Vad kan man producera i ett fjärrvärmeverk

Fjärrvärme existerar enstaka storskalig teknik till produktion samt leverans från värme. Värmen produceras inom enstaka huvud produktionsanläggning samt fördelas genom en rörsystem mot konsumenterna, flerbostadshus, lokaler alternativt småhus, var den används till uppvärmning genom radiatorer och/eller till tappvarmvattenproduktion.

Fjärrvärme bygger vid skalekonomi, detta önskar yttra för att en stort struktur levererar mot flera brukare inom en visst geografiskt region (till modell tätort).

Jämfört tillsammans med småskaligare alternativ existerar värmeproduktion inom en fjärrvärmeverk mer effektivt samt använder upp därför ett mindre mängd bränsle, vilket innebär både ekonomiska samt miljömässiga fördelar.

Den tillåter dessutom samtidig elproduktion samt mer sofistikerad rökgasrening. till konsumenten existerar detta enstaka lätt uppvärmningsform såsom kräver små arbetsinsats.

Ibland används även begreppet närvärme, ifall småskaliga fjärrvärmenät tillsammans med en mindre antal småhus anslutna.^[1]

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

I centrum på grund av fjärrvärmesystemet finns vanligen en värmeverk alternativt en kraftvärmeverk.

inom båda dessa sker energiomvandling genom förbränning alternativt tillsammans någon ytterligare energikälla vilket utgångspunkt. Skillnaden mellan dessa båda struktur existerar för att värmeverk endast värmer upp en värmemedium – inom allmänhet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Kraftvärmeverket producerar istället vattenånga på grund av elproduktion inom ångturbin samt man använder fjärrvärmenätet till kylning från vattenångan.

Vanliga värmekällor till fjärrvärme existerar förbränning från drivmedel vilket kol, olja, fossilgas, biobränslen samt sopor. mot andra värmekällor vilket används hör exempelvis fabriksmässig spillvärme, värmepumpar, geotermisk värme, solvärme samt kärnenergi. Ofta används inom en fjärrvärmesystem flera olika källor samt mixen förmå varieras efter värmebehovet.

ett produktionsanläggning är kapabel förse en helt fjärrvärmenät tillsammans med värme, dock ofta finns flera samarbetande anläggningar inom varierande storlek placerade vid olika platser inom nätet.

Kombinationen från kraftvärmeverk samt fjärrvärme existerar många energieffektiv. Termodynamikens andra huvudsats tillåter ej för att all termisk energi inom ett arbetscykel omvandlas mot jobb samt inom en kraftverk för värme är kapabel normalt endast 30–60 %, beroende från vilken process vilket används, från energiinnehållet inom bränslet omvandlas mot elenergi.

inom en därför kallat kondenskraftverk kyls den återstående energin försvunnen. då en kraftvärmeverk kopplas samman tillsammans med en fjärrvärmesystem förmå fjärrvärmenätet istället stå på grund av kylningen samt restenergin kommer mot nytta på grund av uppvärmning från hem samt lokaler. vid sålunda vis förmå ca 90 % från energin inom bränslet tas tillvara.

Även jämfört tillsammans med småskaliga värmepannor existerar ett centraliserad fjärrvärmeanläggning enstaka energieffektivare uppvärmningsform, samt innebär därmed ett lägre förbrukning från huvudsakliga energikällor.^[2] Därtill är kapabel svårare drivmedel, vilket grot samt sopor, användas samt möjligheter finns till betydligt mer sofistikerad rökgasrening.

Dock existerar värmepumpar inom villor ännu mer energieffektiva än fjärrvärme.

Distribution

[redigera | redigera wikitext]

Efter produktionen distribueras värmen mot konsumenterna inom isolerade rör. Ofta finns åtminstone enstaka ackumulator någonstans inom nätet var varmvatten kunna lagras mindre perioder, vilket underlättar för att hålla ett jämn produktion samt kapa effekttoppar.

Fjärrvärme produceras nämligen genom en förbränningsprocess av bland annat matavfall, biobränsle och restprodukter från skogssavverkning men även naturgas, kol och olja med större påverkan på miljön

Värmebärarmedium

[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste mediet till transporten existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Vattnets renhet existerar från massiv vikt på grund av för att undvika korrosion samt beläggningar inom rören. Genom flera olika metoder renas därför vattnet vid syre, hårdhetsbildare (kalcium samt magnesium) samt salter.

Ofta tillsätter man även någon form eller gestalt från färgämne på grund av för att enklare behärska lokalisera eventuella läckor.^[3]

Även ånga används inom ett sektion fall såsom transportmedium, dock detta existerar numera ovanligt inom nybyggnationer. Ångsystemen besitter högre värmeförluster jämfört hetvatten nära identisk förhållanden vid bas från detta högre volymflöde liksom behövs mot resultat från ångans högre volymitet samt för att man ej äger identisk chans för att variera framledningstemperaturen.

dem ger även sämre elutbyte nära samtidig elproduktion. ett fördel tillsammans med ånga existerar för att detta besitter fler användningsområden samt mot modell förmå användas inom vissa fabriksrelaterade processer alternativt till för att driva luftkonditioneringar.

Vissa risker existerar förknippade tillsammans ångsystem jämfört tillsammans med hetvatten.

mot modell dödades 2007 ett individ inom New York då en rör inom stadens ångnät exploderade.^[4] Denna typ från incidenter existerar dock ovanliga.

Rörledningar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika modeller från fjärrvärmerör dock ett vanlig variant existerar en mediarör inom stål isolerat tillsammans någon struktur från polyuretan samt tillsammans en mantelrör, till för att skydda isoleringen ifrån fukt samt skadedjursangepp, från plast, vanligen polyeten.

andra, ovanligare ämne inom mediarör existerar koppar samt plast. inom isoleringen är kapabel ett larmtråd, bestående från ett oisolerad metalltråd, läggas på grund av för att underlätta lokalisering från fukt mot resultat från läckor.

Ett kraftvärmeverk däremot, kan producera vattenånga för elproduktion inuti en ångturbin och sedan använder man fjärrvärmenätet för att kyla ångan

Fjärrvärmeledningarna inom moderna nät existerar vanligtvis prefabricerade, ej minimalt på grund av för att minska montagetiden. Utöver stärka ledningar förekommer nära mindre rördimensioner även flexibla varianter. Dessa förmå levereras upprullade vid trumma, vilket underlättar försändelse samt reducerar antalet skarvar vid raka ledningssträckor.

Båda typer kräver sammanfogningar nära avgreningar samt ventiler, stärka ledningar behöver även fogas nära böjar.

Rören är kapabel vandra ovan mark dock grävs vanligtvis ner alternativt förläggs inom ett kulvert. Ovanjordsledningar, liksom förekommer inom Tyskland samt Östeuropa dock existerar ovanliga inom Norden, innebär lägre kostnader dock existerar mer utrymmeskrävande samt förmå anses inverka negativt vid landskapsbilden.

Den vanligaste principen till fjärrvärmesystem, samt den liksom används inom landet, existerar 2-rörssystemet tillsammans med numeriskt värde parallella rör, en på grund av framledning samt en på grund av returledning. 1-rörsystem, var man tar försvunnen returledningen, används främst inom Östeuropa samt vid Island. Dessa innebär lägre materialkostnader dock högre förluster.

detta finns även varianter tillsammans med tre samt fyra rör vilka ger högre flexibilitet nära drift, då man mot modell kunna äga olika temperaturer på grund av vätska mot uppvärmning respektive tappvarmvattenproduktion. en större 3-rörsystem finns inom Berlin.

Ett alternativ såsom diskuterats främst på grund av längre transporter från stora värmemängder, exempelvis spillvärme ifrån industrier, existerar för att transportera värme, antingen kemiskt lagrad alternativt inom struktur från ett uppvärmd fluid, inom container tillsammans mot modell järnvägsfordon alternativt båt.^[5]

Temperaturnivåer

[redigera | redigera wikitext]

Valet från temperaturnivåer inom nätet styrs från flera olika faktorer.

Ofta spelas ett massiv roll från traditioner, vilka varierar mellan olika länder.^[6] inom Östeuropa besitter man mot modell haft framledningstemperaturer runt 150 °C medan man inom Norden traditionellt legat runt 90–120 °C. Utvecklingen äger inom flera länder gått mot lägre framledningstemperaturer. Både framlednings- samt returtemperatur varierar dock beroende vid driftsituationen.

Den nedre temperaturgränsen sätts från temperaturen inom abonnentens radiatorsystem. Direktanslutning, utan mellanliggande värmeväxlare, tillåter lägre temperaturnivåer inom fjärrvärmenätet. Uppåt begränsar bland annat materialval den högsta tänkbara temperaturen. Högre temperatur inom en självklart nät innebär även större värmeförluster, dock nära dimensionering innebär detta lägre volymflödet för att rördiametern kunna göras mindre vilket inom sin tur reducerar förlusten.

Lägre temperaturer ger inom allmänhet förbättrad elproduktion inom kraftvärmeverk samt ger även enstaka förbättrad värmefaktor till värmepumpar.

Förluster

[redigera | redigera wikitext]

En viss värmeförlust sker inom samband tillsammans distributionen. Storleken vid denna beror vid fyra faktorer: graden isolering, medierörens diameter, temperaturnivåer vid fram- samt returledning samt värmebehovets geografiska koncentration.

inom dem svenska fjärrvärmenäten beräknas ca 10 % från den producerade energin vandra förlorad beneath distributionen.^[7] Detta existerar även genomsnittligt till övriga västra europa, medan man inom Östeuropa allmänt ligger något högre.^[8] Förlusterna existerar ofta mindre inom stora städer jämfört tillsammans med småstäder samt byar samt nyare nät besitter ofta lägre förluster än äldre, mot resultat från förbättrad isolering.

Ledningar liksom existerar nedgrävda får mindre värmeförluster än sådana vilket dragits ovan marken.

Hos kunden

[redigera | redigera wikitext]

Fjärrvärme kräver för att kunden besitter en centralvärmesystem. inom varenda byggnad tillsammans fjärrvärme installeras enstaka fjärrvärmecentral var värmen överförs ifrån värmedistributörens distributionsnät - primärsidan - mot husets värme- samt varmvattensystem - sekundärsidan.

Detta är kapabel antingen ske genom avtappning alternativt via värmeväxlare liksom överför värmen utan för att blanda samman medierna. detta senare existerar detta likt används inom landet. Värmeväxlaren äger ofta ett elektriskt manövrerad ventil såsom styr temperaturen vid radiatorsystemet alternativt tappvattnet. Dessa styrs inom sin tur från ett regulator vars övning detta existerar för att konstanthålla tappvarmvattentemperaturen samt för att styra temperaturen vid radiatorsystemet därför för att detta motsvarar detta aktuella värmebehovet.

För för att mäta kvantiteten energi kunna enstaka energimätare installeras vid primärsidan. Energimätaren mäter dels vattenflödet, dels framlednings- samt returtemperaturen vid vattnet. Den momentana effekten fås genom för att multiplicera temperaturdifferensen tillsammans med flödet samt specifika värmekapacitet hos mediet.

Effektvärden mäts vid timbasis samt rapporteras mot energibolagets debiteringssystem såsom underlag till fakturering.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

De huvudsakliga skälen för att bygga fjärrvärme existerar vanligtvis ekonomiska, även angående mot modell lägre miljöpåverkan även kunna spela in. enstaka centraliserad värmeproduktion kunna äga ekonomiska fördelar jämfört tillsammans med småskaligare alternativ mot resultat från den högre effektiviteten inom produktionsledet.

vid förlustsidan finns distributionskostnaderna samt på grund av för att att nå ett mål eller resultat lönsamhet får dessa ej överskrida skillnaden inom produktionskostnad. Detta kräver inom regel ett bebott område, bor människor till glest blir kostnaderna till höga. Fjärrvärme existerar därför även vanligast inom flerbostadshus, medan jämförelsevis erhålla villor existerar anslutna.

Fjärrvärme kräver stora initiala investeringar inom form eller gestalt från produktionsanläggning samt fjärrvärmenät samt dem höga kapitalkostnaderna är kapabel existera avskräckande.

Gemensamt för dem är dock att de är moderna anläggningar med höga krav på effektivitet och rökgasrening

Storskalighetsfördelarna innebär dock för att detta sammantaget existerar mer prisvärd för att bygga ett massiv anläggning än flera små till för att att nå ett mål eller resultat identisk kapacitet.

Lönsamheten till fjärrvärmeproduktionen är kapabel ökas ytterligare genom samtidig elproduktion, då el existerar mer värdefullt än värme. Sett ifrån andra hållet kunna lönsamheten inom en renodlat kraftverk ökas genom för att restvärmen, såsom annars måste kylas försvunnen, tas tillvara likt fjärrvärme.

identisk princip gäller självklart då spillvärme ifrån exempelvis industrier alternativt avfallsdestruktion tas tillvara.

Ett modell vid medelpriset per samhälle inom landet 2010 existerar 0,208 SEK/MJ (0,747 SEK/kWh).^[9]

Konkurrenssituation

[redigera | redigera wikitext]

En fjärrvärmekund är kapabel inom regel bara köpa fjärrvärme ifrån ett leverantör.

detta utför för att fjärrvärmeföretaget äger ett kraftfull, inom vissa fall ledande ställning samt för att fjärrvärmen därmed ofta besitter monopolliknande inslag. inom flera länder, däribland land samt USA, regleras därför marknaden ifrån statligt håll inom avsikt för att skydda konsumenterna ifrån oskälig prissättning. en annat sätt för att producera konkurrens existerar för att tillåta tredjepartstillträde, detta önskar yttra för att låta enstaka värmeproducent likt ej egen äger fjärrvärmenätet sälja värme direkt mot konsumenterna.

Detta anses dock även öka produktionskostnaderna samt förmå alltså istället driva upp priserna.

I land, var fri prissättning vid fjärrvärme tillämpats sedan elmarknaden avreglerades 1996, genomfördes 2003-2005 enstaka statlig analys från fjärrvärmens roll vid värmemarknaden. Den svenska utredningens förslag plats för att ramverket till fjärrvärmeverksamheter behövde kompletteras.

Detta föreslogs ske genom för att bland annat införa fräsch lagstiftning på grund av för att förstärka kundens rättigheter samt ställning.^[10] Riksdagen antog beneath våren 2008 ett fräsch fjärrvärmelag, såsom trädde inom kraft den 1 juli 2008.^[11] ett färsk analys, Fjärrvärme inom konkurrens (SOU 2011:44), föreslog 2011 för att fjärrvärmen borde öppnas upp på grund av externa leverantörer.

Regeringen avvisade dock utredningens förslag samt istället fick ansvariga myndigheter inom uppgift för att ta fram förslag ifall "reglerat tillträde" såsom inom praktiken befäster monopolet. en bekymmer tillsammans med fjärrvärmemonopolet existerar för att detta stänger ute externa leverantörer från värme, såsom industrins restvärme samt liten värme- samt kraftvärmeproduktion.

De vanligaste energikällorna till fjärrvärme är förbränning av olika typer av bränsle: kol, olja, naturgas och avfall

Idag står industrins restvärme på grund av ungefär åtta andel från fjärrvärmen.

Från fjärrvärmebranschens blad äger man ofta argumenterat för att fjärrvärmen konkurrerar tillsammans andra uppvärmningsformer, likt värmepumpar samt oljepannor, samt för att konsumenterna kunna byta uppvärmning angående kostnaderna på grund av fjärrvärmen blir högre än på grund av alternativen.^[12]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Redan beneath antiken användes fjärrvärmeliknande struktur inom mindre skal på grund av för att värma bland annat badhus.

detta äldsta fjärrvärmesystemet liksom kvar existerar inom drift finns inom Chaudes-Aigues inom Cantal, land i västeuropa, var detta finns dokumenterade värmeleveranser redan ifrån 1300-talet.^[8]

De inledande moderna fjärrvärmenäten började dyka upp inom start från 1800-talet. mot ett start plats dem dock ej affärsmässig utan rent tekniska struktur.

en motiv kunde existera för att minska brandrisken. detta inledande affärsmässig fjärrvärmenätet byggdes inom Lockport, USA 1877 från ingenjören Birdsill Holly samt plats ångbaserat.^[13] Flera städer följde efter, mot modell fick Manhattan inom New York fjärrvärme 1882, en nät såsom ännu existerar inom drift.

Fjärrvärmebranschen utvidgade inom USA fram mot 1930-talen dock äger sedan dess stagnerat.

Fjärrvärme kan produceras i ett stort kraftvärmeverk som försörjer en hel stad av Stockholms storlek eller ett litet värmeverk i en mindre kommun som tar sitt bränsle från lokalt skogsbruk

inom Europa dröjde detta mot 1921 innan fjärrvärme vid affärsmässig grundläggande principer eller fundament började byggas, inledningsvis ut fanns Hamburg samt flera tyska städer följde beneath 1920-talet. Utanför Tyskland startades fjärrvärmesystem inom Köpenhamn 1925, Utrecht 1927, Paris 1930 samt Zürich 1933. inom Storbritannien byggdes fjärrvärme bland annat inom London efter andra världskriget, då man återuppbyggde dem områden vilket förstörts beneath den tyska blitzen.

I Sovjetunionen drogs riktlinjer till fjärrvärme upp inom GOELRO-planen 1920. Syftet fanns för att minska nödvändigheten från bränsle. Fjärrvärmeleveranser inleddes inom Sankt Petersburg 1924 följt från Moskva 1928. Dessa struktur blev förebilder till flera från dem liksom byggdes inom planekonomierna inom Sovjet samt Östeuropa samt existerar idag världens numeriskt värde största.^[8]

I landet fanns Karlstad inledningsvis.

Fjärrvärmeleveranser började denna plats 1948. beneath 1950-talet följde ytterligare nio städer. Motivet plats ifrån start sammansatt elproduktion då man trodde för att vattenkraften snart skulle existera fullt utbyggd vilket skulle öka nödvändigheten från kraftverk för värme. beneath oljekriserna 1973 samt 1979 byggdes flera fjärrvärmesystem även inom mindre städer inom avsikt för att ersätta den kostsam oljan likt uppvärmningsform.^[14] då kärnkraften började byggas vid 1970-talet fanns detta dock ej längre något behov från kraftvärme samt detta blev vanligt tillsammans med renodlade värmeverk.

dem låga elpriserna gjorde för att flera värmeverk rentav installerade el-pannor samt fjärrvärmen blev därmed enstaka elkonsument snarare än ett skapare såsom detta inledningsvis plats tänkt. vid senare tid besitter avregleringen från elmarknaden inom mitten från 1990-talet samt en stigande elpris dock gjort för att intresset till kraftvärme ökat.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Fjärrvärme existerar framförallt vanligt inom Nord- samt Östeuropa.

En produktionsanläggning kan förse ett helt fjärrvärmenät med värme, men ofta finns flera samverkande anläggningar i varierande storlek placerade på olika platser i nätet

inom övriga Europa förekommer fjärrvärme inom varierande grad. Utanför Europa finns fjärrvärme bland annat inom USA, Kanada, Kina, Japan samt Sydkorea.

Till viktiga faktorer till för att producera förutsättningar till utbyggnad från fjärrvärme hör ett befintlig värmemarknad, detta önskar yttra en klimat tillsammans kalla vintrar såsom skapar en behov från uppvärmning, samt för att värmebehovet existerar sålunda geografiskt koncentrerat för att värme kunna distribueras mot ett rimlig utgift.

en behov från värmekraft vid kraftmarknaden besitter även ett positiv effekt.

Norden

[redigera | redigera wikitext]

Fjärrvärme äger ett ledande ställning likt uppvärmningsform inom samtliga dem nordiska länderna utom Norge. vid Island, såsom äger riklig passage vid prisvärd geotermisk energi, kommer ca 90 % från all använd värme ifrån fjärrvärme.

inom land, land samt land i norden värms runt hälften från bostäderna tillsammans med fjärrvärme.^[15] inom Norge, var elektrisk uppvärmning ifrån prisvärd vattenkraft dominerar, står fjärrvärme endast på grund av några ett fåtal andel från värmemarknaden.

I land i norden uppgick fjärrvärmekonsumtionen 2007 mot 32,5 TWh. från dem insatta bränslena stod olja, kol samt fossilgas till 5, 26 respektive 34 %, torv på grund av 21 % samt trädbränslen till 11 %.

Ca 75 % från produktionen skedde inom kraftvärmeverk.^[16]

I land finns idag fjärrvärmenät inom 580 tätorter. Genom dessa levererades 2016 totalt 48 TWh fjärrvärme.^[17][18] från den tillförda energin nära fjärrvärmeproduktion stod 2016 förbränning från biobränslen, främst trädbränslen, till 42 %, fossila drivmedel, spridda vid olja, kol samt fossilgas, till 7 % samt sopor till 21 %.

mot andra viktiga energikällor hörde rökgaskondensering (10 %), värmepumpar (6 %) samt spillvärme (8 %). från den bränslebaserade fjärrvärmeproduktionen skedde 63 % inom kraftvärmeverk samt 37 % inom fristående värmeverk.^[19]

Östeuropa

[redigera | redigera wikitext]

I Ryssland samt Östeuropa byggdes fjärrvärme inom massiv skal beneath Sovjettiden.

inom slutet från 1980-talet ägde man inom Sovjetunionen fjärrvärme inom runt 800 städer. Idag finns detta inom flera från dessa struktur stora behov från renovering samt modernisering.^[15]

I Ryssland producerades 2002 ca 1 750 TWh fjärrvärme, vilket utgör 70 % från värmemarknaden samt 40 % från den totala energianvändningen. Fjärrvärmesystemen inom Moskva samt Sankt Petersburg existerar landets största även dem största inom världen, tillsammans med Kiev vilket trea.

dem ledande bränslena existerar fossilgas (64 %) samt kol (27 %).

I Lettland, Polen samt Ukraina värms mellan 50 samt 70 % från bostäderna tillsammans fjärrvärme, inom Belarus, land i baltikum, Litauen, Slovakien, Tjeckien samt Rumänien mellan 30 samt 50 % samt inom Bulgarien, Slovenien samt Ungern mellan 10 samt 20 %.

Övriga Europa

[redigera | redigera wikitext]

I västra europa dominerar fossilgas uppvärmningsmarknaden samt fjärrvärme äger därför ett något mer undanskymd roll. inom Tyskland samt Österrike existerar andelen fjärrvärme ca 10 %, vilken mot största delen produceras inom kraftvärmeverk. Tyskland äger infört subventioner mot etablering från fjärrvärme nät vid 80 EUR per meter ledning samt siktar vid för att nå 20 % från miljöskäl.

land i västeuropa besitter enstaka något mindre andel samt denna plats kommer även ett större andel från värmen ifrån renodlade värmeverk, beroende vid för att man, liksom landet, inom massiv utsträckning får sin el ifrån atomenergi. inom Storbritannien, Nederländerna samt Schweiz står fjärrvärme på grund av 1–3 % från värmemarknaden.

I Sydeuropa existerar förutsättningarna på grund av fjärrvärme ofta sämre, vid bas från detta allmänt lägre uppvärmningsbehovet, dock inom mot modell Italien förekommer enstaka fjärrvärmesystem.

USA

[redigera | redigera wikitext]

I USA kommer ca 1 % från värmen ifrån fjärrvärme.

Fjärrvärme finns framför allt i städer och tätorter, Vattenfall har fjärrvärmenät i ett tiotal orter runt om i landet

Fjärrvärmesystemen delas upp inom affärsmässig samt institutionella struktur.

Kommersiella nät byggdes inom massiv utsträckning kring förra sekelskiftet dock sedan 1930-talet besitter fjärrvärmebranschen varit inom stagnation samt antalet nät minskat. nät existerar vanligtvis ångbaserade, då detta fanns detta ledande sättet för att bygga före andra världskriget.

detta största från dem affärsmässig nät ligger inom New York samt drivs från Consolidated Edison.^[20]

Fjärrkyla

[redigera | redigera wikitext]

Precis vilket värme förmå även kall luft produceras centralt samt levereras mot konsumenter inom isolerade rörledningar, detta kallas fjärrkyla.

Kylan distribueras inom form eller gestalt från kallt dricksvatten samt används mot modell på grund av luftkonditionering.

Kylan är kapabel produceras inom enstaka konventionell kylanläggning alternativt hämtas ifrån sålunda kallad frikyla, mot modell ifrån kalla vattendrag. Används enstaka kompressorkylmaskin (eller värmepump) kunna fjärrvärme samt fjärrkyla produceras samtidigt, då man låter förångaren kall luft fjärrkylereturen samt kondensorn värma upp fjärrvärmevattnet.

Används absorptionsteknik är kapabel värme ifrån en kraftvärmeverk användas till för att driva processen, vilket innebär för att produktionen är kapabel behållas uppe beneath sommaren, då nödvändigheten från fjärrvärme sjunker.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]