt den nya skylten besitter placerats intill, liksom vid enstaka sektion från Tunnelgatan vid Norrmalm, såsom döptes angående mot Olof Palmes väg. Gällande Olof Palmes gata gick namnbytet många fort. Redan inom april 1986, knappt numeriskt värde månader efter mordet, beslöt kommunens beslutande organ för att Tunnelgatan mellan Norra Bantorget samt Sveavägen skulle erhålla namnet.

Ett annat modell existerar hedrandet från Astrid Lindgren tillsammans med enstaka väg alternativt enstaka ställe inom huvudstaden, dock var dröjde beslutet något längre. Redan en par dagar efter Astrid Lindgrens död den 28 januari 2002 framfördes förslag angående för att uppkalla enstaka väg, en torg alternativt enstaka allmän lokal efter hon.

Allra populärast var namnet Xander som gavs till 3 nyfödda år 2022

Förslagen framfördes från både allmänheten samt politiker.

Några ville ersätta ett sektion från Dalagatan (som plats författarens hemadress inom ovan 40 år) tillsammans ”Astrid Lindgrens gata”, andra föreslog för att döpa ifall kurera Vasaparken mot ”Astrid Lindgrens park”, eftersom parken ligger mittemot hennes bostad. Stadsbyggnadsnämndens namnberedning fastnade varken på grund av ”Dalagatan-förslaget” alternativt ”Vasaparks-förslaget” eftersom Dalagatan samt Vasaparken existerar många etablerade adresser.

ej heller Astrid Lindgrens släkt ville för att Dalagatan skulle byta namn. Däremot fann förslaget ifall enstaka ”Astrid Lindgrens terrass” inom Vasaparkens östra sektion familjens samt namnberedningens bifall.

I sin motivering skrev namnberedningen:

Astrid Lindgrens minne blir hedrat vid den ställe var denna bodde samt vistades, samt detta sker vid en enkelt sätt - noggrann såsom denna egen fanns - ej storslaget, dock värdigt, en sätt såsom ger människor ett chans för att vistas vid platsen, för att stanna upp samt reflektera.^[11]

Det dröjde ändå mot den 15 september 2006 innan dem fyra nya gatuskyltarna Astrid Lindgrens Terrass kunde avtäckas inom Vasaparken.

Carl Olof Nyman, Astrid Lindgrens svärson, plats tillsammans med vid den enkla ceremonin samt denne sade för att detta plats ett hedersbevisning till familjen för att platsen idag små frukter från växter Astrid Lindgrens namn.

Skrivning från gatunamn

[redigera | redigera wikitext]

År 1932 föreslog namnberedningen för att den ”Officiella förteckningen ovan kvarter samt gator samt allmänna platser” skulle redigeras samt vissa ändringar från skrivningen från gatunamnen genomföras.^[12] Ändringen innebar bland annat följande:

1. Samtliga mening inom två- alternativt flerordiga namn skrivs tillsammans massiv begynnelsebokstav (till modell Breda Gatan)
2. Bestämd skrivelse inom namn vilket slutar vid -gränden avskaffas (Skolgränden blir Skolgränd)
3. Bokstaven ”e” borttages inom gatunamn vars förled slutar vid -are (Borgmästaregatan blir Borgmästargatan)
4. Bestämd nyhet inom namn vid -planen avskaffas (Stureplanen blir mot Stureplan)

Som yttrande mot punkt 1 framfördes enstaka estetisk synpunkt beträffande själva utformningen från gatuskylten.

Man menade för att ”man får en intryck från något haltande, då man ser den lilla begynnelsebokstaven vid detta andra termen inom namnet”.

Bland dom mest populära svenska namnen från 2022 på bokstaven X hittar vi Xander, X, X-Ander, Xa och Xaaji

Breda Gatan såg helt enkelt snyggare ut än Breda gatan. Sedan 1930-talet fastställs namnen från den beslutande myndigheten i enlighet med 1932 års memorial, dock skrivningen torde ej inträffa inom allmänt bruk.^[13]

Skyltarnas utformning

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot mitten från 1940-talet plats Stockholms gatuskyltar utförda inom azurblå emaljerad stålplåt tillsammans ljus ord samt ljus ram, kvarteret stod, något mindre, överst.

Innan dess plats skyltarna handmålade. vid enstaka sektion äldre egendomar förekommer även konstnärlig gestaltade gatuskyltar likt existerar ett sektion från fasaden samt uppsattes genom byggherrens försorg. enstaka skyltreform inom funktionalismens anda genomfördes inom mitten från 1940-talet. Skyltarna existerar sedan dess vita tillsammans mörk skrivelse inom typsnittet ”Futura condensed” såsom utvecklades redan 1927 från den tyske typografen Paul Renner.^[14]

Renners typsnitt kallades "typsnittet på grund av vår tid" samt fanns präglat från funktionalism.

Texten existerar något glest spärrad till förbättrad läsbarhet. Gatunamnet står överst samt, beneath en horisontellt, centrerat streck, finns kvartersbeteckning samt husnummer till aktuellt gatuavsnitt. dem nya skyltarna fanns mot enstaka start även från emaljerad stålplåt, dock staden gick senare ovan mot målade samt folierade skyltar från aluminiumplåt liksom existerar mindre känsliga till mekanisk resultat.

• Exempel
• Sällsynt äldre handmålad gatuskylt nära Svartmangatan 17.

• Äldre gatuskylt inom azurblå emaljerad stålplåt.

• Nyare gatuskylt inom ljus emaljerad stålplåt.

• Nuvarande utförande inom ljus lackerad aluminiumplåt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]