Är etanol lösligt i vatten

Etanol (även etylalkohol), inom dagligt anförande "alkohol" alternativt "sprit", tillsammans med den kemiska formeln C₂H₅OH. Hydroxylgruppen (−OH) medför för att etanol klassificeras vilket enstaka alkohol. Genom sin korta kolkedja samt genom bildandet från vätebindningar löser sig etanol relativt enkel inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot skillnad ifrån alkoholer tillsammans fler kolatomer.

varenda alkoholer besitter enstaka viss giftverkan, dock etanol existerar den minimalt giftiga från dem envärda alkoholerna. Den kunna inom blandad med vätska form eller gestalt samt inom tillräckligt små doser (upp mot något alternativt några gram per enhet för massa kroppsvikt) förtäras utan livshotande konsekvenser.

Förtäring även från små doser medför vid sikt för att detta limbiska systemet inom hjärnan krymper något fortare hos alkoholbrukare, än vad detta vanligtvis utför (som enstaka följd från åldrandet), hos enstaka absolutist.^[1][2][3]

Etanol utgör den rusframkallande komponenten inom alkoholdrycker såsom maltdryck, alkoholhaltig samt sprit.

skildring sker oftast genom jäsning från sockerhaltiga vätskor ifrån kolhydratrika jordbruksprodukter såsom sockerrör, majs samt spannmål. Viss mekanisk sprit på grund av industriellt bruk förmå artikel gjord från petroleum. Bioetanol kallas från några tillverkare den etanol likt existerar framställd från biomassa.

Etanol skall ej förväxlas tillsammans med metanol (träsprit).

Denna är kapabel inom små doser leda mot blindhet samt inom högre doser ofta mot döden.

Etanol omvandlas inom kroppen från enzymet alkoholdehydrogenas mot acetaldehyd, likt ofta ger brukaren ett grupp negativa effekter kallade "bakfylla", samt sedan bryts ner från enzymet acetaldehyddehydrogenas (ALDH)^[4] mot ättiksyra.

Den specifika energin (energivärdet) på grund av etanol existerar 29 kJ/g (7 kcal/g),^[5][6] vilket är kapabel jämföras tillsammans med kolhydraternas samt proteinernas17 kJ/g (4 kcal/g) samt fettets38 kJ/g (9 kcal/g).

Etanol används även liksom komponent inom motorbränsle, var den vanligaste blandningen existerar E85.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Etanol besitter använts såsom konserveringsmedel samt ingrediens inom drycker sedan utdragen tidsperiod igen, samt används även idag inom ett mängd olika områden, liksom exempelvis industri, läkemedel, undersökning samt inom flera olika drycker.

Det fanns troligen persiskaalkemister, såsom Geber (721–776) samt Al-Razi (864–930), såsom utvecklade destilleringen samt lyckades erhålla fram relativt ren etanol.

termen alkohol äger arabiskt ursprung (al-kuhl alternativt al-kohl) samt syftade ursprungligen vid 'pulver från antimon'^[7] alternativt 'fint pulver från blyglans samt sot'.^[8]

I Gamla testamentet finns flera varningar till missbruk från alkoholhaltig. Antika Greklands samt Roms lagstiftare instiftade straff till missbruk. Seneca d.y.

beskriver alkoholismens viktigaste symptom.

Konsten för att bereda sprit (det önskar yttra mer koncentrerad etanol) uppfanns dock långt senare, beneath medeltiden. Etanol fick tillsammans med tiden högt anseende liksom medicin, vilket bland annat framgår från benämningen aqva vitae (livsvatten).

Ett exempel på detta är saltet silverklorid som man bara kan lösa något tiotusendels gram av i vatten vid rumstemperatur

vid 1500-talet ägde etanol redan blivit en välkänt dietiskt medel, liksom prisades såsom skyddsmedel mot varenda tänkbara sjukdomar.

Missbrukets följder började för tillfället även för att oftare visa sig, samt alkoholismen inom sina olika former började bli ett allmänt förekommande sjukdom. Namnet alkoholism existerar emellertid från många yngre datum.

detta infördes inledningsvis från Magnus Huss, vars avhandling Alcoholismus chronicus1851 till inledande gången gav ett vetenskaplig analys från alkoholförgiftningens verkningar.

I start från 1900-talet plats missbruket från spritdrycker, samt inom samband därmed alkoholismen, spritt ovan all världen.

inom samt tillsammans alkoholförbudet inom USA, kom dock beneath den på denna plats perioden ej bara alkoholmissbruket för att öka, utan även blandmissbruk från alkohol samt andra droger. Samtidigt blev smugglingen från alkohol inom sig enstaka multimiljonmarknad på grund av den organiserade brottsligheten.

Toxikologi

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Alkoholdryck och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Alkohol existerar ett fysiskt beroendeframkallande drog samt en potent nervgift, vilket inom människokroppen bryts ner mot giftet acetaldehyd.

Drogen samt dess metaboliter förmå inom sämsta fall orsaka andningsstillestånd, psykoser, koma, död, kräkningar, hjärnskada samt leverskador (skrumplever).

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom barbiturater samt bensodiazepiner både inom dess resultat vid GABA_A receptorn, även angående dess farmakologiska profil ej existerar identisk.

detta besitter lugnande, kramplösande, sömngivande samt lugnande effekter såsom liknar flera andra sedativa sömnmedel. Etanol existerar även korstolerant tillsammans bensodiazepiner samt barbiturater.^[10]

Vid berusning tillsammans alkohol finns risken för att råka ut på grund av en patologiskt rus, vilket likställs tillsammans enstaka seriös psykisk störning (se psykos).

detta existerar ett kraftig överreaktion vid måttlig alkoholförtäring, till vilken detta finns särskilda undantagsbestämelser inom Brottsbalken.^[11].

Kraftiga alkoholrus förmå ge upphov mot någon minnesförlust, "black out" alternativt "snefylla" (se snedtripp) ofta tillsammans med huvudvärk efter tillnyktringen.

Långvarigt missbruk kunna ge upphov mot hallucinationer samt psykiska bekymmer, exempelvis delirium tremens.

Biokemiskt existerar detta den reaktiva etanolmetaboliten acetaldehyd liksom troligen existerar orsaken mot skadorna. Några andra vanliga skador från alkoholmissbruk existerar högt blodtryck, nedstämdhet, dystymi, impotens, strupcancer samt undernäring.

Enligt Folkhälosrapport 2009 existerar dem positiva nettoeffekterna från måttlig alkoholkonsumtion många små samt inom princip endast ifrån övre medelåldern samt uppåt.^[12]

Alkohol existerar enstaka karcinogen samt nära konsumtion ökar således risken till cancer framförallt inom munnen, esofagus, pharynx, larynx samt levern hos män samt kvinnor, samt till bröstcancer hos kvinnor.

inom allmänhet därför ökar dessa risker efter ungefär en kopp angående dagen,^[13] samt nära massiv engångskonsumtion. Risken till levercancer ökar markant ifall man dricker fem alternativt fler kopp angående dagen. en stort intag från alkohol ökar även risken på grund av tarmcancer, samt mot högre fara till dem flesta alkoholrelaterade cancerformer ^[14].Etanol existerar dock ej lika farligt såsom andra alkoholer, exempelvis metanol, liksom ofta existerar dödliga alternativt många skadliga även inom små doser.

Etanolmolekylen

[redigera | redigera wikitext]

Etanol besitter molekylformeln C₂H₅OH. inom vardagligt anförande används termen alkohol vanligen till etanol alternativt drycker innehållande etanol. inom kemiska kontext betecknar termen alkohol däremot ett mängd olika ämnen, varav metanol samt etanol existerar dem enklaste.

Etanol existerar hydroxiderivatet från etan, eftersom detta existerar detta tema liksom erhålls byter enstaka väteatom inom etan (C₂H₆) mot enstaka hydroxylgrupp. Etanol äger enbart ett OH-grupp, samt existerar därför ett envärd alkohol. detta existerar OH-gruppen liksom existerar temat funktionella assemblage, detta önskar yttra den team vilket avgör vilka attribut ämnet kommer för att erhålla.

Etanol förmå även ses vilket en derivat från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, tillsammans med enstaka etylgrupp ersättande ett från väteatomerna.

Alkoholer är kapabel artikel huvudsakliga, sekundära samt tertiära beroende vid hur flera kolatomer likt binder den kolatom, likt även binder hydroxylgruppen.

Etanol existerar först eftersom dess funktionella team (hydroxylgrupp) endast binder mot ett kolatom.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar enstaka brandfarlig, färglös, kemisk förening. Etanol existerar, noggrann såsom samtliga andra alkoholer, mer löslig inom dricksvatten än motsvarande kolväte.

Anledningen mot detta existerar för att etanolen existerar polär, noggrann liksom vätska.

Vatten är ett mycket vanligt och viktigt lösningsmedel men också etanol (används för upplösning av smuts och fläckar), aceton (används för att lösa upp nagellack) och lacknafta (används som lösningsmedel i flytande målarfärger) är exempel på användbara lösningsmedel

eftersom både dricksvatten samt etanol innehåller OH-grupper förmå detta uppstå starka vätebindningar mellan deras hydroxylgrupper.

Etanol förekommer oftast ej inom högre koncentrationer än 96 %. destillering mot högre koncentration omöjliggörs från för att etanol nära denna koncentration bildar enstaka azeotrop tillsammans med vätska, detta önskar yttra ångan såsom bildas består från 96 % etanol samt 4 % vätska.

till för att framställa högre koncentrationer måste man ta försvunnen vattnet vid andra sätt, antingen genom absorptionsmedel (exempelvis kalciumsulfat)) alternativt genom för att tillsätta en annat kurs (exempelvis bensen) vilket bildar ett azeotrop tillsammans dricksvatten nära lägre temperatur än etanol. då man destillerar från detta tillsatta ämnet följer vattnet tillsammans med.

eftersom etanol existerar hygroskopiskt måste vattenfri etanol förvaras lufttätt på grund av för att ej åter suga upp en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån luften. detta behövs även speciella metoder till för att föra ovan den vattenfria etanolen ifrån lagringskärlet mot reaktionskärlet utan för att detta bör ta upp dricksvatten.

Enligt lika löser lika-regeln således existerar etanol en god lösningsmedel till andra relaterade till poler eller motsatser ämnen (det förmå mot samt tillsammans med åtgärda vissa oorganiskasalter). dock etanol är kapabel även åtgärda ämnen såsom existerar "olösliga" inom vätska. detta beror vid för att etanols kolkedja kunna binda mot andra organiska molekylers kolkedjor.

eftersom kolkedjedelen inom etanol existerar opolär kunna detta alltså åtgärda opolära ämnen, vilket exempelvis kolväten.

I etanol uppmuntrar OH-gruppen mot löslighet inom dricksvatten, samt kolkedjan motsätter sig detta. dock eftersom kolkedjan existerar vykort existerar etanol (samt metanol samt propanol) fullständigt blandbara tillsammans vätska. Butanol samt högre envärda alkoholer existerar ej fullständigt blandbara tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

På bas från vätebindningarna besitter etanol ett många högre kokpunkt än etan (i etan existerar ju vätebindningar ej möjliga). Etan existerar gas nära rumstemperatur, medan etanol existerar vätska. Etanols smältpunkt existerar –114 °C samt dess kokpunkt 78 °C.

Dess pK_a-värde existerar 15,9. för att mäta pH värdet till ren etanol existerar ej möjligt tillsammans med vanliga pH-metrar alternativt färgindikatorer.

Ren etanol innehåller inga H₃O⁺ joner, samt ej heller några OH^- joner. Den elektriska ledningsförmågan existerar ytterst små. Densiteten existerar 789 gram per liter. Brytningsindex nära rumstemperatur existerar 1,36.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Etanol framställs främst genom numeriskt värde processer, fermentering från sötningsmedel samt hydratisering från eten.

Fermentering existerar den huvudsakliga metoden till skildring från fordonsbränsle samt alkoholhaltiga drycker, medan hydratisering tillämpas inom mindre volym inom den fossilgasbaserade kemiindustrin.

Fermentering

[redigera | redigera wikitext]

All etanol på grund av drycker samt fordonsbränslen samt många från den etanol liksom används inom industrin produceras genom fermentering från enstaka mängd olika varor, såsom exempelvis spannmål, majs, rotfrukt, fruktbarhet samt sötningsmedel.

Fermentering existerar ett biologisk process var mikroorganismer växer mot samt konsumerar näringsämnen inom sin omgivning. nära beskrivning från exempelvis alkoholhaltig, sker detta genom för att jästsvamp får växa inom ett svar från sockerhaltig fruktsaft. Jästen använder upp sockret samt ger ifrån sig etanol samt koldioxid samt ett mängd andra ämnen såsom ger enstaka speciell smakupplevelse.

Ekvationen på grund av fermentering från glukos (en sockerart) är:

I denna reaktion, såsom även kallas glykolys, existerar detta alltså jästen liksom omvandlar glukos mot etanol samt koldioxid.

Vid fermentering begränsas koncentrationen från vad jästsvamparna tål samt man får ett vattenlösning liksom även innehåller biprodukter samt kvarlevor från råvarorna.

Etanolen koncentreras sedan vanligen genom destillering dock vid bas från för att dricksvatten samt etanol bildar enstaka azeotrop når man ej mer än 96% koncentration utan specialmetoder.

Industriell produktion

[redigera | redigera wikitext]

Industriell etanol produceras främst genom syrakatalyseradhydratisering från eten. Anledningen mot detta existerar för att eten existerar relativt prisvärd för att införskaffa.

Reaktionen ser (förenklat) ut sålunda här:

Man kunna även ett fåtal etanol genom ett omvänd esterreaktion samt hydratisering (omvänd oxidering) från etanal samt etansyra (se vidare beneath reaktioner). Detta existerar dock sällan alternativt inte någonsin aktuellt inom fabriksrelaterade kontext (annat än lönnbränning) utan existerar mer för att titta vilket ett laboratorieprocess.

Denaturering

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska nödvändigheten från strikt övervakning samt höga skatter vid industriellt producerad etanol görs den odrickbar (denatureras) genom tillskott från olika ämnen. detta finns ett mängd olika sådana ämnen, samt vilket såsom används beror vid vad etanolen skall användas mot.

Ämnet ifråga kunna ge ett obehaglig smakförmåga, olik färg alternativt mot samt tillsammans med utföra den livsfarlig för att förbruka. Några från dem ämnen vilket används på grund av detta avsikt existerar metanol, terpentin samt kemiskt lösningsmedel.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol inom industrin

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar speciellt användbar inom industrin beneath namnet specialiserad sprit vid bas från utmärkt attribut vilket lösningsmedel.

Industriellt producerad etanol äger flera användningsområden, mot modell vattenbaserade färger, medicin, parfymer, rengöringsprodukter, lacker samt bläck. Denna sprit besitter gjorts många svår för att nyttja såsom beverage genom för att tillverkarna besitter denaturerat spriten, detta önskar yttra tillsatt ämnen liksom framkallar kräkning, smakar samt luktar många illa, mot modell kemiskt lösningsmedel.

titta även T-Röd.

Etanol likt fordonsbränsle

[redigera | redigera wikitext]

Se även: Etanolbil

Etanol förmå användas inom enstaka förbränningsmotor vid identisk sätt liksom bensin samt diesel. eftersom etanol äger högre oktantal än bensin (104 ron) samt brinner snabbare, är kapabel motorn erhålla högre verkningsgrad än nära bensindrift.

Etanol besitter en lägre energivärde per liter jämfört tillsammans bensin.^[15] "Ren etanol" innehåller dock naturligt cirka 5 % vätska. Etanol vilket bör användas liksom fordonsbränsle (och likt producerats genom jäsning) behöver både renas genom avdunstning samt absoluteras^[16] således för att den blir minimalt 99.5 viktprocent etanol, näst intill vattenfri.

Så kallad E85, enstaka blandning från 85 % etanol samt 15 % bensin^[15], finns vid nästan varenda mack inom land. vid vintern ökas andelen bensin mot 25 % till för att underlätta kallstarter.^[17] inom land används även ED95 till upp mot 95 % etanol inom bränslet på grund av massiv trafik liksom traditionellt skulle nyttja diesel.

Användningen besitter minskat kraftigt, bland annat mot resultat från förändrade skatteregler^[18].

All bensin såsom säljs inom land sedan start från 2000-talet innehåller minimalt 5 volymprocent etanol^[19] (ofta benämnd E5). detta utför för att 166 000 kubikmeter etanol per tid förbrukas inom vanliga bensinfordon, för att jämföra tillsammans med 97 000 kubikmeter E85 samt ED95^[20].

inom flera länder existerar detta dock vanligt för att blanda in ännu mera etanol inom bensinen. Standarden E10 (upp mot 10 % etanol) inom 95-oktanig bensin existerar utbredd inom flertalet EU-länder såsom land, land i norden, land i västeuropa samt Tyskland .^[21] Den 1 augusti 2021 infördes E10 liksom standard till 95-oktanig bensin även inom landet medan 98-oktanig bensin kvar äger E5 såsom standard.

En motorer optimerad till ren etanol, E100, ger alltså ett betydligt högre verkningsgrad, vilket betyder lägre bensinkonsumtion. Saab visade t.ex.

etanol och propanol är polära ämnen eftersom att de är alkoholer

upp ett sådan prototyp 2007 ^[22]. E100 existerar dock ej tillåtet inom land eftersom den denaturering vilket används mot etanol vilket fordonsbränsle ännu ej äger godkänts liksom sålunda kallade "fullständig denaturering", vilket fullfölja för att den ej får säljas utan alkoholskatt angående den ej dessutom blandas tillsammans bensin^[23].

Avgaserna ifrån etanoldrift existerar relativt ofarliga. Avgaser ifrån blandbränslen, exempelvis E85 kunna dock innehålla ett relativt massiv andel kolväten ifrån bensinen.

Det går att lösa oändligt mycket etanol i vatten och vice versa

Ren etanol orsakar ej några skadliga kolväteutsläpp.

Etanol innehåller ej svavel alternativt cykliska kolväten, mot modell bensen. Inget svart beläggning från rök bildas inom enstaka etanolmotor eftersom detta nära ofullständig förbränning endast bildas acetaldehyd samt ett många små mängd formaldehyd. Den allra största andelen (cirka 90 %) från dem oförbrända ämnena existerar dock ren etanol likt även finns tillsammans inom detta naturliga kretsloppet samt därför inom dessa kontext existerar försumbart.

fordon liksom är kapabel köras vid både bensin samt etanol (E85) kallas FFV vilket står till Flexi bränsle Vehicle. detta existerar möjligt för att konvertera bensindrivna fordon mot för att vandra vid E85 samt E100. detta existerar dock ej tillåtet för att konvertera mot E100.

Etanol inom drycker

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Alkoholdrycker, Alkoholmetabolisering och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Etanol existerar enstaka drog liksom förekommer inom alkoholhaltiga drycker.

Andelen ren etanol inom dessa drycker varierar kraftigt: ifrån 2,25 % till cider mot 80 % till starksprit.

Övriga användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol förmå även användas inom vården, således kallad läkarsprit.

Etanol används även inom antifrysprodukter samt likt köldbärare inom bergvärmesystem på grund av dess låga fryspunkt samt på grund av för att eventuella läckage vanligen ej innebär något större miljöproblem då etanolen naturligt oxiderar samt bryts ner från mikroorganismer mot ättiksyra.

Lösningar tillsammans med 70-85 % etanol används ofta inom desinficeringsmedel.

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Etanol förmå oxideras mot aldehyd alternativt syra beroende vid oxidationsmedel.

OH-gruppen existerar ej ett god lämnande lag på grund av nukleofilasubstitutionsreaktioner, därför neutrala alkoholer reagerar ej inom sådana reaktioner.

dock angående syret ursprunglig blir protonerat på grund av för att producera C₂H₅OH₂⁺ existerar den lämnande gruppen många mer stadig samt nukleofil substitution är kapabel inträffa. Etanol existerar egen nukleofil, således C₂H₅OH₂⁺ kunna reagera tillsammans med C₂H₅OH på grund av för att producera dietyleter ("vanlig eter") samt vätska (se nedan).

Etanol samt etansyra (ättiksyra) kunna, tillsammans svavelsyra (H₂SO₄) vilket katalysator, forma ett ester:

Etansyra + Etanol Etyletanoat + Vatten

Estern såsom bildas kallas etylacetat alternativt etyletanoat samt ingår inom salubrin. Detta tema besitter enstaka nedsänkt kokpunkt, samt existerar betydligt flyktigare än etansyran.

detta beror vid för att estermolekylerna, inom motsats mot syra- samt alkoholmolekylerna, ej besitter några OH-grupper likt är kapabel ge vätebindningar. Den existerar även mer svårlöslig inom dricksvatten än syran den bildades från. Även detta beror vid för att vätebindningar ej existerar tänkbara. Etylacetat används vilket lösningsmedel.

När etanol upphettas tillsammans tillsammans koncentrerad svavelsyra är kapabel detta bildas eten, C₂H₄. en sätt för att förklara detta existerar för att yttra för att väteatomen samt OH-gruppen besitter eliminerats, därför existerar detta enstaka eliminationsreaktion. Denna reaktion existerar på grund av övrigt den motsatta mot den vilket används till för att framställa etanol inom industrin (se vidare beneath framställning).

Om reaktionen sker nära lägre temperaturer (140–150 °C) tas väteatomen samt hydroxylgruppen ifrån numeriskt värde olika etanolmolekyler. Detta existerar ett kondensationsreaktion. nära enstaka kondensationsreaktion kopplas numeriskt värde alternativt flera molekyler ihop samtidigt likt detta spjälkas från enstaka alternativt flera molekyer, ofta vattenmolekyler.

Produkten inom denna reaktion kallas dietyleter (eller vanlig eter) samt existerar ett eter. Den äger enstaka många lägre kokpunkt än etanol (på bas från för att den ej äger någon hydroxylgrupp) samt existerar även mindre reaktiv. Den existerar även svårlöslig inom dricksvatten.

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

---

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]