Får man flagga hur man vill

Sveriges flagga existerar ett korsflagga tillsammans en gult kors vid azurblå botten. Korset symboliserar kristendomen medan färgernas exakta ursprung existerar mer oklart. Blått samt gult (som representation till guld) förekom dock tidigt inom heraldiska symboler till landet, likt mot modell vapnet tre kronor, samt plats överlag vanliga inom den medeltidaheraldiken.

mot formen liknar den svenska flaggan dem övriga nordiska ländernas flaggor.

De inledande riktiga beläggen till flaggan existerar ifrån 1500-talet samt den inledande officiella beskrivningen finns inom en kungligt skrivelse ifrån 19 april1562, var detta sägs för att den bör äga "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga verkar huvudsakligen äga använts likt "kungsflagga", "kronoflagga" alternativt örlogsflagga, samt plats likt sådan mot ett start försedd tillsammans med numeriskt värde "tungor" alternativt "spetsar".

Utformning

[redigera | redigera wikitext]

Formen hos den svenska flaggan anses äga sitt ursprung inom dem medeltida korsbaneren likt började användas vid kontinenten, inom samband tillsammans med detta tredjeplats korståget, inom slutet från 1100-talet. mot skillnad mot dem således kallade vapenbaneren, såsom endast fick användas från härskaren egen, kunde korsbaner även användas från dem vilket stod inom dennes position samt dem något som har transporterats eller flyttats således sidled tillsammans med vapenbaneren.^{[1][död länk]} Formen vid korset, tillsammans med korsarmarna förskjutna ifrån flaggans mitt mot flaggstången (eller åt heraldiskt höger), finns inom samtliga dem nordiska ländernas flaggor.

detta existerar tidigast belagt hos Dannebrogen redan vid 1300-talet samt användes inom en försök mot gemensam flagga beneath Kalmarunionen innan detta således småningom hamnade inom den svenska flaggan.

De blå-gula färgerna ägde däremot beneath utdragen tidsperiod använts vilket svenska färger, bland annat inom vapnet tre kronor samt ägde tillsammans detta redan införlivats inom riksvapnet innan detta finns belägg till flaggan.

noggrant plats dem inledningsvis kom ifrån går nog ej för att ett fåtal klarhet inom, dock dem ingick inom flera vapen på grund av olika ätter samt enskilda personer tillsammans stort effekt inom detta tidiga land. en från dessa vapen föreställde "ett upprest gående krönt lejon inom guld ovan tre ginbalkar inom silver vid azurblå sköld bestrött tillsammans röda hjärtan" samt blev kungavapen 1275 då dess ägare Magnus Ladulås, kröntes mot monark.

Magnus Ladulås använde även tre kronor såsom tecken inom sitt kontrasigill samt detta existerar troligt för att färgerna härstammar ifrån den denna plats tiden.

Dimensioner samt färgspecifikationer

[redigera | redigera wikitext]

Storleken vid flaggan bör anpassas efter flaggstångens höjd samt bör vanligen existera ungefär ett fjärdedel således utdragen liksom flaggstången existerar upphöjd.

angående flaggstången existerar väldigt upphöjd får flaggan existera lite mindre samt vid flaggstänger likt sitter vid enstaka byggnads överbyggnad alternativt fasad bör flaggan existera större inom förhållande mot flaggstången.

Oavsett storlek vid flaggan bör den dock ständigt äga identisk proportioner. till den svenska flaggan anges proportionerna inom lagen angående Sveriges flagga^[2], samt bör artikel tio inom höjd mot sexton inom längd (10:16).

dem inre azurblå fälten närmast flaggstången bör artikel inom proportionerna fyra mot fem samt dem yttre fälten fyra mot nio (5:4 respektive 4:9). Korsarmarnas bredd (tjocklek) bör existera hälften från dem azurblå fältens höjd samt indelningen blir således 4blått + 2gult + 4blått (=10) vid höjden samt 5blått + 2gult + 9blått (=16) vid längden.

Färgerna vid flaggan bör artikel "ljust mellanblå" respektive "guldgul" i enlighet med lagen angående Sveriges flagga^[3], dock definieras tydligare inom Förordning (1983:826) tillsammans med riktlinjer på grund av färgnyanserna inom Sveriges flagga^[4]. var dem anges inom NCS (Svensk Standard SS 19100) samt CIE (Svensk Standard SS 19104 + bilaga).

Riksarkivet anger även färgerna på grund av tryck inom Pantone (PMS) samt CMYK (enligt Europaskalan, EC). Nedan finns även ungefärliga angivelser från motsvarande färger inom RGB, på grund av användning vid mot modell internet (dessa existerar dock enbart uppskattningar samt förmå ej ses vilket officiella).

Under hela året ska flaggan halas vid solens nedgång, dock senast klockan 21

Färg	NCS	CIE	Pantone	CMYK		RGB
Gul	samt
Blå	samt

CIE: x samt y anger kromaticitetskoordinater samt Y ljusreflektansfaktor.

Pantone: C=Coated samt U=Uncoated, anger bestruket respektive obestruket papper.

Vimpel

[redigera | redigera wikitext]

I land existerar detta även vanligt för att föra vimpel då flagga ej existerar hissad, samt mot skillnad ifrån flagga kunna ett vimpel existera hissad dygnet runt.

tillsammans undantag på grund av kungahuset hissas svensk vimpel däremot inte någonsin tillsammans tillsammans med flagga.^{[källa behövs]}

Den svenska vimpeln äger numeriskt värde längsgående fält, inom gult respektive blått (av identisk nyanser likt flaggan) samt bör hissas således för att detta azurblå från dessa existerar uppåt.

ett vimpel bör artikel c:a ett tredjedel sålunda utdragen vilket flaggstången existerar hög.^[5] inom land finns även ett örlogsvimpel, såsom existerar befälstecken inom marinen, mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar den likadan liksom ett vanlig vimpel dock den existerar avsevärt längre samt kluven inom änden mot numeriskt värde tungor.

Det förekommer även ett således kallad korsvimpel (med kors ungefär vilket vid flaggan), dock Riksarkivet att föreslå eller råda något för att den ej används, då den saknar stöd inom traditionen samt bara börjat användas vid senare period.

Flaggning tillsammans med Sveriges flagga

[redigera | redigera wikitext]

I landet började man beneath andra hälften från 1800-talet för att flagga nära skolor, prästgårdar samt officiella byggnader.

Konung Oscar II bestämde 1873 för att enstaka flaggstång skulle resas vid Stockholms slott samt för att kungaflaggan skulle existera hissad då kungen vistades vid slottet, vilket dock fick bedömning ifrån Stockholms invånare.

Flaggor ansågs nära denna tidsperiod ännu främst existera enstaka företeelse såsom skulle inträffa mot sjöss.^[6] Flera händelser samt initiativ skulle dock leda fram mot för att flaggning blev enstaka allmän sed även vid nation.

Med start 1893 hölls inom övergången mellan femte månaden i året samt juni vårfester beneath flera dagar vid Skansen inom huvudstaden. Festligheterna avslutades tillsammans flaggfester den 6 juni. Vårfesterna firades fram mot inledande världskriget. en annat situation då grundlig flaggning förekom plats inom samband tillsammans Allmänna konst- samt industriutställningen inom huvudstaden 1897, då detta flaggades inom anslutning mot utställningen, bland annat utmed kurera väg vid strand.

inom samband tillsammans med Unionsupplösningen tillsammans Norge flaggades detta allmänt inom huvudstaden samt detta situation verkar äga givit privatpersoner anledning för att skaffa sig flaggstång samt flagga^[7].

Med inledande världskriget fick den allmänna flaggningen sitt stora genombrott inom land.

Framför allt bygger de på seder från den militära sjöfarten

Den 6 juni 1916 firades på grund av inledande gången Svenska flaggans ljus inom kurera landet. Flaggfesten inom huvudstaden flyttades då ifrån Skansen mot Stockholms stadion. Detta kalenderår blev tagna även en viktigt initiativ från grosshandlaren Johan Petter Åhlén, såsom erbjöd sig för att skänka sammanlagt 2 000 flaggor mot personer liksom kunde visa för att dem ägde enstaka minimalt 12 meter upphöjd flaggstång.

16 000 ansökningar kom in samt efter enstaka data kunde han dela ut totalt 8 000 flaggor.

Rekommendationer

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga allmänna regler angående flaggning inom land utan enskilda personer, företag samt föreningar får egen besluta hur samt då man önskar flagga.

Den 1 november till den 28 (29) februari hissas flaggan klockan 09

Dock finns detta ett mängd traditioner samt underförstådda regler likt detta existerar god sed för att följa. Framför allt bygger dem vid seder ifrån den militära sjöfarten. dem viktigaste riktlinjerna existerar för att ej flagga vid natten samt för att ej flagga inom onödan.

För för att hantera för att detta ej ständigt existerar därför enkel för att känna till då detta existerar mörker brukar Försvarsmaktens regler användas likt referens.^[8] på grund av civilbefolkningen besitter Stiftelsen Sveriges Nationaldag samt Svenska Flaggans dygn utgivit boken Flaggan samt Fanan liksom sammanställer vilka regler såsom rekommenderas.

Stiftelsens huvudmän existerar Sveriges landshövdingar samt leds från riksdagens talman.

Där gäller nästa tider:

• 1 mars–31 oktober: flaggan hissas kl. 8.00
• 1 november–28 (29) februari: flaggan hissas kl. 9.00
• Flaggan halas ned nära solens minskning, dock senast kl. 21.00

På bas från midvintermörkret norr angående polcirkeln uppstår bekymmer tillsammans med flagghissning då solen ej går upp.

i enlighet med Försvarsmaktens nuvarande reglemente bör flaggan hissas 9.00 samt halas 12.00 norr angående polcirkeln beneath den period solen ej visar sig ovan horisonten. dem militära regler likt brukade tillämpas vid inom 22 inom Kiruna säger för att beneath perioden ifrån 7 månad mot 3 januari hissas flaggan 9.00 samt halas 11.50.

00 och tas ned senast kl 21

Efter den 3 januari halas flaggan några minuter senare till varenda dygn, tills tiden stämmer tillsammans med den normala tidtabellen.^[9]

Vilka dagar man får flagga existerar mer fritt. Förutom vid allmänna flaggdagar, då detta existerar kutym för att flagga, får man flagga då man egen önskar – vid dem dagar man tycker existerar värda den extra uppmärksamheten vilket flaggning innebär, mot modell vid födelsedagar, studentfirande samt bröllop.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Början inom medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett legend angående Sveriges flagga såg Erik den helige detta gula korset vid den azurblå sky då denne landsteg inom land i norden beneath detta inledande svenska korståget kalenderår 1157. han såg detta vilket en indikator ifrån Gud samt gjorde detta mot sin fana.

Problemet tillsammans legenden existerar dels för att detta saknas samtida belägg på grund av korståget inom sig samt dels för att detta dröjer 400 tid mot mitten från 1500-talet innan detta görs några bevarade bilder alternativt beskrivningar, från den blå-gula svenska fanan. Troligare existerar för att detta är kapabel existera enstaka försvenskning från legenden ifall hur Konstantin den store tog sitt motto In hoc signo vinces – vid en många liknande sätt inom samband tillsammans med slaget nära Pons Mulvius.

Carl-Gustav Liljenberg, såsom även existerar forskare, besitter framfört enstaka teori för att Erik XIV på grund av för att införliva Rigas viktiga handelssystem inom detta svenska, anammade stadens blågula korsvapen. i enlighet med teorin bör detta äga skett kalenderår 1562, vilket sammanträffar tillsammans med den inledande kända officiella beskrivningen från flaggan.

De inledande bilderna från enstaka azurblå duk tillsammans gult kors likt enstaka svensk flagga existerar en landskapsvapen på grund av södra land i norden ifrån 1550-talet samt en på grund av Gotland inom Gustav Vasas liktåg ifrån 1560. numeriskt värde blågula flaggor finns ännu inom Egentliga Finlands landskapsvapen, ifrån tiden då Johan III fanns hertig inom Åbo 1556-1569.

Stormaktstiden

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans med för att sjöfartens innebörd samt omfattning ökade växte en behov från kännetecken mot sjöss fram. Handelsskeppen började föra ett speciell handelsflagga ("kofferdiflagg") såsom vid långt håll visade fanns skeppet hörde hemma. mot enstaka start användes den tvåtungade flaggan likt handelsflagg, dock beneath 1600-talet fick örlogsflaggan sitt nuvarande utseende tillsammans med tre tungor.

Däremot saknades ett enhetlig flaggsed samt vid målningar ifrån 1600-talets inledande decennier på grund av krigsfartygen både tretungade flaggor samt fyrkantiga, tvärskurna flaggor.

Datum

Enligt kungligt plakat från 6 november1663 fick enskilda ej föra den tretungade kronoflaggan, dem fick dock bruka flaggor tillsammans med gult kors, dock ej "med tre spitzer", utan "fyrekantige samt jämnt afskurne". detta stod dem även fritt för att vid sina ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig föra flaggor inom färger, såsom dem fann bäst skicka sig tillsammans själva stadens vapen samt kännemärke, efter varenda svensk stads samt därunder lydande provinsers färger.^[10] en flertal liknande förordningar publicerades tillsammans jämna mellanrum, vilket är kapabel peka vid för att reglerna ofta överträddes.

1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 1730 heter detta inom Rajalins "Nödig underrättelse angående skiepsbyggeriet" för att "coupvardieflaggan äger identisk proportion liksom kungzflaggan, dock inga spetsar utan jämnt afskuren".

Genom kungligt meddelande från 18 augusti1761 erhöll Arméns flotta ett helblå flagga tillsammans tre spetsar, dock den från "örlogsflottan" (segelflottan inom motsats mot roddflottan) förda blågula flaggan fick dock begagnas, då chefen till arméns flotta således prövade lämpligt.

Denna helblå flagga upphörde för att användas 1813.

Unionen tillsammans med Norge

[redigera | redigera wikitext]

Den 7 mars1815 fastställdes ett på grund av landet samt Norge gemensam örlogsflagga, liksom plats alldeles lik den dittills brukade svenska örlogsflaggan, utom för att detta övre hörnet närmast stången plats rött tillsammans en diagonalt vitt kors.

Såsom handelsflagga något som har transporterats eller flyttats inom start från unionstiden inom Norge den danska flaggan tillsammans norska riksvapen inom övre hörnet närmast stången. Emellertid bestämdes genom kunglig kungörelse den 17 juli1821, för att "som den förenade svenska samt norska flaggan (likadan såsom örlogsflaggan, dock tvärskuren) existerar från samtliga sjömakterna känd samt erkänd", därför kunde endast dem svenska samt norska handelsfartyg, liksom förde denna flagga, bortom kap Finisterre påräkna skydd från svenska örlogsfartyg samt bistånd från dem förenade rikenas konsuler.

Hitom nämnda udde fick handelsfartygen föra antingen "den förenade" flaggan alternativt "vartdera rikets särskilda flagga", detta önskar yttra svenska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig den helt blågula samt norska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig "den flagga, vilket oss särskildt till Norrige inom nåder fastställt".

Detta förhållande rådde mot 1844, då genom kungligt meddelande 20 juni båda länderna erhöll sina särskilda örlogsflaggor samt handelsflaggor, liksom inom översta inre fältet fanns försedd tillsammans en unionstecken liksom bildades genom ett symmetrisk sammanställning från dem mot båda rikenas flaggor hörande färgerna - den således kallade "sillsalladen".

Unionstecknet blev tagna försvunnen ifrån den norska flaggan 1899 samt ifrån den svenska flaggan 1905, efter unionsupplösningen.

Unionsupplösningen

[redigera | redigera wikitext]

Redan sex tid före unionsupplösningen (kungligt meddelande 11 oktober1899) beslöt man inom Norge för att ur statsflaggan samt handelsflaggan, vilken småningom blivit nationalflagga, avlägsna unionstecknet (se flaggfrågan).

inom landet försvann detta inledningsvis efter unionsupplösningen, inom detta för att ett kunglig förordning den 27 oktober1905 bestämde, för att ifrån samt tillsammans 1 november identisk kalenderår skulle inom såväl handels- liksom örlogsflaggan inom unionstecknets plats införas en blått fält. Sistnämnda ljus kl.

Flaggan hissas normalt kl 08

9 vid förmiddag hissades den nya flaggan beneath kanonsalut vid fästningar samt kastell. Samtidigt hissades den vid en stort antal enskilda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader, särskilt inom huvudstaden, beneath detta för att detta var ringdes ifrån kyrktornen samt ångvisslorna ljöd ifrån många ångfartyg vid Strömmen samt ifrån enstaka mängd fabriker.

Flagglagen 1906

[redigera | redigera wikitext]

Den 7 maj1897 ägde många nya bestämmelser angående svenska flaggans förande vid statens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader utfärdats, varigenom detta bl.a. stadgades för att detta nära sidan från örlogsflaggan skulle finnas enstaka ytterligare statsflagga, utan citrongul tunga, vilken skulle hissas vid sådana statens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader liksom ej borde föra örlogsflagga.

Dessa bestämmelser upphävdes genom den "Lag angående rikets flagga", vilket efter riksdagens hörande utfärdades 22 juni1906. Denna team, vilket innefattade noggranna bestämmelser ifall flaggans form eller gestalt samt färg m.m., innehöll visserligen ej något formulering angående "Sveriges nationalflagga", dock stadgade, för att svenska flaggan skulle existera "blå tillsammans gult kors".

Korset skulle dela flaggan inom fyra rätvinkliga, lika höga fält. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid flaggans sidofält skulle artikel "ljust mellanblå" samt vid korset "guldgul". Flaggan skulle existera tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, inom vilket fall den skulle existera tretungad. Örlogsflagga skulle föras vid flottans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, båtar samt byggnader; vid rikets fästningar; vid härens kasernbyggnader, läger samt övningsplatser, således även vid hären tillhörande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt båtar, då dem något som har transporterats eller flyttats från armé befälhavare; samt vid byggnad, liksom inom sin totalitet fanns upplåten mot en grupp personer som arbetar tillsammans ofta militärt, truppförband alternativt armé utbildningsskola.

Den, liksom orättmätigt brukade tretungad flagga alternativt flagga tillsammans obehöriga märken etc. alternativt höll mot salu flagga, likt skilde sig ifrån vilket liksom föreskrevs alternativt såsom ej höll dem bestämda inbördes måtten, skulle böta ifrån 10 mot 100 kr.

Flagglagen trädde inom kraft den 1 juli1906. Dock fick "hittills brukliga flaggor" föras intill utgången från 1908.

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Kunglig flagga

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges statschef samt tillsammans med dennes tillåtelse andra medlemmar från kungahuset kunna nyttja den tretungade flaggan tillsammans riksvapnet vid en vitt fält inom korsets mitt.^[11] Idag använder monark Carl XVI Gustaf samt drottning Silvia flaggor tillsammans stora riksvapnet samt övriga medlemmar från kungahuset använder flaggor tillsammans med lilla riksvapnet.

Kungens flagga äger hissats varenda morgon vid Stockholms slott sedan 1873^[12]. till för att visa för att kungen existerar inom riket samt upprätthåller sina plikter såsom statschef hissas flaggan tillsammans med proportionerna 360x180 cm, således kallad fyrduksflagga. enstaka större sexduksflagga tillsammans storleken 540x270 cm hissas vid allmänna flaggdagar samt nära statsbesök.

nära starka vindar hissas ett mindre flagga såsom kallas stormflagga tillsammans dimensionerna 180x90 cm. detta plats monark Oscar II likt införde flaggningstraditionen efter för att äga flaggat enstaka tidsperiod nära detta privata slottet Sofiero.^[12] Hissas flaggan tillsammans med detta lilla riksvapnet ovan slottet innebär detta för att enstaka ytterligare medlem från kungahuset trätt in liksom något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare.

existerar den tretungade flaggan hissad utan riksvapen existerar enstaka icke-kunglig individ riksföreståndare.^[13]

Örlogsflagga

[redigera | redigera wikitext]

Tretungad svensk flagga används från Försvarsmakten likt örlogsflagga.

Sen finns det flaggor som av olika skäl inte bör hissas, då det kan vara stötande och man gör sig skyldig till hets mot folkgrupp

Örlogsflaggan förmå användas såsom befälstecken genom för att enstaka speciell beteckning tillförs inom övre inre hörnet.^[14] Endast amiraler besitter flaggor vilket befälstecken, således kallade "amiralsflaggor". dem förs endast vid örlogsfartyg samt marinens farkoster.^[15]

• Sveriges örlogsflagga

• Amiralsflagga

• Viceamiralsflagga

• Konteramiralsflagga

• Flottiljamiralsflagga

Äldre användning

[redigera | redigera wikitext]

Enligt period efter ytterligare utfärdade bestämmelser skulle örlogsflagga föras även vid vissa ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader, tillhörande lots-, tull- samt postverken, dock tillsammans med förändringen för att inom mitten från detta gula korset skulle finnas en vitt fält, vid vilket inom guld- alternativt bronsfärg plats anbragt: på grund av lotsverket (från 1881) en ankare tillsammans med himlakropp ovan, till tullverket (från 1844) en T tillsammans kunglig topp samt på grund av postverket (från 1844) en posthorn tillsammans med kunglig topp.

Beträffande enskilda personer tillhöriga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, vilket kontrakterats för att till postverkets räkning transportera brev, bestämde kungliga brevet 1 augusti1838, för att dem fick föra svensk flagga tillsammans två tungor (en sålunda kallad kluven flagga, utan citrongul tunga).

I privilegier ifrån 31 oktober1786 erhöll Västindiska kompaniet riktig för att föra kronans flagga inom Västindiska farvattnen, då ej något örlogsskepp var plats på grund av handen. Eljest fanns detta 27 februari1832 såsom inom landet på grund av inledande gången lämnades tillåtelse för att vid enskilda farkoster föra den tretungade flaggan, inom detta för att Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSS) då erhöll status för att föra örlogsflagga tillsammans ett ljus fyrkant inom detta gula korset samt inom den vita rutan en förgyllt O tillsammans med prinslik topp, vilken senare 1878 ändrades mot kunglig.

Den 7 juni1893 fick även relaterat till göteborg Segelsällskap tillåtelse för att föra svensk örlogsflagga tillsammans ljus fyrkant inom detta gula korset samt inom den vita rutan bokstäverna G S S, förgyllda samt tillsammans ett förgylld femuddig himlakropp ovan. Sällskapet blev en kungligt segelsällskap, GKSS, 1897 samt himlakroppen byttes då mot enstaka kunglig topp.

identisk tid bortföll dock rätten till GKSS för att föra tretungad flagga. Rätten till dessa segelsällskap för att föra särskilda märken inom flaggan bortföll tillsammans med 1906 års flagglag samt samtidigt förlorade KSS rätten för att föra tretungad flagga.^[16]

Färgåtergivning vid äldre fotografier

[redigera | redigera wikitext]

Anledningen mot för att den svenska flaggan vid fotografier ifrån 1800-talet samt start från 1900-talet ser ut för att artikel ljus tillsammans med en mörkt kors existerar för att dem tidiga fotografiska glasplåtarna samt filmen ägde ett ortokromatisk emulsion vilket fanns okänslig på grund av rött ljus samt många känslig på grund av blått.

Negativen blev därför mörka, från överexponering, inom dem azurblå partierna samt underexponerade inom dem gula (med många rött). då dem sedan provoceras, mot positiv, blir förhållandet detta omvända; detta gula inom flaggan blir därför mörkare än normalt medan detta azurblå ser många ljust ut.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Flagga inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
• Svärdström, Svante m.fl. (1960). Rikets vapen samt flagga. Stockholm: Kungliga livrustkammaren. sid. 23-48 
• Törnquist, Leif (2008). Svenska flaggans historia.

  Stockholm: i samma riktning Förlag 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]