Hur länge lever en bakterie

###1 dem finns inom varenda storlekar

Alla vet för att bakterier existerar många små. Alldeles på grund av små på grund av för att man bör behärska titta dem tillsammans med blotta ögat. Förklaringen existerar lätt. mot skillnad ifrån dem komplexa celler vilket bygger upp växter samt vilt – vilket äger avancerade transportsystem på grund av för att flytta viktiga molekyler inom sitt inre – måste bakterierna främst förlita sig vid diffusion på grund av för att molekylerna bör hamna vid riktig lokal.

samt diffusion, detta önskar yttra för att molekylerna flyter omkring spontant, existerar bara effektivt vid avstånd upp mot några mikrometer. Detta sätter ett klar övre gräns på grund av bakteriernas storlek.

Ändå finns detta en tiotal arter såsom blir betydligt större än dem borde behärska artikel. minimalt tre går faktiskt för att titta utan mikroskop.

De lever på oss, i oss och runt oss

Den inledande från dessa jättebakterier upptäcktes 1985. dock man insåg ej för att detta rörde sig angående ett bakterie förrän åtta kalenderår senare, just vid bas från storleken. Denna stavformade bakterie, Epulopiscium fishelsoni, lever inom tarmen hos Röda havets kirurgfiskar samt är kapabel bli upp mot 0,7 millimeter utdragen, detta önskar yttra flera hundra gånger större än E.

coli-bakterierna inom våra tarmar, vilket ej existerar längre än cirka 0,002 millimeter.

E. fishelsoni klarar för att överskrida bakteriernas teoretiska storleksgräns genom för att äga upp mot flera hundra duplikat från sitt dna. detta innebär för att den är kapabel tillverka proteiner vid flera olika ställen inom varenda fängelse. Därför behöver proteinerna ej behärska diffundera särskilt långt till för att anlända mot dem platser inom cellen var dem behövs.

Beräkningar visar för att förhållandet mellan varenda enskild dna-molekyl samt bakteriens volym faktiskt existerar detsamma på grund av E. fishelsoni likt till enstaka normalstor bakterie.

E. fishelsoni behöll sin ställe liksom världens största bakterie fram mot 1997, då den fick lämna ovan titeln mot Thiomargarita namibiensis såsom förmå bli bota 0,75 millimeter utdragen.

Temperatur, fuktighet och typ av yta är de viktigaste faktorerna som påverkar hur länge bakterier överlever

Denna bjässe innehåller skimrande svavelkorn, vilket äger gett arten dess latinska namn likt kunna översättas tillsammans med ”den namibiska svavelpärlan”. Liksom E. fishelsoni besitter den flera – flera tusen – duplikat från dna-molekylen inom varenda fängelse till för att åtgärda sina inre transportproblem. T. namibiensis volym existerar ungefär 100 gånger större än E.

fishelsonis, dock detta mesta från utrymmet används till lagring. Närmare 98 andel från cellens volym upptas från ett enorm vakuol, enstaka membranomsluten påse, likt innehåller upp mot tre månaders förbrukning från nitrat.

Detta används på grund av för att oxidera den vätesulfid ur vilken T. namibiensis utvinner sin energi. Bakterien måste lagra nitrat eftersom resurser vid botten av havet existerar ojämn – tillförseln kommer ifrån döda organismer vilket sjunker mot botten.

En nästan identisk svavelbakterie, likt även existerar märkbart till blotta ögat tillsammans sin diameter vid 0,5 millimeter, upptäcktes inom Mexiko 2002.

Troligen finns detta ännu fler jättebakterier såsom ej äger upptäckts ännu.

###2 dem besitter skelett

Cellerna inom vår lekamen omsluts från en mjukt membran, dock kunna ändå anta varenda tänkbara bestämda former. Hemligheten existerar detta därför kallade cytoskelettet, såsom fungerar såsom ett byggnadsställning.

Finns det energirika föreningar i omgivningarna finns det ofta en bakterietyp som kan utnyttja det för att växa

Skelettet anpassas kontinuerligt genom för att parti läggs mot alternativt tas försvunnen. detta bevarar cellens form eller gestalt, samt fungerar dessutom såsom ett transportmekanism liksom ändrar bostadsort molekyler mot korrekt lokal inuti cellen, mot modell då den bör dela sig.

Bakterierna besitter inom stället enstaka tjock samt styv cellvägg, samt man trodde därför länge för att dem ej behövde någon sinnrik inre struktur.

dock dem senaste årens undersökning besitter demonstrerat för att flera bakterier samt arkéer (som tidigare kallades arkebakterier samt liksom bakterier saknar cellkärna) faktiskt även är kapabel forma en cytoskelett, dock från andra slags proteiner. Hos vissa bakterier fyller år detta skelett ungefär identisk funktioner vilket hos komplexa celler. mot modell ger detta bakteriearter såsom E.

coli deras typiska stavform. Cytoskelettet används även mot för att förankra dem svansliknande flageller liksom vissa bakterier använder sig från på grund av för att förflytta sig. samt hos magnetotaktiska bakterier, såsom kunna uppleva från område runt en magnet där magnetiska krafter verkar, existerar detta cytoskelettets proteiner såsom håller dem magnetiska partiklarna inne inom bakteriecellerna vid ställe, således för att kurera cellen är kapabel fungera likt ett levande kompassnål.

###3 dem besitter rum

Enligt läroböckerna existerar detta bara eukaryota celler likt besitter inre plats, sålunda kallade organeller tillsammans specifika funktioner – ungefär liksom organen inom vår lekamen.

dock även på denna plats växer ett färsk foto fram.

Hos ett fjärdedel från dem bakterier liksom besitter fått läka sin arvsmassa kartlagd äger man hittat gener liksom förmå ge upphov mot en slags inre utrymmen. inom dessa lokal snabbas kemiska reaktioner vid genom för att dem reagerande ämnena koncentreras, samtidigt vilket resten från cellen skyddas ifrån giftiga biprodukter.

sådana ”bakterieorganeller” upptäcktes inledande gången hos cyanobakterier. dem kallas karboxysomer samt utför cyanobakteriernas fotosyntes effektivare.

Hos andra bakterier fungerar rummen såsom lager.

Många sådana prokaryota organismer blir mycket små och får förvridna former när de

inom flera svavelätande bakterier, bland andra Thiomargarita namibiensis, utgörs utrymmena från vakuoler, dem bubblor var dem förvarar mot modell nitrat. samt flera fotosyntetiserande bakterier samt arkéer besitter små bubblor inom sitt inre liksom ger dem flytkraft, därför kallade gasvesikler.

###4 dem samarbetar

Det existerar känt sedan länge för att bakterier kunna signalera mot varandra genom för att släppa ut kemikalier.

vid således vis kunna dem bland annat uppleva från hur flera från den egna arten likt finns inom närheten samt utlösa ett kollektiv reaktion då antalet överskrider enstaka viss gräns – ett metod vilket kallas kvorumreglering.

Vissa självlysande marina bakterier använder kvorumreglering på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något då dem bör börja tillverka sina ljusalstrande kemiska ämnen.

detta kunna mot modell ske då bakterierna existerar tillräckligt flera på grund av för att dem tillsammans bör behärska lysa tillräckligt starkt. sålunda uppför sig bland annat Photobacterium fischeri.

De flesta prokaryota organismer blir 0,001–0,01 mm långa när de odlas i laboratorier, och denna storlek brukar därför betraktas som typisk för såväl bakterier som arkéer

Den lever inuti vissa självlysande fiskar samt bläckfiskar, såsom existerar dess värddjur.

Ett möjligen ännu tydligare modell vid samarbete ser man hos slembakterien Myxococcus xanthus. Den jagar inom flock genom för att simma tillsammans inom stora kolonier fram samt tillbaka ovan sitt byte samt utsöndra enzymer vilket bryter ner detta. Gemensamt förmå bakterierna övermanna många större byten än dem skulle klara ett samt en.

Till samt tillsammans med bakterier från olika arter tycks behärska äga en nära samarbete.

Nyligen gjordes försök tillsammans med numeriskt värde arter från Geobacter likt fick växa inom en medium tillsammans med etanol samt natriumfumarat. Den en arten, G. metallireducens, förmå avbryta ner etanol. dock inom detta medium liksom användes ägde den ingen tillfälle för att utföra sig från tillsammans med dem överskottselektroner liksom bildas nära nedbrytningen.

Den andra arten, G. sulfurreducens, är kapabel däremot överföra elektroner mot natriumfumarat, dock ej avbryta ner etanol. inom teorin skulle ingen från arterna äga kunnat överleva inom mediet. Ändå växte dem utan bekymmer. dem visade sig äga bildat en elektronledande nät inom form eller gestalt från nanoledningar, vilket gjorde för att dem kunde sammanföra sina attribut.

Vissa biologer tror för att sådana bakterienätverk existerar vanliga inom mark samt havsbottnar.

###5 dem existerar flercelliga – nästan

I vissa fall är kapabel man börja tänka ovan angående bakterier verkligen bör kallas på grund av encelliga. Ta mot modell sålunda kallade glidande bakterier, likt förflyttar sig genom för att bland annat slira vid en lager från slem.

Men exakt hur påverkar de vår hälsa? En sak verkar klar: Att ha en varierad mikrobiota är bra

då detta existerar ont ifall näring är kapabel dem slå sig samman inom sporbildande fruktkroppar. Fruktkropparnas höjd ger bakterierna förbättrad möjligheter för att sprida sig mot nya, gynnsamma levnadsmiljöer än angående dem skulle försöka sprida sina sporer fanns till sig. Hos vissa arter existerar fruktkropparna enkla cellsamlingar var varenda celler omvandlas mot sporer.

dock andra, mot modell Stigmatella aurantiaca, träffar ihop sig mot komplexa, förgrenade strukturer var bara några från bakterierna bildar sporer medan dem andra utgör enstaka stödstruktur.

Vissa biologer kallar detta på grund av en flercelligt beteende, mot skillnad ifrån egentlig flercellighet, eftersom cellerna sedan kunna återvända mot sin normala form eller gestalt samt själva tillväxten sker då dem existerar skilda ifrån varandra.

dock cyanobakterierna inom släktena Anabaena samt Nostoc möter faktiskt varenda kriterier till flercellighet. dem växer inom långa trådar, sålunda kallade filament. då detta existerar ont angående kväve inom organiskt tillgänglig form eller gestalt fokuserar sig ungefär fanns tionde bakterie inom filamenten vid för att utvinna kväve direkt ifrån vattnet alternativt luften, sålunda kallad kvävefixering.

då enstaka fängelse besitter övergått ifrån för att existera ett normal bakteriecell mot enstaka kvävefixerande fängelse finns detta ingen återvändo. dem kvävefixerande cellerna blir helt beroende från övriga celler på grund av sin energiförsörjning, medan dessa inom sin tur får sitt behov från kväve tillgodosett ifrån dem kvävefixerande cellerna.

Tidigare trodde man för att sådana modell fanns undantag.

dock detta äger demonstrerat sig för att flercelligt beteende existerar utbrett. Exempelvis existerar således kallade biofilmer – sådana hinnor vilket man förmå upptäcka ifall man mot modell vågar rensa diskbänkens avloppsrör – ej bara enkla lager från celler, utan klart organiserade strukturer var dem bakterier likt ingår besitter olika roller till för att tillsammans behärska skydda sig.

Den maximalt överraskande upptäckten existerar möjligen för att flera bakterieceller begår självmord.

Hos växter samt varelse existerar sådan programmerad celldöd, apoptos, livsnödvändig. detta existerar mot modell denna mekanism likt skiljer fostrets fingrar åt medan detta utvecklas inom livmodern. samt virusinfekterade celler begår självmord på grund av för att hindra viruset ifrån för att föröka sig. Hos bakterier tycks programmerad celldöd beläggning liknande funktioner.

Den hjälper mot för att bygga upp strukturen hos vissa fruktkroppar samt biofilmer, samt förhindrar även virusspridning. Bakterier förmå tillsammans andra mening offra sig till detta gemensamma bästa.

###6 dem äger ett kärna

En bakterie existerar ett sålunda kallad prokaryot organism, vilket definieras vilket ett lätt fängelse var dna flyter fritt inom cellens inre inom stället till för att artikel förpackat inom enstaka cellkärna.

termen prokaryot kunna översättas tillsammans ”före kärna”.

Men 1991 lade John Fuerst samt Richard Webb nära University of Queensland inom Australien symbol mot ett egendomlig egenskap hos Gemmata obscuriglobus, ett bakterie liksom beskrevs inledande gången 1984.

Bakterier är vanligtvis ett antal mikrometer långa och väger ett antal hundra femtogram

Bilder tagna tillsammans elektronmikroskop visade för att bakteriecellernas dna plats skilt ifrån resten från cellen samt för att detta dessutom plats inneslutet inom en dubbelt membran, ungefär såsom kärnan inom mer komplexa eukaryota celler, liksom äger kärna.

Plötsligt uppstod frågan ifall G. obscuriglobus samt dem övriga medlemmarna inom gruppen Planctomycetes ej längre skulle klassas vilket prokaryoter.

dock kärnan inom G. obscuriglobus existerar ej lika komplex såsom hos eukaryoter, samt relaterat till gener liknar den andra bakterier. flera biologer ansåg därför för att ”kärnan” skulle betraktas liksom enstaka kuriositet utan samband tillsammans komplexa celler – ända tills detta visade sig för att bakterien ägde ytterligare ett oväntad egenskap …

###7 dem är kapabel svälja

Komplexa celler såsom amöbor samt vita blodkroppar förmå ”svälja” stora partiklar genom för att kapsla in dem inom en slags membranbubbla såsom sedan snörs från samt förs vidare in inom cellens inre.

Processen kallas endocytos. Bakterier, å andra sidan, kunna bara fånga in partiklar via kanaler inom sina cellmembran – såsom endast rymmer många små partiklar. därför trodde man inom varenda fall tidigare. dock förra året visade enstaka forskargrupp beneath ledning från John Fuerst för att bakterien G. obscuriglobus (se punkt 6) kunna svälja betydligt större partiklar tackar vare ett mekanism likt liknar endocytos.

Det gav nytt bränsle åt diskussionen ifall hur G.

obscuriglobus bör klassificeras. för att råka äga enstaka enda egenskap gemensam tillsammans eukaryota celler – membranförpackat dna inom något liksom liknar enstaka cellkärna – skulle behärska existera ett tillfällighet. dock numeriskt värde attribut tyder sannolikt vid något mer. Dessutom äger dem flesta från medlemmarna inom den större assemblage mot vilken G.

obscuriglobus hör, PVC-gruppen (Planctomycetes-Verrucomicrobia-Chlamydiae), proteiner såsom inom upphöjd grad liknar dem likt reglerar endocytosen hos eukaryoter. Den stora frågan existerar idag angående detta rör sig angående parallell evolution, alternativt ifall komplexa celler samt bakterier äger ett gemensam moderorganism.

Om detta visar sig för att dem besitter en gemensamt ursprung, kommer detta för att erhålla ett enorm innebörd.

detta skulle innebära för att vår närmaste gemensamma moderorganism (LUCA, gods universal common ancestor) samt organismer samtida tillsammans den måste äga varit många mer komplexa än man tidigare besitter trott. eftersom PVC-bakteriernas förmåga för att forma membran runt sin kärna inkluderar flera från dem proteiner såsom deltar inom endocytosen, existerar detta mot samt tillsammans med möjligt för att även LUCA ägde enstaka membraninnesluten kärna.

detta skulle helt kullkasta vår foto från hur existensen vid jorden besitter utvecklats. inom därför fall existerar moderna bakterier ej några primitiva celler, utan inom stället ättlingar mot betydligt mer komplexa moderorganismer likt genom evolutionens gång besitter blivit från tillsammans med onödiga attribut.

Då existerar dem ej prokaryoter – utan snarare postkaryoter.

*Caroline Williams existerar frilansskribent tillsammans med inriktning vid vetenskap.

Överallt på och i vår kropp lever mängder av bakterier