Varför får man psykiska störningar

Psykisk störning
Latin:&#;morbi mentis, perturbationes morum
Åtta kvinnor vilket representerar psykiska diagnoser beneath talet. (Armand Gautier)
Klassifikation samt externa resurser
ICD	F
MeSH	svenskengelsk

Psykiska störningar (även psykiska sjukdomar, förr mentalsjukdomar) existerar ohälsa inom psyket, detta önskar yttra inom personligheten, emotionerna alternativt kognitionen, vilka huvudsakligen äger psykiska orsaker.

WHO:s diagnosmanual ICD definierar psykiska sjukdomar samt syndrom samt beteendestörningar (FF99) vilket störningar inom den psykologiska utvecklingen.^[1] Psykiska symtom förmå även uppträda mot resultat från missbruk alternativt andra kroppsliga sjukdomar. Den allvarligaste graden från psykisk störning, oavsett sjukdom alternativt orsak, existerar psykos, var jaget samt kognitionen brutit samman; seriös psykisk störning innefattar typiskt psykotiska tillstånd.^[2]

Begrepp på grund av psykisk störning finns inom samtliga kulturer, samt betecknar såsom regel för att någon avviker ifrån vilket vilket anses artikel normalt.^[3] inom FN:s regi arbetar WHO till för att utveckla den psykiska hälsan internationellt, samt därför äger deras diagnosmanual ICD ett speciell sektion till psykiska störningar.

tillsammans med störning menar ICD förekomst från kliniskt igenkänningsbara grupper från symtom alternativt beteenden likt inom dem flesta fall existerar förknippade tillsammans med distress samt likt inverkar vid funktioner inom personligheten.^[4]

En psykisk störning innebär för att ett människa mår således uselt inombords för att detta orsakar en signifikant lidande på grund av personen egen, mentalt, socialt alternativt ekonomiskt.

Störningen klassificeras från ICD utifrån personen egen, om denne uppfattar detta likt en lidande, samt hur själv- alternativt verklighetsuppfattningen förhåller sig mot verkligheten. dem flesta diagnoser inom ICD kräver för att angående lidandet existerar befogat sålunda bör ej lidandet innefattas inom dem psykiska störningarna; således klassificeras därför ej mot modell fruktan inom ett misshandelrelation såsom ångest, jagsvaghet efter psykisk misshandel såsom psykisk störning, sorg ovan ett förlorad anhörig liksom nedstämdhet, alternativt bekymmer mot resultat från livsstil såsom indikator vid psykisk störning (jämför allostas).

För omgivningen förmå ett psykisk störning yttra sig vid flera sätt (vanligen genom för att personen beter sig annorlunda), bara märkas ibland (till modell nära berusning) alternativt ej märkas alls beroende vid arten från lidande samt vid personens bemästringsförmåga. ett sektion psykiska störningar existerar från den arten för att dem ständigt existerar socialt handikappande, påtagliga inom beteende alternativt anförande, alternativt nedsätter funktioner inom personligheten.

Dock behöver ej sociala funktionsnedsättningar existera psykiska störningar. Utbrändhet, högriskbeteenden ifråga angående spel alternativt sex, trend mot konflikter alternativt accentuerade personlighetsdrag samt dylikt kunna visserligen artikel orsaker mot för att personer besitter bekymmer tillsammans livssituationen, dock existerar ej psykiska störningar eftersom orsaken ej existerar ett dysfunktionell personlighet.^[5][6]

Självmord existerar ofta uppkommande vilket gäller psykisk ohälsa.

på baksidan självmord ligger ofta komplexa faktorer såsom livsvillkor samt tillfälligheter. inom vissa fall existerar detta enbart dessa faktorer, samt ej nödvändigtvis dem psykiatriska tillstånden, likt existerar dem bidragande orsakerna mot självmord.^[7]

Psykisk ohälsa hos unga

[redigera | redigera wikitext]

En redogörelse ifrån Socialstyrelsen ifrån visar vid för att den psykiska ohälsan hos unga vuxna ( år) besitter ökat tillsammans med 70% ifrån samt förväntas ej minskas.^[8] tid hittas den största andelen vilket drabbats från psykisk ohälsa bland flickor samt kvinnor, främst hos tonåringar samt unga vuxna.^[9] detta fanns inga självklara orsaker mot den stora ökningen dock detta är kapabel äga påverkats från ett ökande medvetenhet vilket häller psykisk ohälsa.

Resultatet blir för att fler är kapabel känna igen samt våga informera ifall sina oro. andra orsaker handlar ifall dem ungas livsvillkor. Inom den aspekten ingår dem miljöer dessa personer befinner sig inom samt inträdet inom arbets- samt vuxenlivet.^[8]

Begreppsutredning

[redigera | redigera wikitext]

Begrepp till ohälsa inom psyket besitter förändrats beneath period samt detta finns flera divergerande synsätt vid fenomenet.

inom direkt anslutning mot detta finns även flera benämningar vid sådan ohälsa.

inom äldre utgåvor från ICD talades ifall "vansinne",^[10] vilket ersattes från "störning" samt "psykos" tillsammans ICD-7 (). ifrån infördes beteckningen "mentalsjukdom".^[11] inom den engelska originalversionen från WHO:s ICD (), äger termen "sjukdom" (disease, illness) slopats mot förmån till "störning" (disorder).

om störningen bör betraktas vilket enstaka funktionsnedsättning alternativt handikapp regleras från WHO:s International classification of impairments, disabilities and handicaps ifrån Socialstyrelsen står på grund av den officiella översättningen från ICD, samt besitter behållit begreppet 'sjukdom' samt ibland översatt disorder tillsammans med "syndrom".^[6][12]

Ohälsa vilket motsats mot välbefinnande

[redigera | redigera wikitext]

'Psykisk ohälsa' brukar definieras såsom frånvaron från mentalt välbefinnande, samt definieras inom begrepp från anhedoni alternativt funktionsbortfall.

Därmed ställs välmående samt ohälsa liksom numeriskt värde dikotomier mot varandra, en förhållningssätt vilket blivit allt mera ifrågasatt; enstaka liksom saknar mentalt välbefinnande existerar ej nödvändigtvis mentalt sjuk.^[13]

U.S. Public Health Service definierade 'psykisk hälsa' vilket en status från lyckad användning från psykiska funktioner, vilket leder mot produktiva aktiviteter, belönande mellanmänskliga relationer, samt förmågan för att justera sig mot förändringar samt hantera motgångar.

Den definitionen utgår ifrån DSM:s term till psykisk välbefinnande respektive ohälsa.^[13]

I anslutning mot den definitionen från psykisk störning, äger den amerikanska forskaren Corey L. M. Keyes uppställt tretton symtom vid psykisk välmående. dem inledande numeriskt värde symtomen kallar denne 'hedoni' samt dem övriga 'positiv funktionalitet'.^[13]

1. Positiv affekt - nära gott humör, lugn samt full från liv.
2. Upplevd lycka samt nöjdhet - känner sig tillfreds samt tillfreds tillsammans livet.
3. Självacceptans - äger ett positiv foto från sig egen, sitt förflutna samt accepterar olika aspekter från självet.
4. Social acceptans - äger ett positiv foto från andra samtidigt likt personen accepterar skillnader samt människors komplexitiet.
5. Personlighetsutveckling - visar förståelse inom sin potential samt tillväxt samt öppenhet inför utmaningar.
6. Social aktualisation - anser för att människor samt samhället är kapabel utvecklas positivt samt växa.
7. Mening tillsammans existensen - äger målsättningar såsom ger existensen enstaka mening.
8. Social kontribution - anser sig äga något för att tillföra samhället, samt för att vilket man fullfölja existerar från värde på grund av andra.
9. Behärskning från omgivningen - klarar från för att behärska komplicerade miljöer samt förmå välja miljö liksom passar sina behov.
10. Social koherens - intresserad från samhället alternativt omgivningen, samt anser för att samhället existerar meningsfullt samt begripligt.
11. Autonomi - existerar självgående tillsammans med från samhället accepterade alternativt konventionella uppfattningar, samt är kapabel stå emot oönskat grupptryck.
12. Goda mellanmänskliga relationer - besitter varma, tillitsfulla samt tillfredsställande relationer, samt besitter förmåga mot initimitet samt empati.
13. Social integration - besitter enstaka emotion från för att existera enstaka sektion från samhället, samt för att samhället existerar en stöd.

Ett liv innehåller mentalt lidande samt smärta, samt för att reagera vid negativa erfarenheter mentalt existerar normalt.

Gränsen mellan sådant normalt lidande samt psykisk ohälsa existerar diffus, dock brukar erkännas såsom signifikant till då en mentalt status besitter övergått ifrån för att artikel normalt mot för att äga blivit patologiskt samt därför behöver vård. en vanligt kriterium vid skillnaden, existerar för att tillståndet existerar patologiskt då lidandet självt innebär en lidande.^[14]

Sjukdom kontra störning

[redigera | redigera wikitext]

Att benämna en mentalt tillåtelse "sjukdom", innebär i enlighet med Jan-Otto Ottoson samt Hans Ottosson för att härleda tillståndet mot organiska tillåtelse, mot modell inom kroppskonstitution, genetiska anlag, hjärnan alternativt endokrina systemet.

detta psykiska tillståndet samt dess behandling faller vid psykiatrins arbetsyta, eftersom detta därmed i enlighet med Ottosson samt Ottosson betraktas medicinskt.

Genetiska faktorer och ångestrelaterade besvär kan göra dig mer sårbar

flera psykiska symtom kunna förstås samt förklaras utifrån liknande organiska tillåtelse, dock ej samtliga. dem förändringar såsom ej kunna förklaras organiskt, kunna såsom regel förklaras psykosocialt alternativt utifrån den drabbades karaktär. för att dem senare symtomen ej är kapabel förklaras organiskt, innebär ej i enlighet med Ottosson samt Ottosson för att ett organisk förklaring saknas - dem menar snarare för att den är kapabel ännu artikel okänd.

inom stället till för att konstruera ett uppdelning mellan psykiska status efter organisk genes, psykogenes samt endogenes, anser Ottosson samt Ottosson för att patologiska psykiska status kollektivt bör kallas "störningar", eftersom dem menar för att den beteckningen innefattar både rena medicinska sjukdomstillstånd samt psykosocialt betingade tillstånd.^[15]

DSM-5 samt psykobiologisk dysfunktion

[redigera | redigera wikitext]

Med anledning från revideringen från DSM äger en preliminär version av ett dokument eller arbete inför DSM-5 antagits, var definitionen från psykisk störning (mental disorder) utgår ifrån för att dessa orsakas från psykobiologiska dysfunktioner såsom yttrar sig inom en beteendemässigt alternativt mentalt syndrom alternativt mönster, samt för att detta orsakar avgörande lidande till personen alternativt ett funktionsnedsättning.

DSM-5 använder uttrycket "psykobiologisk funktion" på grund av för att betona sambandet mellan biologi samt beteende samt psyke. mot psykisk störning förs därför ej en förväntat lidande såsom kommer från vanliga livserfarenheter, samt heller ej lidande likt beror vid för att personen existerar vid kant tillsammans med samhället alternativt besitter en avvikande beteende.

DSM-5 ställer även kravet för att den psykiska diagnosen bör prövas mot hur personen svarar vid behandling samt mot andra sätt för att säkerställa för att korrekt granskning gjorts, samt för att bedömning bara bör ställas ifall detta underlättar förståelsen samt behandlingen. Diagnoser bör ej ses vilket absoluta alternativt tydligt begränsad eller markerad av gränser term, alternativt vilket fullständiga beskrivningar ovan varenda tänkbara tillåtelse.

P-faktorn

[redigera | redigera wikitext]

Genom faktoranalys besitter Caspi et al. kommit fram mot för att psykopatologiska symtom bäst är kapabel förklaras från enstaka dimension - mer alternativt mindre psykisk ohälsa. Detta skiljer sig ifrån antaganden likt fullfölja detta möjligt för att dela in psykiska störningar inom olika diagnoser.

Högre p-faktor existerar associerat mot högre livsnedsättning, värre utvecklingshistoria samt mer exponerad hjärnfunktion tidigare inom existensen. P-faktorn redogör varför detta existerar sålunda svårt för att hitta orsaker, biomarkörer samt behandlingar tillsammans specificitet mot enskilda psykiska störningar.^[16]

Orsaker samt bot

[redigera | redigera wikitext]

Psykiska störningar, likt ej beror vid missbruk alternativt kroppslig sjukdom, brukar ofta förklaras vilket uppstå inom samspelet mellan personen samt dess omgivning.

Exkludering ifrån sin assemblage, isolering, kärlekslös familjerelationer, samt stress existerar faktorer såsom ofta ligger på baksidan psykisk ohälsa. Ofta finns ett ärftlig predisposition, för att somliga existerar mer känsliga än andra.^[18] Psykisk ohälsa brukar förklaras tillsammans stress - sårbarhetsmodellen, såsom tar fasta vid både medfödda samt förvärvade sårbarheter liksom orsak mot eruption från störningar.

Det finns en samband mellan psykisk ohälsa samt fattigdom, något såsom besitter förklarats olika från olika vetenskapsman.

Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd

Antingen äger ohälsan förklarats orsaka fattigdom, alternativt sålunda äger fattigdomen setts vilket enstaka etiologi mot ohälsan. enstaka brittisk undersökning besitter demonstrerat för att människor tillsammans ekonomiska skulder ofta äger psykisk ohälsa.^[19] beneath årtionden äger studier gjorts angående förhållandet mellan kroppsvikt (BMI) samt psykisk ohälsa.

på grund av dem flesta psykiska störningarna finns en samband tillsammans med övervikt samt fetma (affektiva störningar, drogmissbruk, ångeststörningar, personlighetsstörningar). Diagnoser vilket generaliserat ångestsyndrom samt vissa fobier förekommer lika ofta inom varenda viktkategorier. Undervikt hänger samman tillsammans med en fåtal fobier samt galen episoder, samt besitter negativt samband tillsammans med flera ångeststörningar samt personlighetsstörningar.^[20] Omedicinerade personer tillsammans med psykisk sjukdom alternativt schizofrenilikkande sjukdomar äger dock ej olik BMI än befolkningen inom övrigt.^[21][22]

Medicinering från psykiska störningar utgår ifrån hur störningarna yttrar sig inom hjärnan, var mot modell antipsykotisk läkemedel spärrar dopamin, antidepressiv läkemedel ökar serotonin, samt lugnande läkemedel förmå innehålla ämnen vilket påminner angående opioidpeptider alternativt påverkar GABA.

Vid behandling från psykiska störningar ingår ofta psykoterapi. Varianterna innefattar bl.a. psykoanalys, liksom försöker härleda störningarna mot trauman samt därefter hitta metoder för att befria personen ifrån traumat, samt kognitiv beteendeterapi, likt inom stället försöker förändra beteendet vid den sjuke. detta finns flera andra terapier, liksom chockterapi samt desensibilisering.

Juridiskt ramverk

[redigera | redigera wikitext]

Termen "psykisk störning" infördes inom samt tillsammans nuvarande tvångslagstiftning, team angående psykiatrisk tvångsvård (LPT) / Psykiska störningar inom specialiteten psykiatri avser personlighetsstörningar vilket skiljs ifrån psykiska sjukdomstillstånd. Intresseföreningarna RSMH samt Schizofreniförbundet förespråkar dock termen psykisk funktionsnedsättning likt dem uppfattar liksom mindre stigmatiserande.

Denna begrepp användes bland annat inom samband tillsammans Psykiatrireformen samt inom den svenska lagstiftningen, titta LSS.

Vid förbrytelse skiljs psykiska störningar ifrån psykiska störningar inom juridisk bemärkelse, seriös psykisk störning. på grund av för att enstaka en person som har begått ett brott bör artikel mentalt sjuk inom juridisk bemärkelse måste enstaka psykos alternativt liknande existera sålunda seriös för att personen ej kunna anses äga rättshandlingsförmåga.

Typer från psykiska störningar

[redigera | redigera wikitext]

De psykiska sjukdomarna samt störningarna klassificeras samt avgränsas inom vedertagna diagnossystem vilket DSM-IV (Diagnostic Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Revision) samt ICD (International Classification of Diseases and Related Health problems, Tenth Revision). ICD ersatte precursor ICD 9 likt användes ifrån ICD utges från WHO samt existerar avsedd likt internationell basklassifikation till allmänt medicinskt-statistiskt bruk.

inom länder utanför USA används ofta DSM nära detta diagnostiska arbetet, dock den internationella diagnosmanualen ICD existerar den såsom officiellt används. inom mot modell landet får ej DSM användas till bedömning, utan psykiska störningar bör i enlighet med beslut ifrån Socialstyrelsen anges i enlighet med ICD

Psykiska symtom kunna yttra sig kognitivt, neurologiskt samt beteendemässigt (se vidare neurologiska manifestationer, kognitiva symtom samt beteendesymtom).

Psykiatriska manualer liksom ICD samt DSM-IV sammanställer grupper från sådana symtom mot psykiatriska diagnoser. detta förekommer kulturspecifika psykiska störningar, vilka förmodas bero vid kulturspecifika förutsättningar. liknande brukar dock diagnosticeras i enlighet med vedertagna, internationella standarder.^[23]

Funktionella, organiska samt drogutlösta störningar

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Organiska psykiska störningar samt Drogutlösta psykiska störningar

Med psykisk störning förstås inom inledande grabb störningar likt äger sin bas inom psyket.

Psykiska störningar förmå dock uppkomma mot resultat från droger alternativt fysiska sjukdomar. Beroende vid huvudorsak, kunna den psykiska störningen ses liksom först, vilket kallas funktionell, alternativt liksom en symtom vid droger alternativt sjukdomar. Psykisk ohälsa förklaras tillsammans med stress - sårbarhetsmodellen, vilket innebär för att psykiska symtom är kapabel äga flera orsaker (vara multifaktorella).

I ICD klassificeras organiska psykiska störningar inom FF till för att klassificeras likt ett organisk psykisk störning, behövs för att personen existerar diagnosticerad tillsammans med enstaka kroppslig sjukdom likt man vet påverkar psyket. Dit hör endokrina sjukdomar, hjärnskada, åldersbetingad neurodegenation samt vissa infektionssjukdomar (till modell HIV).

Organiska psykiska störningar innefattar sådana var framför allt minnet existerar påverkat (demens), likt ger vanföreställningar (delirium), psykoser (organiska psykoser), affektiva störningar samt personlighetsförändringar (organisk personlighetsstörning). Neurodegeneration ger ofta demens, vilket sällan kräver någon större analys på grund av för att konstatera.

Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna hantera livets svårigheter, att känna tillfredställelse med livet eller ha goda sociala relationer

andra organiska psykiska störningar kunna dock existera svåra för att skilja ifrån funktionella utan blod- alternativt urinprov alternativt rapport från hjärnan. Praktiskt taget samtliga psykiska störningar kunna bero vid organiska sjukdomar, samt finns inom ICDs FO6 (vanföreställningssyndrom, psykisk sjukdom, bipolär sjukdom, ångeststörningar, depressioner, personlighetsstörningar, dissociativa störningar etc).

Vissa normala kroppsliga förändringar förmå även ge psykiska symtom. Premenstruellt syndrom samt premenstruell dysforisk störning existerar tämligen vanliga psykiska besvär. nära födsel kunna kvinnor drabbas från postpartumdepression samt postpartumpsykos.

Drogutlösta psykiska störningar klassificeras särskilt inom ICD beneath FF Dit hör substansmissbruk, oönskad psykisk resultat efter alkohol, droger, tobak samt koffein, liksom beroende från sådana psykoaktiva substanser.

Akut drogförgiftning ger ofta psykisk inverkan, liksom långvarigt missbruk, avvänjning efter en drogberoende, tillsammans mera. Drogutlösta psykiska störningar förmå ofta uppkomma inom kombination tillsammans enstaka smärre sjukdom alternativt ett psykisk svaghet (dubbeldiagnos).

Faser från sjukdomarna

[redigera | redigera wikitext]

Innan ett psykisk störning bryter ut drabbas personen liksom regel från ett fas från prodrom, vilket nära psykoser kallas prepsykos.

inledande tiden beneath sjukdomen kallas akut fas. angående störningen blir bestående förmå personen anpassa sig nära sina symtom, dock beneath den brådskande fasen, nära inledande insjuknandet, förekommer ofta ångest på grund av dem nya symtomen.

Störningens sjukdomsförlopp förmå ofta antyda vad störningen besitter på grund av orsak, ifall den existerar funktionell, drogutlöst alternativt beror vid enstaka kroppslig sjukdom alternativt skada.

Kroniska psykiska störningar kunna uppträda vid olika sätt. enstaka sektion störningar påverkar personen ständigt, inom varierande grad. andra störningar, inom synnerhet bipolär sjukdom, uppkommer inom skov. Störningar liksom botats kunna återkomma, vilket kallas recidiv. ett något som är kortvarigt eller inte permanent förbättring nära kroniska sjukdomar, remission, förmå artikel fullständig alternativt ofullständig då vissa symtom kvarstår.

Typer från diagnoser

[redigera | redigera wikitext]

Standardiserade diagnosmanualer liksom ICD, brukar gruppera störningar inledningsvis samt främst efter vad inom psyket vilket existerar maximalt påverkat från ohälsan. nära affektiva störningar existerar detta framför allt känslorna samt stämningsläget liksom existerar påverkade.

I filmen beskrivs kortfattat vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av

Tillståndet är kapabel existera konstant likt nära depressioner alternativt förändras inom cykler, vilket nära bipolär sjukdom. Medvetandet samt perceptionen existerar ur funktion nära dissociativa störningar, dock utan för att nödvändigtvis fullständigt äga brutit samman såsom nära psykos. inom gruppen somatoforma störningar existerar självuppfattningen, samt inom synnerhet kroppsuppfattningen störd, något likt även antas orsaka ätstörningar.

En personlighetsstörning kunna ses likt enstaka psykologisk störning från utvecklingen var ogynnsamma miljöfaktorer, ofta inom hemmet, haft innebörd till störningens uppkomst. i enlighet med nedanstående klassifikationssystem får personer beneath 18 års ålder ej erhålla personlighetsstörningsdiagnos. Personlighetsstörningarna existerar ofta livslånga, liksom flera psykossjukdomar existerar.

Till psykiska störningar hör även mer alternativt mindre tillfälliga störningar, såsom sömnproblem. Kvarstående dock efter trauman kännetecknar diagnoser likt fobier, posttraumatiskt stressyndrom samt ångeststörningar, tillsammans kvarvarande, obefogad fruktan samt förhöjd vaksamhet. Ångest existerar även enstaka betydande komponent inom tvångssyndrom.

Tvångssyndrom kännetecknas från tvångsmässigt beteende, vilket även kännetecknar impulskontrollstörningar såsom kleptomani samt spelberoende.

Den påverkas av ärftlig sårbarhet, vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också av de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss

nära dem senare fallen sammanhänger handlingarna dock tillsammans lyckokänslor, "kickar".

Diagnoser liksom utvecklas inom ung ålder brukar skiljas ifrån dem likt utvecklas inom myndig ålder, eftersom förutsättningarna existerar olik. mot denna assemblage hör psykisk utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd samt ADHD.

Klassifikation från psykiska störningar

[redigera | redigera wikitext]

DSM-IV	ICD
Kognitiva	Organiska psykiska störningar
Drogrelaterade	Drogutlösta psykiska störningar
Schizofreni, andra psykotiska störningar, katatoni	Schizofreni, vanföreställningssyndrom
Affektiva	Affektiva störningar
Ångest, somatoforma, dissociativa, anpassningsstörningar	Neurotiska, stressrelaterade, somatoforma störningar
Sexuella störningar, ätstörningar, sömnstörningar	Beteenderubbningar tillsammans fysiologiska störningar samt somatiska faktorer
Personlighetsstörningar, impulsstörningar, sexuella avvikelser, patomimi	Personlighets- samt beteendestörningar
Störningar såsom vanligen diagnostiseras hos ungar samt ungdomar	Mental retardation, störningar inom psykologisk tillväxt

Källa: Nationalencyklopedin

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• ICD
• DSM-IV
• The ICD Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research, World Health Organization Geneva
• The ICD Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
• DSM-5

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]