firfog.pages.dev









När började man baka bröd med kryddor

Brödets historia

Brödets historia går därför långt bak likt mot förhistorisk tidsperiod, då bakverk uppfanns likt enstaka vidareanvändning från gröten. inom start fanns detta enbart krossade sädeskorn blandade tillsammans dricksvatten mot enstaka smet vilket lagades vid glöd alternativt vid ett stenhäll.

Gröten stelnade samt fick enstaka helt ytterligare karaktär samt man ägde uppfunnit detta inledande brödet: detta ojästa plattbrödet. Vissa från dessa bakverk liksom fanns vanliga nära senare delen från stenåldern existerar populära än inom samtiden.

När det efter första världskrigets slut under 1920-talet blev möjligt för svenska bagare att resa utomlands och hämta impulser från speciellt Tyskland, England och Amerika började en del bagerier, bl a i södra och västra Sverige, att utvecklas till storföretag med specialisering på matbröd

ifrån Grekland kommer pita, ifrån Indienchapati samt ifrån Latinamerikatortilla (vilket traditionellt sett bakas tillsammans majsmjöl).[1]

När man upptäckt för att gröt såsom bakas inom värme blir mot bakverk, kom senare enstaka ytterligare revolutionerande iakttagelse. ett överbliven smet alternativt deg likt fått stå inom en par dagar började fermentera samt forma bubblor.

dem naturliga bakterierna inom luften samt vid sädeskornen ägde satt igång ett jäsningsprocess tillsammans med godartade mjölksyre- samt ättiksyre-bakterier.[1] Degen kallas surdeg samt används än inom nutiden, ifall än främst från lokala bagerier.

Surdegen gjorde detta möjligt för att jäsa degarna samt producera mjukare, luftigare samt mer smakfulla bröd.[1] Surdegen ger ett karaktäristik samt enkel syrlig smakförmåga likt lovsjungs från flera.

Det unika vetet, tillsammans med chans för att producera en stabilt glutennätverk liksom håller kvar koldioxidbubblorna ifrån jäsningen samt ger luftiga, höga bakverk, ägde utvecklats mot 8000 före Kristus.

Från Egypten spred sig konsten att baka bröd

dock detta inledande arkeologiska fyndet från en fermenterad bakverk existerar ifrån Egypten runt 4000 före Kristus. Produktionen från den inledande jästen kom igång ursprunglig 300 före Kristus samt fanns då ett biprodukt ifrån tillverkning av öl. enstaka raffinerad samt stadig fermenterad kom inledningsvis nära start från 1900-talet.[1]

Brödet äger läka tiden utvecklats mot för att bli mer samt mer raffinerat.

Sädeskornen maldes inom start tillsammans mortel, dock inom Mesopotamien inom Irak utvecklade man start mot stenkvarnen samt finare mjöl kunde åstadkommas.[1]

Bröd inom Grekland samt Rom

[redigera | redigera wikitext]

Längs tillsammans med norra Medelhavet började jästa bakverk bakas relativt sent. inom Grekland plats bakverk bakat vid korn vanligt samt därifrån spred detta sig mot Rom var man bakade detta vid spelt.

Degen kan ha jäst för att bli lättare och luftigare men ojäst deg förekommer också

inom Grekland började vetet växer nära 400 före Kristus ungefär, dock troligen fanns kornbröd ännu detta vanliga. Grekerna bakade bakverk smaksatta tillsammans bland annat honung, anis, sesam samt frukter. dem bakade både tillsammans med näringsrikt samt raffinerat mjöl. detta raffinerade, vita brödet ansågs existera en indikator vid renhet samt exklusivitet.[1]

Under romarriket blev bakverk bakat vid vete ett huvud sektion från existensen.

Den anses vara en föregångare till den sötlimpa av råg, vete, sirap och kryddor, som började bakas under 1920-talet

Stora mängder bakning samt vanligt vete importerades ifrån norra Afrika till för att stilla behovet.[1]

Medeltiden samt vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

I start från vår tideräkning fanns detta 119 professionella bagare inom Rom. beneath medeltiden fanns bagare utpräglade specialistyrken samt man bakade antingen vanligt grovt bakverk alternativt detta lyxiga vita brödet.

inom takt tillsammans för att folks intäkter ökade samt tillsammans med mekanisk tillväxt från mjölkvarnarna började däremot vid 1600-talet allt fler behärska köpa vitt bakverk. inom norra Europa plats dock grovt bakverk från råg, korn alternativt havre vanligare än bakverk bakat vid vete. Brödet användes ofta likt skiva alternativt ytterligare typ från kärl till mat.[1]

Under vikingatiden inom Skandinavien åt man ojäst, mjukt bakverk vid korn, likt åts direkt efter tillagning.

Brödet bakades vid stenhäll ovan öppen flamma.

då området kristnades ändrades brödkulturen inom samt tillsammans för att munkar kom mot Norden. Man började nyttja sig från bakugnar, samt detta ojästa brödet blev ovanligare, medan detta jästa blev vanligare.[2]

På 1800-talet gick enstaka gräns ifrån Bohuslän genom Värmland, Dalarna samt vid gränsen mellan Gästrikland samt Hälsingland. Norr därom plats bröden ojästa, söder därom jästa.[3]

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot renässansen ägde brödkonsten utvecklats vidare samt smördegen ägde uppfunnits.

anvisning vid bakverk började dyka upp inom kokböcker till den något som ökar i storlek eller antal medelklassen samt engelska samt amerikanska kokböcker ifrån 1700-talet innehåller massor från anvisning vid bakverk samt mjuka kakor samt småkakor.[1] tid 1875 åt varenda man inom den svenska flottan dagligen numeriskt värde skålpund rågbröd.

I början var det enbart krossade sädeskorn blandade med vatten till en smet som lagades på glöd eller på en stenhäll

kalenderår 1906 åt inom medeltal ett myndig individ inom Köpenhamn 300 danska skålpund rågbröd ifall året.

Vid den denna plats tiden bakades detta mesta ännu hemmavid, dock den fabriksrelaterade revolutionen ägde börjat samt bagerier tog ovan mer samt mer. Vissa bagerier förfalskade sina bakverk tillsammans alun till för att utföra dem vita samt drygade ut mjölet tillsammans kalk ifrån malda djurben.

för att bagerierna tog ovan kritiserades ur ekonomiska, moraliska samt näringsmässiga aspekter.

Bröd kan också smaksättas med kryddor, torkad frukt (russin till exempel), nötter och frön

Kritikerna misslyckades dock tillsammans med för att vända trenden.[1]

Föregångaren mot bakpulver

[redigera | redigera wikitext]

I den inledande amerikanska kokboken, American Cookery, liksom kom 1796 beskrevs en nytt jäsningsmedel. detta kallades ”pearlash” samt fanns enstaka mer raffinerad form eller gestalt från pottaska.

dem jäsningsmedel likt ägde använts innan ägde detta svårt för att utföra enstaka lös deg alternativt smet luftig. ”Pearlash” består huvudsakligen från kaliumkarbonat samt existerar ett föregångare mot bakpulver såsom kom mellan 1830 samt 1850.[1]

Industrialiseringen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1900-talet sjönk brödkonsumtionen samt enstaka passage skedde ifrån rågbröd mot bröd av vete.

inom Köpenhamn kalenderår 1906 plats relationen rågbröd:vetebröd = 6:1.[4] människor blev ej lika beroende från brödet på grund av överlevnad liksom tidigare generationer varit.


  • när började man baka  bakverk  tillsammans med kryddor

  • Man ägde råd för att förtära mer animalisk föda samt mer kakor istället.[1]

    På 1900-talet förflyttades även brödbaket ifrån hemmet mot industrierna. detta förflyttades även ifrån för att artikel en hantverk likt fordrade tidsperiod mot för att bli industriellt optimerat. Brödet ägde tidigare ständigt fermenterad samt utvecklats tillsammans med biologiska krafter samt fått smakupplevelse från identisk process.

    inom industrierna behövde detta vandra fort samt detta liksom tidigare tog en par timmar för att baka gjordes vid betydligt mindre tidsperiod genom mer mekaniska processer. Brödet får därför även mindre smakupplevelse samt enstaka mjuk, sockerkaksliknande konsistens, utan skorpa såsom traditionellt bakade bakverk har.[1]

    Den inledande affärsmässig maskinen likt skar upp samt förpackade färdigskivat bakverk uppfanns samt patenterades från Otto Frederick Rohwedder 1927 inom St.

    namn, Missouri inom USA. 1928 såldes den inledande skivade samt färdigförpackade limpan. Uppfinningen kom strax efter utvecklandet från den automatiska brödrosten, såsom passade god ihop tillsammans färdigskivat bakverk från standardiserad tjocklek samt tillsammans erövrade dem snabbt hemmen.

    Ingredienserna knådas till en deg och bakas vanligtvis i ugn eller friteras, ångas eller steks

    Redan efter några tid, 1933, fanns mer än hälften från varenda limpor vilket såldes inom USA färdigskivade.

    I start från 2000-talet tillverkas detta mesta från brödet industriellt samt paketeras inom plastpåsar samt säljs inom vanliga matvarubutiker. Större matvarubutiker säljer butiksgräddat bakverk. Bröden bakas tillsammans med olika färdiga mjölblandningar inom centralbagerier samt fryses ned till för att transporteras mot butiken, var dem sedan gräddas samt säljs.[1]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källförteckning

    [redigera | redigera wikitext]