Vilken växt finns i öknar
Öken
Öken existerar en landområde tillsammans många sparsam nederbörd samt ofta upphöjd avdunstning vilket på det sättet besitter ingen alternativt många sparsamt tillsammans växtlighet. vilt samt växter inom öknen existerar ofta starkt inriktade samt måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite vätska alternativt ojämn ingång mot dricksvatten.
Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans med regnskugga. Dessutom finns detta polaröknar alternativt köldöknar vid Antarktis samt dem nordligaste delarna från Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras vid enstaka rad olika sätt liksom exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd samt avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks från sparsam alternativt ingen växtlighet alls.
Vändkretsöknar bildas av de högtrycksbälten som normalt ligger mellan ca 15° och ca 35° nordlig respektive sydligOmråden tillsammans sammanhängande växtlighet förmå istället kallas halvöken. då enstaka öken förändras mot stäpp alternativt savann existerar otydligt. Gobiöknen inom Asien exempelvis existerar ur en ekologiskt hänseende närmast enstaka stäpp samt öken inom södra Afrika är kapabel betraktas vilket ett torr savann samt båda betraktas i enlighet med nyare kategorisering såsom halvöknar.
Norr samt söder angående Saharaöknen finns bälten från halvöken, detta södra kallas Sahel.[1][2]
Landskapstyp: Öknarnas landskap existerar format från detta dricksvatten liksom flödar beneath dem sällsynta samt ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring, solsprängning, saltsprängning samt (i köldöknar) köldsprängning. Öknar är kapabel tillsammans enstaka arabisk sortering indelas inom tre typer: klippöken (hammadda), sten- samt grusöken (reg alternativt serir) samt sandöken (erg).[3]
Sandöken, Sahara
Stenöken, Sahara
Klippöken, Chihuahuan
Temperatur:Heta öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer ovan 30&#;°C samt kallaste månaden mellan 10 samt 30&#;°C.
Varma öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30&#;°C samt kallaste månaden mellan 10 samt 20&#;°C.
Svala öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 20&#;°C samt kallaste månaden mellan 0 samt 10&#;°C.
Kalla öknar (köldöknar) besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30&#;°C samt kallaste månaden beneath 0&#;°C.[1]
Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° samt 35° sydlig samt nordlig bredd.
Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande atmosfär runt vändkretsarna vilket antingen strömmar mot ekvatorn alternativt mot polerna.
Öknar finns vid jordensDen sjunkande luften skapar en klimat såsom utmärks från permanenta högtryck såsom inom sin tur ger upphov mot öknar. Sahara, Arabiska öknen, Tharöknen inom Pakistan samt Indien, öken inom södra Afrika samt Gibsonöknen inom västra Australien existerar modell vid vändkretsöknar.[1]
Västkustöknar uppstår längs västkusterna inom Sydamerika, Afrika samt Australien eftersom passadvindarna var existerar frånlandsvindar.
detta får mot resultat för att detta varma ytvattnet förs försvunnen vilket skapar en kallare luftlager nära havet.
Luftlagret ser mot för att nederbörden faller ovan havet samt ej ovan nation. Däremot är kapabel dimbankar driva in ovan nation samt då faller dagg inom ökenområdet.
Vad är en öken? En öken är ett område med sparsam nederbördinom Namiböknen vilket antas artikel världens äldsta öken finns arter vilket specialiserat sig vid för att ta grabb ifall daggen. Atacamaöknen vilket existerar världens maximalt regnfattiga region, existerar även ett västkustöken.[1][4]
Regnskuggeöknar finns inom områden likt ligger antingen inom skuggan från bergskedjor alternativt långt inne vid enstaka kontinent.
Luften liksom når dessa områden besitter redan avgett detta mesta från sin fuktighet antingen ovan den blockerande bergskedjan alternativt ovan kustlandet på grund av områden långt ifrån landremsa vid havet. Exempelvis Gobiöknen samt Taklamakan inom skuggan från Himalaya samt andra kinesiska bergskedjor existerar regnskuggeöknar. I Nordamerika ligger öken- alternativt halvökenområden inom regnskugga väster ifall Klippiga bergen samt öster alternativt söder ifall Sierra Nevada.[1]
Köldöknar alternativt polaröknar finns vid Antarktis samt Arktis samt består från permafrost, snöfält samt glaciärer liksom smälter obetydlig beneath sommaren.[5] Den största sammanhängande köldöknen finns vid norra Grönland.[1]
Saltöknar existerar öknar tillsammans en ytskikt från salter bland annat stensalt samt soda.
De torraste delarna av jordklotet ligger vid vändkretsarna på båda sidorna av ekvatornSaltet äger ofta sugits upp ifrån djupare jordlager alternativt genom för att salthaltigt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sändning in inom enstaka sänka utan avlopp liksom sen avdunstat samt lämnat kvar enstaka saltskorpa. Normalt saknas växter inom saltöknar.[6]
Klimatet inom öknen
[redigera | redigera wikitext]Öknar kännetecknas från nedsänkt nederbörd samt, tillsammans undantag på grund av köldöknarna, upphöjd dagstemperatur samt massiv temperaturvariation ovan dygnet vid bas från den låga luftfuktigheten.
inom region samt inom Death Valley besitter uppemot 54,0&#;°C uppmätts. Avdunstningen inom öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. till dem varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat samt stäppklimat nära &#;mm nederbörd per tid, medan gränsen ligger betydligt lägre till dem kallare öknarna.[1][7]
Köppens klimatklassificering existerar den ledande klimatklassificeringen liksom baserar sig vid både temperatur samt nederbörd.
inom systemet inkluderas även växternas vattenbehov var en ökenklimat definieras från enstaka medelnederbörd vid mindre än hälften från växtlighetens behov.[1]
Landskapsformer
[redigera | redigera wikitext]På bas från dem stora temperaturvariationerna mellan solens tid samt kväll samt vinter samt sommar utvidgas ständigt berggrunden samt lösmaterialet på grund av för att sedan krympa ihop igen vilket utför för att materialet utsätts till vittring (sol-, salt- samt även frostsprängning).
Kemisk vittring förmå även existera från innebörd, dock kemisk vittring kräver dricksvatten vilket utför för att den oftast existerar från underordnad innebörd inom en ökenlandskap. inom sandöknen existerar sanddyner detta karaktäristiska inslaget samt dynerna är kapabel ett fåtal olika form eller gestalt samt storlek beroende vid hur vinden uppför sig.
Barkandynen existerar ett vanlig struktur från sanddyn formad likt enstaka hästsko var ändarna pekar mot den ledande vindriktningen.
Diskussion kring inledningsbilden (stillsammans hjälp från enstaka ytterligare vindriktning kunna en änden förlängas samt då bildas enstaka längsgående seifdyn. andra dynformer existerar transversaldyner samt stjärndyner. inom Namiböknen finns världens högsta dyner liksom förmå existera sålunda höga vilket meter.[1]
Barkandyner, Namiböknen
Seifdyner, Rub al-Khalil
Inselberg, Coloradoplatån
Wadi, Israel
Saltslätt, Namibia
Isolerade höjd, inselberg, utvecklas genom för att enstaka floddal alternativt ett rämna utvidgas genom exempelvis ras alternativt ytterligare erosion.
Inselberg existerar ofta ganska stora, rektangulära samt äger ett program yta vid toppen. då berget utsätts till fortsatt erosion blir detta allt mer oregelbundet samt mindre. mot slut finns bara ett mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden inom öknarna slipar block samt klippor samt förmå då producera polerade ytor tillsammans med olika mönster exempelvis fasetter vid bas från varierande vindriktningar.[1]
Även dricksvatten formar ökenlandskapet.
vid bas från för att marken inom huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden vid markytan vilket kunna leda mot erosion samt för att badlands bildas. nära nederbörd fylls uttorkade flodfåror, wadier, inom öknen snabbt tillsammans vätska samt bildar störtfloder såsom till tillsammans med sig småsten samt småsten på grund av för att sedan åter uttorkning upp.
Ofta ligger grundvattnet ytligt samt träd förmå nå grundvattnet längs den torra flodfåran. inom flera öknar saknas utflöde från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt vattnet hamnar inom interna sänkor inom landskap. Salter samlas inom dessa sänkor samt då vattnet dunstar fälls salter ut samt bildar saltslätter var bara salttåliga växter kunna klara sig.
Vanligen består avlagringarna från koksalt samt gips.[1] Saltslätt, playa, existerar enstaka från jordens plattaste landskap liksom normalt sluttar mindre än 20 centimeter per kilometer.[8]
Växter samt djur
[redigera | redigera wikitext]Med undantag på grund av dem kalla öknarna kunna öknar ofta äga en förhållandevis rikt växt samt djurliv.
varelse samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn passage mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Växtlighet är kapabel saknas helt inom klippöken, stenöken samt sandöken, alternativt bestå från ett fåtal samt starkt inriktade arter.[1]
Buskar tillsammans djupa rötter samt hårda ark förekommer ofta, särskilt inom klipp-, sten- samt grusöknar.
Den afrikanska welwitschian existerar en modell vid ett ökenväxt tillsammans med utdragen pålrot. inom mer finfördelad mark förekommer kortlivade växter vilket växer upp samt blommar efter nederbörd till för att sätta frön vilket ligger inom jorden inom väntan vid nästa nederbörd. Suckulenter besitter ofta små, köttiga växtdel, alternativt inga ark alls, tillsammans tät kutikula samt ett fåtal samt nedsänkta klyvöppningar på grund av för att minska avdunstningen.
Växterna lagrar ofta dricksvatten inom stammar, rötter, jordstammar alternativt lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande varelse genom taggar alternativt bitter växtsaft. Kreosotbusken existerar enstaka nordamerikansk ökenväxt såsom förgiftar sin omgivning tillsammans med hjälp från sitt rotsystem till för att undvika konkurrens ifall dricksvatten samt näringsämnen.[1][9][10]
Typiska ökenväxter:[1]
Ökenlevande varelse existerar ofta nattaktiva samt skyddar sig dagtid mot utomhustemperaturen samt avdunstning inom håligheter nere inom marken.
dem dagaktiva djuren brukar hålla sig inom skuggan ifall detta går alternativt gräver sig fram alldeles beneath markytan. flera vilt klarar sig vid den vätska såsom finns inom födan bland annat genom för att äga extremt vattenfattig avföring.[1][11]
I klipp- samt stenöknar förmå vattenförrådet artikel längre samt efter nederbörd kunna djurlivet existera rikt.
detta är kapabel artikel gott angående insekter liksom exempelvis inom Namiböknen förmå utnyttja fukten ifrån morgondimmorna. Insekterna blir att ge liv åt skorpioner, ödlor, ormar samt grodor.
Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighetÖknens fåglar existerar oftast frö- alternativt insektsätare samt äger oftast enstaka oansenlig fjäderdräkt likt smälter in inom omgivningen. Vissa afrikanska flyghöns kunna transportera dricksvatten inom sina bröstfjädrar, samt hanen kunna flyga miltals på grund av för att plocka upp eller ta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig åt sina ungar.
Gnagare samt predator äger ofta stora öron både till för att lyssna bytesdjur samt erhålla enstaka snabbare avkylning. inom öknarna finns hovdjur likt antiloper, dromedarer samt halvåsna. Dromedarerna besitter införts från människan mot Afrika samt Australien.[1][11]
Ökenspridning
[redigera | redigera wikitext]Ökenspridning betyder för att öknars yta ökar alternativt för att nya öknar uppstår.
Ökenspridning orsakas från människan liksom överanvänder jorden och/eller klimatförändringar. Termen definierades från den franske botanisten samt ekologen André Aubréville (–) likt då brukad mark blev öken liksom ett resultat jorderosion orsakad från människan. han grundade sina slutsatser vid studier han utfört främst inom Afrika.[12]
Tidigare (år ) ansåg vissa vetenskapsman för att satellitmätningar visade ett viss förgröning från öknar efter ett längre period tillsammans med uttorkning.
Deras tes fanns för att bland annat massflytt ifrån landsbygd mot städer ägde givit landskap en situation för att återhämta sig samt för att koldioxidutsläppen ökat tillväxten.[13] Växter skadas dock från alltför höga temperaturer.
Ökenspridning sker idag vid samtliga kontinenter. inom Afrika besitter ökenarealen ökat &#; km2 dem senaste 50 år.
Gobiöknen inom Kina existerar världens snabbast något som ökar i storlek eller antal öknen.
Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vattenbeneath senare tid besitter bränder bidragit mot ökenspridningen. Boskapshjordar liksom betar anses bidra mot ett grundlig ökenspridning liksom skogsbruk utan återplantering. Argentina inom Sydamerika hotas ekonomiskt från ökenspridningen inom sitt nation då halva arealen består från öken. Man tror för att klimatförändringarna kunna öka ökenspridningen tillsammans med 20&#;%.
Både inom Afrika samt inom Kina sker massplantering från träd på grund av för att begränsa ökenspridningen.
I öknen växer till exempel kaktusar, i lövskogen växer skog[14]
Lista ovan öknar
[redigera | redigera wikitext]Världens stora öknar:[1]
| Öken | Område | Area (km²) | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Antarktiska öknarna | Antarktis | 13 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Sahara, inklusive Nubiska öknen samt Libyska öknen | Norra Afrika | 9 | Het | 70&#;% klipp- samt stenöken samt 30&#;% sandöken. |
| Arktis | Arktis | 2 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Arabiska öknen, inklusive Rub al-Khali samt Nafud | Mellanöstern | 2 | Het | 25&#;% sandöken, omfattar även klipp-, grus- samt stenöken |
| Australiska öknarna, inklusive Stora Victoriaöknen samt Stora Sandöknen | Australien | 1 | Het | Sand, småsten samt stenöken tillsammans med växttäcke |
| Gobi | Centralasien | 1 | Sval | Sand- samt grusöken tillsammans saltplayor samt stäpp tillsammans med växttäcke. |
| Kalahari | Södra Afrika | &#; | Het | Sandslätter samt dyner tillsammans buskar |
| Patagonien | Sydamerika | &#; | Sval | Grus- samt sandslätter |
| Syriska öknen | Mellanöstern | &#; | Het | |
| Great Basin | Nordamerika | &#; | Varm | Främst klipp- samt stenöken samt 1&#;% sandöken. |
| Chihuahuan | Nordamerika | &#; | Varm | Busköken alternativt buskstäpp |
| Karakum | Centralasien | &#; | Sval | 90&#;% sandöken samt resten klipp- samt stenöken samt saltplayor |
| Coloradoplatån | Nordamerika | &#; | Varm | Sedimentära bergarter tillsammans platåberg.
|
| Sonoraöknen | Nordamerika | &#; | Het | Bergig öken |
| Kyzylkum | Centralasien | &#; | Sval | 50&#;% sandöken, Resten hårda lerslätter, klipp-, stenöken samt saltplayor. |
| Taklamakan | Centralasien | &#; | Sval | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Iranska öknen | Mellanöstern | &#; | Varm | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Tharöknen | Asien | &#; | Het | 50&#;% sandöken samt dessutom grusslätter. |
| Atacamaöknen | Sydamerika | &#; | Varm | Sand-, sten- samt grusöken, lavafält samt saltplayor |
| Namiböknen | Afrika | 80&#; | Het | Stora sand- samt dynområden samt grusslätter samt klippöken. |
| Mojaveöknen | Nordamerika | 64&#; | Varm | Klipp-, sten- samt grusöken tillsammans uttorkade alkaliska sjöar samt playor. |