Skillnad mellan fabel och intrig

Genom för att ni kunna flertalet litteraturvetenskapliga term kunna ni lättare diskutera litteratur. Sedan står detta faktiskt inom svenskämnets syfte för att studenter bör förvärva:

"förmåga för att utforma muntliga framställningar samt texter liksom fungerar väl inom sitt sammanhang." samt "genomföra muntlig samt skriftlig framställning såsom tar hänsyn mot avsikt, mottagare samt kommunikationssituation inom övrigt."

Genom för att använda litteraturvetenskapliga term när ni lär dig samt framför allt reflekterar över samt samtalar om olika typer texter visar ni upp förmågan för att välja rätt term (ord) "som fungerar väl inom sitt sammanhang." detta gäller för att "kunna" prata angående litteratur tillsammans dem "rätta" orden för detta gynar "kommunikationssituationen".

Mer klart blir detta när man går mot detta centrala innehållet för dem olika svenskkurserna:

Svenska 1: "Grundläggande språkliga term liksom behövs för för att på en metodiskt samt strukturerat sätt prata angående samt analysera språk samt språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor."

Svenska 2: "Centrala litteraturvetenskapliga term samt deras användning."

Svenska 3: "Litteraturvetenskapligt inriktad utvärdering från stilmedel samt berättartekniska grepp.

Litteraturvetenskapliga term samt verktyg."

Litteratur: Eleven "kan använda analysredskap samt litteraturvetenskapliga term på en rätt sätt."

Ordmoln över litteraturvetenskapliga begrepp.

Och för den litteraturintresserade: Litterära uttryck.

Formulär: Litteraturvetenskapliga term (grund) samt Litteratur: facktermer

De 30 vanligaste orden likt man besitter användning från när man samtalar om litteratur.

Analys Berättarperspektiv Budskap Dialog Dramaturgi Epok Fabel Genre Intertextualitet Intrig Kapitel Karaktär Kronologi Liknelse Lyrik

Metafor Monolog Motiv Novell Peripeti Personporträtt Roman Sensmoral Skönlitteratur Stilideal Symbol Tema Text Tolkning Verk

 

Allegori =

en berättelse såsom äger ett gömd innebörd, vanligtvis maskeras budskapet tillsammans med enstaka metafor.

Ursprungligen berättelser samt bilder tillsammans konsekvent genomförda dubbelbetydelser, så för att detta såsom skildras är kapabel framstå likt oskyldigt samt harmlöst, dock inom själv verket framställer tankeväckande budskap såsom även förmå existera provokativa. Numera avses tillsammans symbol ej ständigt genomförda samt konsekvent fasthållna dubbelmeningar, detta förmå även åsyfta tolkningar såsom lyfter fram mer alternativt mindre konsekvent genomförda dubbelmeningar.

 

 

Anakronism =

Något placeras inom fel tidsepok inom en litterärt alternativt konstnärligt verk.

 

 

Analys =

innebär för att man plockar ner något inom mindre delar samt tillsammans hjälp från delarna försöker man förstå helheten.

Man riktar in sig inom detalj på hur ett litterär ord (eller foto alternativt annat) är uppbyggd.

Läs mer angående Analys.

 

Anslag =

början inom berättelse.

Läs mer angående Berättande.

 

 

Antiken =

litterär tidsperiod: ca – e.

Kr.

Läs mer ifall Antiken.

 

 

Antologi =

samling sammanställt ämne från något slag.

 

Association =

tankeanknytning; alltså vilka reflektioner väcker inslaget?

 

 

Autentiskt =

sanningsenlig återgivning från verklighet.

 

 

 

Ballad =

inom litteraturen betyder termen medeltida (berättande) dansvisa.

 

 

Barocken =

litterär tidsperiod: talet.

Intrig (även sujett eller plot[1]) är inom narratologi handlingen i en berättelse (i till exempel en roman eller film) i den ordning den berättas i själva texten

Läs mer ifall Barocken.

 

 

Berättelse =

återger en händelseförlopp inom efterhand, antingen kronologiskt alternativt tillsammans med uppbruten kronologi. enstaka berättelse består ofta från följande beståndsdelar: enstaka föredrag från personer, område samt tidsperiod, enstaka detaljer från enstaka komplikation alternativt en bekymmer liksom bör lösas samt mot slutligen enstaka avslutning där lösningen på komplikationen presenteras.

Läs mer angående Berättande.

 

Berättare =

är enstaka gestaltad röst likt förmedlar en händelseförlopp samt bör ej förväxlas tillsammans författaren.

Läs mer angående Berättande.

 

 

Berättelsenivå =

beskriver hur berättandet kunna ske på flera olika nivåer inom ett berättelse, mot modell tillsammans med ramberättelse samt olika berättare inom berättelsen.

en pedagogiskt modell på berättelse tillsammans olika berättelsenivåer är Selma Lagerlöfs ”Den heliga natten”, liksom är uppbyggd kring två klart närvarande berättare inom två olika tidsplan samt tre olika berättelser, såsom pågår parallellt.

Läs mer angående Berättande.

 

 

Berättarperspektiv =

berättarens förhållande mot sin uppdiktade värld, speciellt mot dem litterära personernas funderingar.

detta finns tre vanliga perspektiv: Allvetande berättare, Förstapersonsperspektiv ( jag springer) samt Tredjepersonsperspektiv ( han springer). Beskriver rösten inom berättandet, vem likt berättar samt varifrån detta berättas, detta önskar säga berättandets förhållande mot berättelsens kronologi samt mot den fiktionsvärld samt dem händelser likt detta berättas om.

Läs mer ifall Berättande.

 

 

Besjälning =

ge något ting/byggnader/djur/växter mänskligt liv.

 

 

Bildningsroman =

kallas ibland även utvecklingsroman. detta är enstaka långnovell inom vilken enstaka ung människa växer upp samt utvecklas genom olika händelser samt situationer.

Läs mer ifall Roman.

 

 

Blankrad =

en tom rad utan skrivelse.

 

 

Budskap =

är detta vilket läsaren uppfattar såsom textens grundtanke. detta är sällan entydigt utan varierar beroende från uttolkaren samt behöver ej knytas mot författarens avsikt.

 

 

Centrallyrik =

en betalkort koncentrerad dikt liksom ofta handlar angående ämnen liksom kärlek, död, natur.

 

 

Censur =

begränsningar inom vad man får uttrycka.

 

 

Dagbok =

är enstaka kronologiskt samt successivt förd redogörelse för händelser inom enstaka människas liv, ofta genom daterade textavsnitt.

 

 

Dekadens =

en litterär rörelse runt sekelskiftet såsom gick ut på för att gestalta motsättningar mellan skönhetslära samt etik samt mellan materiell framstegstro samt andlig pessimism.

 

 

Dialog =

samtal mellan minimalt två personer.

Läs mer angående Dialog.

 

 

Drama =

genre alternativt uppseendeväckande papper.

Läs mer ifall genren Dramatik

 

 

Dramaturgi =

konsten för att bygga upp ett berättelse.

Läs mer angående Dramaturgiska grepp.

 

 

Elegi =

tillbakablickande klagodikt likt beklagar samt berättar inom två rader.

 

 

Epigram =

en vykort satirisk dikt tillsammans med ett träffande samt elegant formulerad avslutning.

 

 

Epilog =

efterord.

Avslutande mening inom slutet från ett berättelse

 

 

Epitet =

Epitet (av grekiska "bredvid" samt "ställd") är en biord liksom ansluts mot en huvudord för för att ange enstaka egenskap, snabbfotade Akilles. en modernare modell är den mörka medeltiden.

 

 

Episodisk =

när en verk är uppdelat inom berättelser liksom går för att läsa fanns för sig, dock också hänger ihop samt tillsammans bildar enstaka helhet.

 

 

Eufemism =

enstaka förskönande alternativt förmildrande omskrivning: enstaka stilfigur.

Läs mer angående eufemismen.

 

Expressionism =

konstinriktning likt uttrycker starkt subjektiva samt överdrivna känslor. Läs mer ifall den litterära inriktningen: Expressionismen.

 

 

Fabel (betydelse 1) =

anser inom textdiskussioner ett beskrivning från ett (fiktiv) ord.

Avser en kronologiskt händelseförlopp inom enstaka berättelse samt brukar inom berättande särskiljas från intrig alternativt plot. Kallas inom vissa kontext också för story. enstaka god berättelse är enstaka kreditkort samt konkret redogörelse över handlingen inom enstaka berättelse.

Undvik detaljerna samt beskriv detta stora samt framför allt dem maximalt viktiga händelserna.

 

 

Fabler (betydelse 2) =

Denna innebörd från faber räknas mot ett undergenre mot berättelser, vanligen tillsammans med varelse såsom huvudkaraktärer.

Fabeln tillhör dem folkliga berättargenrerna tillsammans med rötter långt tillbaka inom tiden samt är enstaka kortberättelse koncentrerad mot en enda klart händelseförlopp tillsammans med enstaka moralisk sentens inom slutet. inom centrum står förmänskligade varelse tillsammans stereotypa egenskaper.

Läs mer angående Fabeln.

 

 

Fiktion =

påhittad berättelse.

Läs mer angående Fiktion.

 

Flashback =

(engelska: återblick) är en berättartekniskt grepp såsom används inom rulle, scenkonst samt skönlitteratur där den kronologiska framställningen avbryts för för att enstaka mindre stund återge händelser vilket äger inträffat tidigare.

 

 

Fokalisering =

berättarteknisk begrepp för för att förklara samt analysera tillsammans vems blick ett läsare leds genom fiktiva gestaltningar från händelser, miljöer samt personer.

Man skiljer mellan intern samt extern fokalisering. Extern fokalisering innebär för att miljöer, händelser samt personer betraktas samt bedöms utifrån från berättaren. Intern fokalisering innebär för att berättaren så för att säga förflyttar sig in inom ett från dem gestaltade personerna samt läsaren leds genom dem fiktiva gestaltningarna från händelser, miljöer samt övriga personer utifrån dennes perspektiv.

Här är en modell på extern fokalisering från inledningen mot Nils
Holgerssons underbara resa:

”Det fanns ett gång ett pojke.

han plats sådär enstaka fjorton år äldre, lång samt ranglig samt linhårig. ej stort dugde han till: denne ägde maximalt från allt lust för att vila samt äta, samt därnäst tyckte han angående för att ställa mot odygd.”

Här är en modell på intern fokalisering några stycken längre ner inom identisk kapitel:

”Han visste ej ifall han ägde sovit litet alternativt länge, dock denne vaknade nära för att han hörde en lätt buller på baksidan sig.

Avser ett kronologiskt händelseförlopp i en berättelse och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot

På själva fönsterbrädet rakt rätt framför pojken stod enstaka små spegel, samt inom den syntes nästan kurera rummet. inom detsamma vilket för tillfället pojken lyfte huvudet, råkade han titta inom spegeln, samt då såg denne, för att locket mot mors container ägde blivit uppslaget.”

 

 

Forntiden =

litterär tidsperiod: ca

Läs mer ifall Forntiden.

 

 

Fri vers =

poesi utan regler på upplägg; antal rader, radlängd, antal strofer - tillsammans med andra mening inget versmått och/eller rim.

Läs mer ifall Versmått.

 

 

genre =

enstaka viss typ från konstnärligt formulering, inom litteraturen finns tre huvudgenrer: epik, poesi samt dramatik.

 

 

Homage =

hyllning.

 

Hymn =

lovsång vilket hyllar något. Används ofta inom religiösa alternativt högtidliga sammanhang.

 

 

 

Ingress =

inledande sektion inom produkt.

Läs mer angående Artikel.

 

In media res =

berättelsen börjar mitt inom handlingen.

Fabeln, handlingen som en från texten abstraherad kronologisk följd av händelser, framstår ofta som en kontrast till intrigen

Läs mer angående hur man börjar enstaka berättelse.

 

Interaktion =

samspel.

 

Intertextualitet =

innebär direkta alternativt indirekta hänvisningar samt anspelningar från en litterärt verk mot en annat.

Ett klart modell är när Pippi Långstrump leker skeppsbrott samt själv nämner Robinson Crusoe.

Läs mer angående Intertextualitet.

 

 

Intrig =

konflikt alternativt bekymmer Största samt maximalt viktiga konflikten inom berättelsen.

Största problemet liksom måste lösas, inom berättelsen. Ofta en spännande alternativt konfliktfyllt händelseförlopp. Intrigen (även plot) avser kronologin inom återberättandet, likt ej ständigt behöver följa själva händelseförloppets kronologi utan är kapabel mot modell börja tillsammans för att återge hur en händelseförlopp slutar.

Läs mer ifall Intrig.

 

 

 

Karaktär =

person inom berättelse.

Läs mer angående Personbeskrivning.

 

Katarsis =

betyder "rening" alternativt "rensning"; en känslomässigt klimax.

Begreppet användes från Aristoteles likt menade för att tragedin renar oss.

Katarsis är definitionsmässigt detta plötsliga känslomässiga klimax alternativt sammanbrott bestående från enstaka överväldigande känsla från förnyelse, från nytt liv. Begreppet uttrycker enstaka kraftfull emotionell upplevelse.

 

Kapitel =

Numrerad alternativt på annat sätt namngivet segment ur enstaka större totalitet.

En bra fabel är en kort och konkret redogörelse över handlingen i en berättelse

Markerad sektion från ett skriven skrivelse för för att underlätta navigering såsom ibland också består från underkapitel (speciellt inom sakprosa).

 

 

Klassicismen =

litterär tidsperiod: mitten från anförande & början från talet.

Läs mer ifall Klassicismen.

 

 

Konstsaga =

en berättelse tillsammans med sagodrag skriven från ett namngiven författare.

 

Korrektur =

rättning.

Läs mer ifall Korrektur.

 

Kronologi =

förbestämd ordning, oftast inom tidsföljd (tidsordning).

 

 

Legend =

en berättelse liksom antas äga enstaka förankring inom ett historisk händelse alternativt individ samt är kapabel handla ifall en religiöst under.

 

 

Liknelse =

någonting blir belyst samt åskådliggjort genom för att liknas nära något annat; ett jämförelse är kapabel artikel enstaka lång berättelse alternativt en betalkort formulering, exempelvis ”dina ögon är liksom eldar”.

Läs mer angående Liknelse.

 

Litterär epok =

Uppdelning inom tidsperioder inom litteraturhistorian, ligger nära dem epoker såsom finns inom övrig historia.

Läs mer angående dem litterära epokerna.

 

Lyrik =

kortare koncentrerad skrivelse fokuserad på känsla samt (subjektiva) känslor; synonymt tillsammans med poesi.

Läs mer ifall Poesi.

 

 

 

Medeltiden =

litterär tidsperiod: ca - talet.

Läs mer Medeltiden.

 

 

Memoar =

är enstaka tillbakablickande presentation från en liv genom en urval från händelser vilket omtalas.

Alltså enstaka text tillsammans med en urval från händelser liksom någon skriver ifall sitt liv.

 

 

Metafor =

ett bildligt uttryckssätt där en term byts ut mot en annat för för att förtydliga något, när ni säger mot din älskade: ni är min ros; alltså en mening alternativt enstaka uttryck såsom ersätter samt fångar upp enstaka aspekt från detta likt egentligen avses: enstaka metafor är mer entydig än ett emblem eftersom både detta såsom avses, sakledet, samt detta vilket detta liknas nära, bildledet, klart framgår från sammanhanget.

detta beror på för att man måste ersätta metaforen tillsammans med sakledet för för att förstå den: angående Akilles kallas ”lejonet” finns faktiskt inget lejon inom innehållet. Ofta skrivs båda leden ut samt metaforen blir då likt ett jämförelse där ”som” uteslutits: ”dina ögon är eldar”.

Läs mer ifall Metafor.

 

 

Metrik =

läran ifall versers rytm, verslära.

Se vers.

 

Miljöskildring =

Skildringar från omgivande miljö, social situation alternativt tidsanda.

Läs mer angående MIljöbeskrivning.

 

 

Modernismen =

litterär epok (tidsperiod): ca Betonar nyskapande.

Läs mer ifall Modernismen.

 

 

Monolog =

tal/muntlig framställning utfört från ett individ.

Läs mer angående Monolog.

 

 

Inre monolog =

återgivande från ett persons kännedom samt upplevelse.

Detta innebär för att allting berättas vilket en textflöde utifrån den enskilda individens perspektiv.

Läs mer ifall inre monolog.

 

 

Motiv =

gestaltar alternativt förklarar en tema; ibland skälet mot temat. Återkommande typsituationer likt belyser samt gestaltar en tema.

Ibland används också tema samt motiv synonymt. Vanliga motiv/teman är vänskap, kärlek, död, uppbrott, sökande etc.

Några vanliga centrala motiv.

 

 

 

Naturalism =

en litterär rörelse beneath detta sena talet likt gick ut på för att gestalta realistiska händelseförlopp samt personer för för att undersöka samt visa hur givna förutsättningar påverkar människors handlande.

Betonar genuin samt precist verklighetsåtergivning.

Läs mer angående Naturalismen.

 

Novell =

kortare uppdiktad berättelse.

Läs mer ifall Novell.

 

 

Nyckelord =

viktigt ord/mening.

Läs mer angående nyckelord.

 

Nyckelscen =

viktig händelse inom berättelse.

 

 

Objektivism =

Uppfattning från något såsom är utan inblandning från känslor samt åsikter.

 

 

Parafras =

omskrivning från enstaka redan befintlig ord, ofta för för att förklara innebörden inom texten.

 

 

Peripeti =

grek.

peripeteia "plötslig förändring", vändpunkt betecknar ett avgörande vändpunkt inom en antikt skådespel. tillsammans med peripeti menas också ett kraftig vändning alternativt enstaka upplösning inom ett bio, enstaka sk "Point of no return". termen är dock primärt förknippat tillsammans dem antika dramerna.

 

 

Persongalleri =

Viktiga karaktärer inom enstaka berättelse.

Läs mer ifall Personbeskrivning.

 

Personporträtt =

Beskrivning alternativt berättelse från enstaka karaktär inom ett berättelse.

Läs mer angående Personbeskrivning.

 

 

Personifikation =

något teoretisk framställs liksom enstaka individ, liemannen personifierar döden.

Läs mer ifall Personbeskrivning.

 

 

Postmodernismen =

litterär tidsperiod:

Läs mer ifall Postmodernismen.

 

 

Premiss =

villkor för något; utgångspunkt; försats.

 

Prolog =

förord.

Bakgrundsdetaljer inom inledningen från ett berättelse.

 

Psalm =

en hyllningssång inom enstaka religiös ritual för för att stärka känslan från gemenskap.

 

 

Ramberättelse =

en berättelse likt så för att säga ramar in ett huvudberättelse samt ofta utspelas inom nuet.

 

 

Realismen =

litterär epok (tidsperiod): ca mitten anförande.

Betonar precis verklighetsåtergivning.

Läs mer ifall Realismen.

 

 

Recension =

värdering från en konstuttryck.

Läs mer ifall Recension.

 

 

Redogöra =

presentera en ämne (systematiskt).

 

 

Referatteknik =

hur man bör märka för att man återger någon annans text.

Läs mer angående Referat.

 

 

Reflektera =

reflektera över och/eller värdera en sakförhållande.

 

 

Renässansen =

litterär tidsperiod: anförande.

Läs mer angående Renässansen.

 

 

Resonera =

dra slutsatser alternativt göra logiska slutledningar.

 

 

(Att ge) respons =

ge omdöme på någon annans skrivelse, anförande alternativt presentation.

 

 

Retoriska arbetsprocessen =

att behärska grunderna inom den retoriska arbetsprocessen handlar ej främst angående för att behärska redogöra för den retoriska arbetsprocessens olika delar, utan för att behärska tillämpa den likt stöd inom sitt jobb tillsammans texter samt muntlig framställning.

Eleven kunna mot modell göra ett skriftlig alternativt muntlig framställning ifall språk alternativt litteratur. På så sätt bli en del av flera mål inom undervisningen.

 

 

Retoriska term =

den retoriska arbetsprocessen äger stora likheter tillsammans processkrivande.

dem sex delarna är:

1. Intellectio: för att ta reda på hur ett aktuell kommunikationssituation ser ut samt utifrån den formulera en avsikt tillsammans med sin muntliga framställning.
   
2. Inventio: för att hitta lämpligt stoff samt goda argument.
   
3. Dispositio: för att strukturera stoff samt argument på lämpligt sätt.
   
4. Elocutio: för att välja språk samt stil.
   
5. Memoria: för att på en ändamålsenligt sätt använda script samt presentationstekniska hjälpmedel.
   
6. Actio: för att välja lämpligaste framförande tillsammans med hjälp från lekamen samt röst.

 

 

Retoriska verkningsmedel =

språkliga "knep" vilket gör talet mer konstnärligt/effektivt samt höjer därigenom dess värde.

Retoriska verkningsmedel är taltekniska samt stilistiska medel såsom besitter innebörd för detta intryck framställningen gör på läsaren. modell är stilfigurer från olika stöt samt ett genomtänkt disposition (ordning).

Läs mer angående Retorik.

 

 

Rim =

bildas när vissa ljudföljder återkomma inom olika mening samt vanligen avses slutrim likt man-kan samt kvinna-vinna.

andra vanliga modell på rim är upprepningar från ljudlikheter inom ordens början, allitteration, samt upprepningar från ljudlikheter inom betonad stavelse liksom ej infaller inom ordets slut, assonans.

Läs mer angående olika versmått.

 

 

Roman =

längre uppdiktad berättelse.

Läs mer ifall Roman.

 

 

Romantiken  =

litterär tidsperiod: slutet anförande, mitten anförande.

Läs mer angående Romantiken.

 

 

Rytm =

bildas från regelbundna växlingar mellan starkare samt svagare betoning, används ofta för för att producera resultat inom litterära texter samt för poesi är rytm enstaka nödvändig sektion från textens uppbyggnad.

 

 

Saga =

en litterär genre.

ett myt är ett fantastisk samt fantasifylld berättelse likt oftast börjar tillsammans med "Det fanns enstaka gång" samt slutar: "Och så levde dem lyckliga inom varenda sina dar." Den besitter också väldigt ofta enstaka sensmoral.

Läs mer angående Saga.

 

 

Sakprosa =

sakprosa är olika slags informerande texter alternativt texter likt besitter såsom avsikt för att påverka, mot modell samhällsinformation, bruksanvisningar, journalistiska texter, faktatexter samt vetenskapliga samt populärvetenskapliga texter.

Sakprosatexter är ofta praktiska samt målinriktade samt besitter ej främst en estetiskt syfte.

Läs mer ifall Sakprosa.

 

 

Satir =

en ord vilket är skriven på en elakt samt hånfullt, dock ändå elegant sätt.

Satir är alltså ett litterär uttrycksform där främsta syftet är för att förlöjliga alternativt håna någon alternativt något, ofta på en "elegant samt träffande sätt" samt äger använts vilket vapen mot auktoriteter där direkt bedömning är farlig.

Världslitteraturens största satiriker:  Aristofanes, François Rabelais, Miguel Cervantes, Molière, Jonathan Swift samt George Orwell.

inom landet äger oss främst två stora satiriker: Anna Maria Lenngren samt Carl Michael Bellman.

Kända verk: Aristofanes’ Lysistrate, Rabelais’ Den store Gargantuas förskräckliga leverne, Cervantes’ Don Quijote, Molières Tartuffe, Swifts en anspråkslöst förslag samt Orwells Djurfarmen.

Parentes: inom landet äger oss Dalins Sagan angående Hästen samt Lindgrens Pomperipossa inom Monismanien.

 

 

Sensmoral =

lärdom från moraliskt stöt.

Moral är frågan ifall rätt samt fel. Alltså slutsats alternativt lärdom från moralisk stöt liksom sammanfattar budskapet inom ett berättelse samt ofta avslutar berättelsen.

 

 

Sinnesanalogi =

olika upplevelse sammanställs; mörk känsla.

 

 

Skandera =

att högläsa enstaka dikt taktfast.

 

 

Skumläsa =

läsa snabbt samt selektivt, fokusera på rubriker, kärnmeningar samt bilder.

 

 

Skönlitteratur =

(påhittad) berättande text.

 

 

Sovra =

läsa många snabbt, selektivt (genom för att hoppa över vissa delar) samt översiktligt.

 

 

Språkriktighet =

termen språkriktighet syftar på sådant likt förmå anses existera riktigt alternativt felaktigt, såsom stavning, användning från skiljetecken, ordformer, fasta konstruktioner samt meningsbyggnad.

Texter bör ej bara följa normer för språkriktighet. dem bör liksom muntliga framställningar också fungera väl inom sitt kontext. Ämnesplanen lägger vikt nära attribut likt ej direkt förmå hänföras mot språkriktighet, utan såsom snarast hör mot den kommunikativa kvaliteten samt den globala textstrukturen inom stort.

Detta är uttryckt inom kunskapskraven vilket anpassningtill ämne, avsikt, mottagare samt kommunikationssituation.

Läs mer angående Språkriktighet.

 

 

Språksituationen =

när människor talar kommunicerar dem mer än detta vilket faktiskt sägs. Språkbrukares språkliga beteenden väcker ofta känslor liksom ej ständigt kommer upp mot enstaka medveten nivå, dock färgar uppfattningen angående den såsom talar.

för att bli varse detta faktum samt tänka över språkets roll nära möten tillsammans med andra människor främjar den personliga utvecklingen samt ger eleverna redskap för för att tänka över grupptillhörighet samt språkbruk. Attityder mot språklig variation handlar mot modell angående attityder mot dialekter, sociolekter, kronolekter alternativt grad från formellt/informellt språkbruk inom olika kommunikationssituationer.

Läs mer ifall Språksociologi.

 

Stilideal =

Mål, idéer alternativt trender vilket styr hur man skriver.

 

Stiltypiskt =

Vanliga idéer alternativt trender likt styr hur man skriver.

 

 

Stycke =

En sammanhängande bit skrivelse, liksom består från minimalt ett fras.

Stycken skiljs från varandra tillsammans med blankrad alternativt indrag.

Styckeindelning sker utifrån ämne, tanke alternativt resonemang samt förmå variera beroende på texttyp samt textens omfattning.

Du kunna alltså byta stycke när ni skriver angående något nytt; ett färsk idé, nytt ämne, nytt tema, färsk individ, fräsch lokal, färsk period, färsk händelse, nytt argument alternativt nytt perspektiv.

Läs mer ifall styckeindelning.

 

 

Syfte =

avsikt/mening.

 

 

Symbol =

enstaka representation från ett (annan) sak, hjärta för kärlek.

Fabel kan avse ett kronologiskt händelseförlopp och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot

Alltså något utöver den bokstavliga betydelsen samt är kapabel alltså mot skillnad från metaforen förstås både bokstavligt samt symboliskt; symboliserar kronan kraft, ugglan symboliserar vishet samt hjärtat är tecken för kärlek. inom litterära texter används ofta mer tillfälliga samt individuella symboler samt vad enstaka sådan tecken förmedlar förmå tolkas på olika sätt.

titta modell (bild).

 

 

Strof =

en gruppering från en antal rader liksom är avskild från nästa lag tillsammans ett tom rad, ett blankrad.

 

 

Story =

(även fabel) avser en kronologiskt händelseförlopp samt brukar inom berättande särskiljas från intrig alternativt plot.

 

 

Synopsis =

enstaka framställning från något; ett beskrivning från alternativt ett förberedelse över en innehåll.

Läs mer ifall Synopsis.

 

 

Sökläsa =

hitta utvalda specifikation inom enstaka skrivelse (en typ från översiktsläsning)

 

 

 

Tema =

enstaka grundtanke alternativt bärande idé inom en verk; ett skrivelse.

Idén formuleras utifrån enstaka subjektiv tolkning från både innehåll, fras samt budskap. Man är kapabel säga för att detta är ett texts tes; alltså åsikten alternativt idén likt författaren driver.

Läs mer ifall Tema & motiv.

 

 

Tes =

påstående/ställningstagande.

Läs mer ifall Argumentaton.

 

 

Text =

ett systematiserat upplägg från indikator liksom bär på enstaka mening; en innehållet såsom uttrycks tillsammans med hjälp från symboler: alfabetets bokstäver.

Fabel och intrig är ord som förekommer när man pratar om manus och skönltterära texter, men vad är det och är det någon skillnad? Fabeln är den verkliga handlingen i en berättelse, alltså vad som händer i kronologisk ordning från början till slut

Läs mer ifall Teckensystem.

Arbete tillsammans texter från olika stöt är centralt för ämnet svenska. inom ämnesplanen används begreppet skrivelse primärt för skrivna texter, dock även multimediala texter innefattas, dvs. texter såsom kombinerar mot modell skriven ord, foto samt ljud.

inom tidigare styrdokument besitter begreppet detta vidgade textbegreppet använts. Den termen används ej inom den här ämnesplanen; inom stället besitter preciseringar gjorts angående vilken typ från ord liksom avses.

Narrativet handlar inte om hur det brukar vara, utan en explicit händelseförlopp som utspelas där och då

Utanför ämnesplanen används begreppet ord ibland på en sätt liksom även innefattar muntliga framställningar. inom ämnesplanen för svenska används inom sådana fall inom stället formuleringen muntlig framställning.

 

 

(Vidgat) textbegrepp =

film, ljud, webb samt andra medier tillsammans tillsammans skönlitterärt berättande, scen samt berättande inom andra medier – äger enstaka given lokal inom svenskundervisningen.

Eleverna kunna mot modell analysera hur budskap byggs upp samt berättelser drivs framåt inom sammansatta uttrycksformer. tillsammans med ett sådan utgångspunkt blir filmmomenten väl integrerade tillsammans andra moment inom svenskämnet, vilket är

tanken, samt filmkunskap blir ej en eget "underämne" inom ramen för svenskämnet.

 

 

Tolkning =

en personlig, subjektiv, förståelse från något.

Ibland enstaka "upplevelse" alternativt förmågan för att "läsa" en verk. för att hitta en budskap alternativt fras tillsammans med detta.

Läs mer ifall Litteraturanalys.

Upplysningen =

litterär tidsperiod: talet.

Läs mer angående Upplysningen.

 

 

Verk =

enstaka konstnärlig vara liksom oftast är ljus samt publicerad, långnovell, dikt, kortroman osv.

samt angående objektet är enstaka sak kallas detta för artefakt.

 

 

Vers =

en rad inom ett dikt.

Läs mer angående Poesi.

 

 

Versmått =

mönster i enlighet med fasta regler när man skriver poesi.

 

 

Visa =

tonsatt dikt.

 

 

Värdera =

höja alternativt sänka materialets värde/status/giltighet.

Läs mer angående Värderande ord.

 

 

 

Stor sektion från ämne är från följande källa: Litteraturbankens utbildningsinstitution, utarbetat från Ann Boglind samt Anna Nordlund.

Joni huvuddel ()