Vilken färg är blodet inne i kroppen

Blod existerar den vätska såsom cirkulerar inom människors samt andra djursblodådror (blodkärl). Blodet pumpas runt inom kroppen från hjärtat.

Röda blodkroppar ser ut som runda skivor och som namnet antyder, är det dessa celler som ger vårt blod den röda färgen

detta går ifrån hjärtat mot lungorna på grund av syresättning, igen mot hjärtat samt sedan ut mot kroppens vävnad. Blodet självt existerar enstaka flytande vävnad. Människors blodvolym existerar ungefär 7–8 andel från kroppsvikten, vilket motsvarar ungefär 5 liter hos ett individ vilket balanserar 70 kg.^[1]

Blodets funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Blodets viktigaste funktion existerar för att transportera olika ämnen genom blodet, dock existerar även betydelsefull på grund av temperaturregleringen inom kroppen.^[1]

Blodet transporterar exempelvis:^[1]

Blodets innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Blodkroppar kallas dem celler liksom normalt finns inom blodet.

Dessa delas upp inom erytrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar), samt trombocyter (blodplättar). Blod var cellerna avlägsnats kallas blodplasma. Plasman innehåller dricksvatten, salter samt ett mängd proteiner. 92% från plasman existerar vatten.^[1] angående blodet får koagulera samt koagel samt celler avskiljs, erhålls serum.

Granulocyterna är den dominerande andelen av leukocyter i blodet

Blod existerar inom regel målat rött vid bas från sammansättningen från detta järnbaserade hemoglobinet dock detta finns en undantag samt detta existerar dolksvansarna likt besitter blått blod tillsammans kopparbaserat hemocyanin istället till järnbaserat hemoglobin, såsom människor äger.

De röda blodkropparna, erytrocyterna, hos människan saknar cellkärna.

dem existerar små celler, 7,5 mikrometer inom diameter, samt äger ett många speciell form eller gestalt – liksom ett papper vilket existerar urgröpt inom mitten, ifrån bägge håll. då man pratar angående blodvärde, Hb, existerar detta halten hemoglobin liksom avses. Röda blodkroppar bildas inom benmärgen. Erytrocyter betraktas ofta ej såsom fullvärdiga celler, eftersom dem saknar personlig cellkärna tillsammans med relaterat till gener ämne inom struktur från DNA.^[1]

Röda blodkroppar innehåller hemoglobin.

Vattnet är viktigt för att hålla blodet flytande

Hemoglobinet består från fyra sålunda kallade hemdelar, var detta finns järn(II)-joner samt mot dessa binder sig syret. detta existerar hemoglobinet likt ger blodet dess röda färg: ljusrött liksom inom kroppens artärer (artärt blod), var blodet äger enstaka syremolekyl bunden mot hemoglobinet, mörkare rött inom syrefattigt venöst blod.^[1]

Vita blodkroppar (leukocyter) finns från olika sorter: neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter, B-lymfocyter samt T-lymfocyter.

Dessa besitter olika funktion, storlek samt form eller gestalt dock ingår samtliga inom kroppens immunförsvar.^[1]

Trombocyter (blodplättar) besitter ett betydande övning inom blodkoaguleringen.^[1]

Blodkroppsbildande organ

[redigera | redigera wikitext]

De kroppsdel inom kroppen liksom bildar blodkroppar hos en foster existerar gulesäcken, sedan lever samt mjälte då dem besitter utvecklats samt efter för att fostret besitter blivit 5 månader existerar detta benmärgen liksom sköter bildandet från blodkroppar.

Hos nyfödda existerar detta benmärgen inom samtliga ben inom kroppen, samt angående detta blir nödvändigt bildar även levern samt mjälten blodkroppar.

Man kan kalla de vita blodkropparna för “soldaterna” i vår kropp

då man sedan blir myndig existerar detta främst benmärgen inom revben, skallen, lårben, kotpelare samt bäcken såsom äger mot övning för att forma blodkroppar.

Plasmaproteiner

[redigera | redigera wikitext]

Proteiner liksom vistas fritt inom blodet brukar kallas plasmaproteiner. detta finns ungefär 70 gram liknande proteiner per liter plasma.

Hit hör

• Albumin - detta protein likt detta finns störst mängd från inom blodet samt såsom håller blodet kvar inom blodkärl
• Diverse faktorer såsom deltar inom blodkoaguleringen
• Immunoglobuliner (antikroppar)
• Hormoner
• Transferrin såsom transporterar järn mot benmärgen; detta behövs på grund av nybildning från röda blodkroppar

Historisk medicin

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Hippokrates samt hans medicinska lära, humoralpatologin, utgjorde blodet tillsammans tillsammans med slem, citrongul galla samt mörk gallade fyra kroppsvätskorna.

Läs mer om utbytet av syre och koldioxid i lungorna

i enlighet med den klassiska grekiska medicinen förknippades blodet tillsammans med atmosfär, årstiden vår, samt tillsammans med en ljust sangviniskt temperament. Blodet ansågs produceras från levern. flera sjukdomar ansågs bero vid en överflöd från blod, varför åderlåtning samt koppning fanns vanliga behandlingsmetoder fram mot 1800-talet.

Blod inom kultur

[redigera | redigera wikitext]

På bas från dess stora innebörd till existensen finns flera legender angående samt språkliga formulering vilket inkluderar blod - blodsband betyder släktband, samt dess innebörd framhävas tillsammans talesättetblod existerar grövre än vatten.

De skyddar oss från patogener

inom den gamla grekiska medicinska läran angående dem fyra kroppsvätskorna plats blodet den sangvinska kroppsvätskan, samt en förmodat överflöd därav avlägsnades genom åderlåtning. Bland annat judar, Jehovas vittnen samt muslimer äter ej blod alternativt blodmat, Jehovas Vittnen tar dessutom ej emot blodtransfusioner då man menar för att detta existerar en annat sätt för att inta blod.

Blod existerar vanligt vid bio. Ofta används blod inom skräckfilmer på grund av för att äckla alternativt producera obehag, dock blod förekommer även inom andra typer från filmer, exempelvis på grund av för att producera teaterpjäs.

Hemoglobin binder och transporterar syre och koldioxid

Namnet vid fobi till blod existerar hemofobi.

Se även slakt, halal, kosher, blodsband samt blodskam.

Blod liksom mat

[redigera | redigera wikitext]

I vissa länder används blod ifrån exempelvis nöt alternativt svin mot livsmedel, liksom inom blodpudding, blodpalt, svartsoppa (gåsblod) samt blodkorv.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi samt anatomi.
  
  
• 



andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]