Medeltida stad i väst webbkryss

Den denna plats artikeln besitter källor, dock den behöver fler fotnoter till för att behärska verifieras. () Motivering: Artikeln existerar skriven svepande samt detta existerar svårt för att kontrollera enskilda utsagor. Fotnoter behövs. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter ifall ni kunna, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne såsom ej verifieras är kapabel tas bort.

Medeltiden existerar enstaka traditionell benämning vid enstaka period från Västerlandets saga vilket ligger mellan antiken samt modern tidsperiod.

Medeltiden anses avgränsad ifrån antiken särskilt genom Romerska rikets fall inom väst tid , kristendomens kritisk seger samt dem stora folkvandringarna. Senare datum används ibland inom dem yttre delarna från Europa. Mer tänjbar existerar medeltidens gräns mot nyare tiden. på grund av Europa likt totalitet anses ofta existera slutet vid medeltiden.

Vanligen används ibland händelser vilket erövring från Konstantinopel från turkarna , Christopher Columbus inledande utflykt mot Amerika alternativt den protestantiska reformationen ^[1][2]

Medan man beneath renässansen samt upplysningstiden, samt länge beneath moderniteten, såg vid medeltiden liksom ett mörk samt barbarisk tidsperiod, ser dagens forskare denna period liksom den primär perioden till detta moderna Europa.^[2][3]

Medeltiden delas in inom tre större perioder:

• Tidigmedeltid^[4] alternativt äldre medeltid,^[5] enstaka tidsperiod från kraftfull decentralisering samt nedsänkt tillväxt, inom västra europa ifrån omkring mot
• Högmedeltiden, enstaka period likt kännetecknas från kraftfull finansiell tillväxt samt befolkningsökning, stabilisering samt centralisering från makten, ifrån omkring mot
• Senmedeltiden alternativt, enstaka tidsperiod då tillväxten fick en abrupt slut samt ett period från demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog nära, dock då även ett konsolidering från centralmakter vilket skulle gå vidare in vid den tidigmoderna perioden, ifrån omkring mot

I skandinavisk saga placeras istället äldre medeltid mot cirka mot , högmedeltiden cirka mot , samt senmedeltiden ifrån cirka mot (skandinavisk yngre medeltid),^[5][6] dem numeriskt värde senare ibland hopklumpat mot yngre medeltid, följt från Vasatiden inom svensk bakgrund.

Utmärkande särskilt på grund av europeisk hög- samt senmedeltid existerar detta sociala struktur liksom senare kallats feodalism. Detta struktur innebar personliga grupp mellan vasall samt feodalherre liksom innebar rättigheter samt ansvar på grund av båda parter. ett särprägel såsom skiljer medeltiden ifrån antiken existerar den tekniska tillväxt, särskilt inom jordbruket, likt ägde lokal ifrån talet samt vidare.

en tredjeplats kännetecken existerar kristendomens utbredning ovan läka Europa, vilket kom för att fungera såsom ett förenande länk mellan olika regioner. detta plats beneath senmedeltiden likt Europa liksom ett någorlunda enhetlig civilisation uppstod samt grunden på grund av flera moderna nationalstater vilket land i västeuropa, Spanien samt dem nordiska länderna lades.

Medeltiden plats även den period då starka centralmakter återigen uppstod inom Europa. flera från dagens europeiska storstäder växte fram beneath medeltiden tillsammans tillsammans enstaka kraftfull borgarklass. Gillen samt skrån bildades framförallt beneath senmedeltiden vilket skulle bestå långt in inom modern period. inom slutet från medeltiden inleddes även ett mäktig europeisk expansion samt kolonisering från Amerika, Afrika samt Asien samt detta föregicks från en tidigt försök mot erövring inom samt utanför Europa inom form eller gestalt från korståg mot Bysantinska riket^[7], muslimska stater vid Iberiska halvön, inom Palestina, samt mot hedningar inom Östeuropa, Baltikum^[8] samt land i norden.

Historiografi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet ”medeltiden” härrör ifrån ett indelning från historien liksom grundar sig inom idealiserandet från antiken. beneath talets mitt började italienska författare samt akademiker kultivera en allt starkare nyfikenhet till den klassiska antika perioden. Francesco Petrarca (–74) plats den inledande likt formulerade idén angående för att hans personlig tidsperiod plats en återuppväckande från bortglömda antika ideal, samt betraktade tiden ifrån Västromerska rikets fall mot mitten från talet enstaka period från stagnation samt intellektuellt mörker.

Petrarca hänvisade egen mot tidens tenebrae (dimmor) samt inom start från talet ägde historikern Flavius Blondus varit den inledande liksom beskrivit perioden vilket enstaka mellanperiod, enstaka historisk transportsträcka ifrån utslocknandet från antikens briljant lärda tankevärld mot dess återställande nästan kalenderår senare.

Den inledande forskare såsom definitivt cementerade begreppet inom tidigmodern historiebeskrivning plats den franske historikern Charles ni Cange likt gav ut verket Glossarium inom numeriskt värde volymer angående latinets klassiska samt medeltida bakgrund. Tio kalenderår senare kom Historia Medii Aevi ("Medeltidens historia") ut, skrivet från den tyska historikern Kristoffer Cellarius.

beneath tidigmodern period (cirka –) betraktade man medeltiden liksom "den mörka tiden" på grund av för att man ansåg för att antikens traditioner helt försvann beneath medeltiden, samt återkom inledningsvis inom samt tillsammans renässansens upplivning från antika ideal. ifrån upplysningstiden kritiserade flera tänkare den katolska religiös absoluta samt intoleranta auktoritet beneath medeltiden.

Denna ögonkontakt kvarstod inom stort fram mot tidigt anförande, då exempelvis gotiken kom vid modet igen. flera från romantikens konstnärer ägde däremot ett positiv foto från åtminstone hög- samt senmedeltiden, bland annat genom tolkningar från epos samt legender. Författare liksom Walter Scott samt Victor Hugo använde medeltida teman till romaner samt senare använde nationalromantiska konstnärer vilket Richard Wagner tidiga medeltida germanska sägner likt inspiration på grund av detta storslagna operastycket Nibelungens ring.^[9]

Idag betonar forskare för att medeltiden existerar den period då grunderna till senare europeisk samhällsutveckling lades samt för att detta inom flera avseenden, kulturellt, relaterat till samhället samt tekniskt, plats ett dynamisk samt utvidgande epok.^[3] detta blir således bara den tidiga medeltidens inledande århundraden, mellan Västroms fall samt Karl den stores enande från frankerriket, såsom kvar kallas "mörka" inom historiska kretsar eftersom dem lämnat efter sig ett fåtal skriftliga källor samt större byggnadsverk, samt all maktutövning samt organisation fanns geografiskt begränsad.

"Mörk" får inom dessa kontext främst betydelsen "tyst" snarare än för att existera en allmänt negativt omdöme.

I norra samt östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: inom mot modell Skandinavien inledningsvis någon gång beneath talet^[5][10][11] beroende vid källa, samt följer vid skandinavisk järnålder samt förhistorisk tidsperiod.

Svensk medeltid börjar således tillsammans med för att den siste kungen inom Erik Segersälls ätt, Emund den gamle, blir monark alternativt dör cirka , alternativt nära Sveriges kristnande (olika tidpunkter inom olika landsdelar).

inom svensk historieskrivning anses medeltiden äga varat fram mot omkring samt upplösningen från Kalmarunionen. inom land samt Norge räknas såsom medeltidens slut, då reformationen påbörjades från monark Kristian III.

Tidigmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under talet började Romarriketssociala sammanhållning för att lösning upp, skattebasen på grund av dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden minskade kraftigt samt arméerna vilket krävdes till försvaret från avgränsningar rekryterades inom allt större utsträckning ifrån allierade germanstammar ifrån trakterna från detta moderna Tyskland, Österrike samt Ungern.

Senaten inom Rom blev sålunda småningom inom upphöjd grad beroende från germanernas hövdingar samt generaler på grund av ledning från den samlade romerska armén. inom egenskap från legosoldater, inom princip utan eget nation, ägde dessa föga lojalitet mot den markägande senaten liksom försökte styra detta romerska riket.

Den 4 september avsattes den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, från den heruliske krigsherren Odovakar.

Odovakar sände kejsartecknen (insignia imperialia) mot Östroms kejsare. inom gengäld önskade Odovakar för att bli utsedd mot dux, militärbefälhavare, ovan dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden. Detta godkändes delvis från Östroms kejsare samt Odovakar blev härskare ovan den italienska halvön samt delar från Gallien, detta moderna land i västeuropa.

Större delen från den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom. för att existerar detta kalenderår romarriket föll anses existera ett förenkling bland forskare eftersom detta existerar väl demonstrerat för att existensen gick vidare samt den romerska kulturen styrde vilket vanligt inom dem flesta de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden även ifall kejsaren samt senaten plats avsatt.

dem romerska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, tillsammans skatteintäkter samt legioner, blev tagna helt enkelt ovan från antingen regionala generaler, adel alternativt erövrande barbarhövdingar.

Östrom, oftast kallat Bysantinska riket alternativt Bysans, gjorde inom start vid talet försök för att återerövra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden inom detta forna Västrom.

Inledningsvis fanns denna kampanj lyckad samt den italienska halvön, Sicilien samt Nordafrika återtogs. kalenderår utbröt dock den Justinianska pesten, likt skadade inom Bysans mot tid Pesten dödade cirka 50 andel från befolkningen inom Bysans samt kejsardömet förlorade tillsammans pestens eruption all kraft för att återta dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden.

Folkvandringar

[redigera | redigera wikitext]

Från talet mot slutet från talet flyttade ett rad olika nomadiska alternativt halvnomadiska grupper in inom västra Europa ifrån norr samt öster samt ägde massiv effekt vid politiska samt kulturella strukturer. beneath flera stora migrationsvågor tillsammans start tillsammans ostrogoternas vandringar kalenderår slogs många från detta gamla romerska systemet sönder samt ett färsk fusion från germansk tradition samt romersk tradition inom kombination tillsammans ett kristen tro skapade start mot den tradition liksom senare skulle konsolideras vilket Europa.

I samband tillsammans med detta västromerska rikets sönderfall ifrån cirka mot talet skedde enstaka rad större migrationer från framförallt germanska stammar ifrån Öst- samt Centraleuropa. dem underliggande orsakerna mot förflyttningarna existerar oklara dock den omedelbara orsaken fanns tryck ifrån centralasiatiska nomadfolk vilket plats inom rörelse västerut.

inledningsvis kom hunnerna beneath sin monark Attila, därefter avarerna (–) samt senaste magyarerna (, –) liksom grundade Kungariket Ungern. detta romerska gränsförsvarets sammanbrott inom samt tillsammans inbördes strider mellan romerska fältherrar gjorde detta möjligt till dem olika grupperna för att flytta in vid romerskt territorium utan större motstånd.

detta romerska riket ägde beneath dem inledande århundradena även börjat anlita allt större antal germanska krigare inom sina arméer. flera från dessa kom ifrån stamsamhällen liksom befann sig inom relativt nyerövrade områden alternativt inom gränstrakterna mellan detta romerska riket samt områden inom Central- samt Östeuropa likt ej nedsänkt beneath imperiets övervakning.

Bland dem större germanska grupperna plats goterna liksom skadade ovan stora delar från kontinenten samt sedan grundade åtgärda statsbildningar vid Iberiska halvön samt södra Centraleuropa. Frankerna, en människor ifrån Lågländerna, tog ovan detta mesta från norra Gallien. Vandalerna bildade riken inom Nordafrika samt anföll samt plundrade senare Rom.

Anglosaxare ifrån södra delar från dagens land samt norra Tyskland invaderade Brittiska öarna samt överväldigade den tidigare romerska utposten. Bland dem maximalt destruktiva invasionerna plats den vilket utfördes från hunnerna, en centralasiatiskt stäppfolk. Hunnerna plundrade samt förstörde städer ovan stora delar från Väst- samt Östeuropa. dem oräkneliga invasionerna svepte undan många från detta antika samhället liksom återhämtade sig vid grekisk-romerska traditioner; ett tidigare kraftfull centralmakt slogs sönder.

enstaka decentralisering samt, inom förlängningen, enstaka feodalisering från Europa fanns resultatet.

Germanerna

[redigera | redigera wikitext]

Germanska politiska samt kulturella traditioner tog ovan samt omformade den gamla samhällsstrukturen. dem germanska folken bestod från enstaka brokig uppsättning stammar tillsammans likartade, dock ingalunda homogena, traditioner.

Senare datum används ibland i de yttre delarna av Europa

Bosättningarna plats små samt mobila samt jordbruket primitivt. Fokus nedsänkt framförallt vid boskapsuppfödning samt animalier dominerade kosten tillsammans tillsammans med maltdryck. Ekonomin fanns främst självhushållande tillsammans med lågintensiv affär. yrkesman såsom tillsammans med metall framställde prydnader samt framförallt vapen (av järn) från upphöjd standard, dock inom små skal.

Politiskt sett styrdes samhället från mäktiga stormän vilket något som har fått en viss form eller struktur åtgärda samarbeten tillsammans med varandra till för att bekämpa andra samarbeten alternativt till för att försvara sig mot andra folkgrupper. Lagar bestod från muntliga traditioner samt sågs såsom förbrytelse mot individ, ej politiska institutioner.

Lagar kunde variera ifrån huvuddel mot huvuddel (kallade folk från germanerna), dock allierade stammar respekterade ofta varandras lagar. Straff utmättes främst inom form eller gestalt från böter, dock konflikter kunde ofta leda mot hämndaktioner likt drog igång långvariga blodsfejder. Familjestrukturen fanns strikt patriarkal samt patrilinjär samt detta fanns ett vass uppdelning från olika data mellan män samt kvinnor; männen krigade samt representerade familjen socialt samt politiskt; kvinnor ägde ansvar till hushåll, barnuppfostran, jordbruk samt hantverk vilket sömnadsarbete.

Slavar förekom, särskilt vilket krigsbyte, dock bara inom större hushåll.^[12]

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Ur den nya samhällsstrukturen växte successivt maktbaser upp. mot enstaka start fanns detta främst stora lokala godsägare likt mot en löfte ifall militärt beskydd ifrån krigsherrar samt andra godsägare lät bönder bruka jorden samt avlägga diverse avgifter.

Runt talet ägde större politiska enheter bildats, framförallt inom norra land i västeuropa, samt bland dessa enheter, ledda från ett tidig krigararistokrati, framträdde nominellt erkända kungar. Även angående kungarnas kraft plats föga institutionaliserad samt mot massiv sektion byggde vid personlig auktoritet, fanns ändå grundläggande principer eller fundament på grund av ett centralmakt.

Den frankiske krigsherren Karl den store, tillsammans avstamp inom sina förfäder, Karl Martells samt Pippin den lilles erövringar, tog initiativ mot för att konsolidera denna framväxande centralmakt. beneath enstaka rad fälttåg erövrade han läka land i västeuropa, Lågländerna, delar från västra Tyskland samt kurera norra samt centrala Italien, inklusive Rom.

Kulmen till hans bidrag blev då denne kröntes liksom västromersk kejsare från påven inom start från talet. Idén angående detta gamla kejserliga ämbetet ägde återuppväckts inom västra europa. Karl den stores rike överlevde dock ej honom egen utan delades snart upp inom tre delar från hans sonsöner. detta antika idealet ifall en kejsarrike, likt idag fick sin legitimitet genom dess arvtagare, den romersk-katolska kyrkan (och mer särskilt påven) fanns dock återetablerat samt blev tagna senare ovan från tyska kungar beneath samt talet.

Utöver den militära samt politiska insatsen innebar Karl den stores gripande från makten en uppsving inom detta lärda existensen. Studier från antiken ledde mot färsk medvetande från dess idéer samt Karl egen sponsrade religiös byggnad vilket fungerade liksom tidigmedeltida akademiska centra. Bland dem viktigaste innovationerna plats uppfinningar från den därför kallade karolingiska minuskeln, precursor mot dagens textade gemener.

Då vi går in i medeltiden har vi en enda stad, då vi lämnar den finns omkring 45 städer

Kyrkan stärktes genom donationer samt grunden mot detta liksom senare skulle bli Kyrkostaten bildades genom enstaka gåva från Karl den store mot detta kyrkliga ämbetet.

Muslimska invasioner

[redigera | redigera wikitext]

Under talet samt start från talet invaderade muslimska arméer ledda från profeten Muhammeds person som följer efter någon i en position eller roll samtliga områden längs Medelhavets södra kust.

detta relativt svaga visigotiska riket vid Iberiska halvön besegrades från detta Umayyadiska kalifatets arméer inom start från talet samt detta mesta från dagens Portugal samt Spanien föll beneath muslimsk övervakning. beneath –talet lades Sicilien, Korsika, Sardinien, Kreta samt Cypern mot dem muslimska erövringarna. Följden blev för att flera kristna västeuropeiska kungadömen samt furstestater försvagades samt tvingades mot reträtt.

detta ett gång mäktiga bysantinska riket utsattes på grund av anfall vilket detta inte någonsin riktigt hämtade sig ifrån. Islams framgångar ägde effekten för att centrum på grund av den kristna makten successiv förflyttades mot kontinentala Europa. Samtidigt innebar detta muslimska styret ett kulturell samt finansiell blomstringsperiod inom erövrade områden.

Intensivt jordbruk, produktiv stadsplanering samt skolor infördes. Cordoba, huvudstaden till detta muslimska Spanien, ägde flera hundra tusen invånare samt plats centrum på grund av ett sofistikerad urban traditioner tillsammans långväga affär samt en spirande intellektuellt liv, samt likaså blev Palermo vid talet ett från Europas största städer.

Jordbruket utvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden utvecklades jordbruket.

ifrån talet finns dem inledande beläggen på grund av för att man inom jordbruket gått ovan ifrån tvåskiftesbruk mot treskiftesbruk. Den främsta fördelen tillsammans treskiftesbruket plats för att endast ett tredjedel från fälten nedsänkt inom träda jämfört tillsammans med hälften från fälten tidigare. Genom för att kultivera havre samt introduktionen från kragsele mot hästar möjliggjorde enstaka bredare användning från hästar inom jordbruket likt bland annat gjorde för att plogar från metall kunde användas mer.

införande från väderkvarnar samt vattenkvarnar underlättade mjölframställningen.^[13]

Högmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under talet blev länderna inom västra Europa stabilare. tillsammans undantag på grund av mongolinvasionen upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet samt framväxandet från kungadömen inom norra Europa skapade ytterligare assimilering inom den europeiska enheten.

Högmedeltiden existerar ett mer expansionistisk period samt en intellektuellt uppvaknande. Vidare förekom enstaka befolkningsexplosion inom Medelhavsområdet. inom centrala samt norra Italien samt inom Flandern började självstyrande städer för att växa fram samt ett reurbanisering från västra Europa för att ske.

På Iberiska halvön började enstaka långsam återerövring från dem muslimska territorierna.

enstaka resultat från detta plats för att den latinska världen fick ingång mot den klassiska litteraturen. Genom för att översätta denna kom man för att återupptäcka Aristoteles. Samtidigt minskade farorna tillsammans handeln samt enstaka stadig finansiell tillväxt skedde mot resultat från detta. beneath denna period började Hansan samt andra handels- samt banksammanslutningar för att växa fram, vilka drev sin aktivitet ovan all Europa.

dem inledande medeltida universiteten bildades ifrån samt vidare, vilket bidrog mot för att fräsch förståelse började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd samt bildkonst, staty samt arkitektur gjorde stora framsteg.

Arkeologiska fynd, byggnader, gravfält och mycket mer finns i rapporterna om respektive stad

Stora katedraler började uppföras ovan all kontinenten, ursprunglig inom den romanska stilen samt senare inom den gotiska stilen.

Befolkningstillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot talet fanns Europa mot största delen uppfyllt från skogar, ödemarker samt träskområden. Den befolkning vilket fanns fanns små. beneath talet inleddes enstaka kraftig befolkningstillväxt såsom innebar för att tidigare outnyttjade områden började brukas samt befolkas.

Orsaken är kapabel sägas artikel en förändrat andligt klimat vilket gynnade spridandet från tekniska uppfinningar. inom Romarriket liksom ju använde slavar fanns ej korrekt betingelser till för att sprida arbetsbesparande teknik. ifrån talet samt vidare tillkommer enstaka mängd tekniska uppfinningar, särskilt inom jordbruket.

Romarna använde årder på grund av för att bruka fält vilket ej existerar särskilt lämpligt på grund av tyngre lerjordar. Någon gång före talet kom hjulplogen inom bruk. Denna fordrade fler dragdjur dock kunde bruka djupare samt vända upp jorden. tillsammans med hjulplogen kunde man kultivera vid tidigare outnyttjad mark, särskilt dem bördiga lerjordarna inom södra England, norra land i västeuropa samt norra Italien.

inom dessa områden kunde man skörda brödsäd vilket kunde att ge liv ett något som ökar i storlek eller antal befolkning. ett ytterligare information fanns för att man började nyttja hästar vilket dragdjur istället till oxar. Hästarna fanns snabbare än oxarna ifall man använde dem nyutvecklade seldon likt gjorde för att hästens kraft kom mot förbättrad användning.^[14]

Att försöka för att anlända fram mot hur massiv befolkningen inom Europa fanns innebär stora svårigheter.

inom några fall finns detta bevarade skattelängder vilka endast upptar den sektion från befolkningen liksom ägde inkomster för att beskatta. Den engelske kungen Vilhelm Erövraren upprättade tid enstaka inventarieförteckning ovan samtliga egendomar inom England, Doomsday Book, samt utifrån denna besitter invånarantalet inom England beräknats mot ungefär 1,1 miljoner människor nära denna tidsperiod.

Denna siffra ökade mot 3,7 miljoner beneath inledande hälften från talet. Befolkningen inom land i västeuropa (inom års gränser) besitter beräknats mot mellan 16 samt 20 miljoner människor. vilket jämförelse är kapabel nämnas folkmängden inom detta geografiskt större land i västeuropa kalenderår , liksom äger beräknats mot ungefär 25 miljoner människor. Befolkningen inom norra, södra samt västra Europa besitter sammanlagt beräknats mot ungefär 60 miljoner människor.^[15]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

På befolkningstillväxten följde även enstaka urbanisering, tillkomsten från fler städer, samt ett stadskarta uppstod såsom inom stort skulle bestå fram mot industrialismen.

dem städer såsom redan fanns växte även betydligt. Denna tillväxt följde ungefär identisk geografiska mönster likt den övriga demografiska utvecklingen var den största tillväxten skedde inom söder samt inom väster, samt inom mindre utsträckning inom norr samt öster. dem flesta städerna fanns ännu förhållandevis små, särskilt inom jämförelse tillsammans med samtida jättestäder likt Cordoba, Konstantinopel samt Baghdad.

dem största städerna, Venedig, Milano, Florens samt Paris ägde likt maximalt &#; invånare. Utöver dessa fanns en antal städer liksom Brygge, Ghent, Lübeck samt London vilket kunde äga mellan 10&#; samt 40&#; invånare, samt samtliga dessa nedsänkt nära havet alternativt nära ett större älv. inom övrigt ägde dem flesta städer bara några hundra mot några tusen invånare samt nedsänkt då ofta inom inlandet.

Stadsbefolkningen förblev ett minoritet från den totala befolkningen inom Europa långt in inom modern tidsperiod, även angående detta fanns stora lokala variationer. inom Norditalien samt Lågländerna kunde stadsbefolkningen artikel upp mot plats tredjeplats individ, inom Centraleuropa endast ett vid tio.^[16]

Den stora koncentrationen från människor utan avancerade former från infrastruktur inom form eller gestalt från avlopp samt avfallshantering gjorde för att dödligheten inom dem medeltida städerna plats betydligt högre än vid ruralt område.

Epidemier spreds även snabbt längs dem tättbefolkade gränderna, samt likaså kunde eldsvådor förstöra läka stadsdelar vid bara några timmar. Städer led inom allmänhet från en konstant mortalitetsöverskott, för att detta plats fler vilket dog än föddes, samt fordrade därför ett konstant ström från nya invånare ifrån landsbygden.^[17]

Städerna ledde mot centralisering från auktoritet samt tillgångar samt ett intensifiering från kringliggande jordbruk samt affär, samt ett ökad specialisering från produktion.

eftersom städer ej fanns självförsörjande tillsammans med föda plats dem beroende från den omgivande ruralt område på grund av föda. Ju större enstaka tätort blev, desto större region behövde den vilket försåg den tillsammans med allt fler typer från tillgångar. Genom sin koncentration från människor, inflytande samt valuta, samt därmed även idéer, gav städerna även upphov mot ett kulturell tillväxt.

Medeltida städer plats grundade likt mer alternativt mindre självständiga enheter samt lydde beneath personlig lagstiftning. dem betalade oftast avgift mot den lokale länsfursten alternativt kungen, dock ägde enstaka personlig beslutsfattande samt lagstiftande kyrka inom struktur från råd från mäktiga borgare liksom oftast fanns rika handelsmän.

Ståndssamhället grundas

[redigera | redigera wikitext]

Ståndssamhället, detta såsom senare skulle utgöra grunden på grund av flera länders riksdagar grundlades vid medeltiden. detta allra första omnämnandet från en samhälle uppdelat inom olika klasser härstammar redan ifrån talet, dock detta plats ursprunglig inom start från talet liksom detta konkretiserades.

inom Carmen ad Rothbertum regem ("Sången på grund av monark Robert") skriven från Adalbero, biskop från Laon existerar detta klara uppdelningar mellan tre grupper: oratores, "de likt ber", religiös män (och enbart män); bellatores, "de likt krigar", liksom senare skulle utgöra enstaka uppenbart definierad adel samt laboratores, "de såsom arbetar", liksom främst bestod från bönder samt andra vilket brukade jorden samt producerade föda åt samtliga tre klasser.

Högst inom hierarkin stod dem likt bad samt dem vilket krigade samt dessa utgjorde beneath all medeltiden enstaka många begränsad elit vid samhällets höjdpunkt vilket högst plats några andel från befolkningen. detta fanns krigarnas ansvar för att titta mot för att upprätthålla team samt ordning samt för att försvara samhället mot yttre fiender. Bedjarnas arbetsuppgift fanns för att titta mot samhället fick sina andliga behov fullbordade.

dem såsom arbetade utgjorde den stora massan samt detta plats dem vilket plats arbetskraften vilket möjliggjorde krigarnas samt bedjarnas välstånd. Tanken fanns för att dessa klasser utgjorde delar från enstaka gemensam samhällskropp liksom skulle samarbeta harmoniskt samt fredligt på grund av samhällets bästa.^[18]

Stånden plats ett starkt idealiserad samt ideologisk social indelning definierad från kyrkan liksom inom stort ignorerade faktiska förhållanden.

Exempelvis stadsbor (borgare), vilket utgjorde ett avgörande samt betydelsefull minoritet hamnade utanför detta ideal. Maktförhållande inom städerna, särskilt inom Norditalien samt Flandern, byggde inom högre grad vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt politiskt påverkan snarare än börd, samt denna plats skedde enstaka färsk indelning inom maiores, mediocres samt minores, över-, medel- samt underklass.^[19] Utanför indelningen stod förstås icke-kristna likt judar samt muslimer, dock även dem såsom trodde vid andra tolkningar från kristendomen, liksom varenda ansågs kätterska från den katolska kyrkan.

De såsom bad

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans män plats dem liksom stod överst inom ståndshierarkin inom dem flesta skildringar samt detta plats även dem liksom ägde definierat indelningen. Liksom aristokratin utgjorde dem såsom maximalt en fåtal andel från den totala befolkningen samt vid högre nivå fanns detta även just frälset såsom försåg kyrkan tillsammans med nya biskopar samt påvar.

Kyrkan ägde detta politiskt relaterade samt akademiska monopolet inom detta kristna Europa beneath sålunda gott vilket bota medeltiden. Påven ansågs länge existera detta andliga överhuvudet på grund av varenda kristna samt den likt, åtminstone inom teorin, försåg den världsliga makten tillsammans med sin legitimet. Kurian, detta kyrkliga hovet samt administrationen, plats beneath utdragen tidsperiod detta största, rikaste samt bäst organiserade inom läka Europa.

Efter den romerska centralmaktens sammanbrott fanns detta kyrkan vilket beneath tidig medeltid företrädde den maximalt välorganiserade administrationen. detta plats kyrkan genom inledningsvis religiös byggnad samt senare katedralskolor samt mot slut högskola likt organiserade utbildning. Kyrkan plats även den främsta avdelningen till socialt stöd inom struktur från fattigvård samt en moraliskt stöd till befolkningen.

De likt krigade

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall den krigande klassen många tidigt begränsades mot ett jordägande aristokrati, därför plats detta ej förrän runt talet vilket den började förknippas samt begränsas nästan helt samt hållet tillsammans med riddare. detta existerar inledningsvis inom slutet från talet samt start från talet likt kungar såsom Otto inom började avbilda sig själva vid hästrygg snarare än vid ett tron, något såsom konkretiserades från Vilhelm Erövraren vid Bayeuxtapeten.

Innovationer inom vapenteknik samt färsk utrustning på grund av ryttare, vilket stigbygeln samt stabilare sadlar gjorde för att krigare mot ridhäst idag kunde bära betydligt tyngre vapen samt pansar. ett ryttare kunde idag galoppera in inom strid samt anfalla även tungt beväpnade fotsoldater tillsammans långa spjut alternativt lansar. Beridna sårskydd vilket ej tillhörde frälset ägde funnits tidigare inom såväl Tyskland såsom Spanien, dock snart fanns detta främst den krigande klassens förmåga för att behärska uppbåda skaror från tungt beväpnat kavalleri såsom avgjorde vem vilket tillhörde den militära eliten.

Inom denna elit utvecklades snart enstaka allt mer sofistikerad stratifiering från olika klasser samt grader likt främst avgjordes från börd.

Inom krigarklassen utvecklades beneath högmedeltiden enstaka social kod liksom definierade idé såsom bottnade inom krigares ära; enstaka god riddare skulle rättvis, modig, återhållsam samt försvara den kristna tron samt dem svaga.

en starkt romantiserat ideal angående artig älskade mellan riddare samt unga adelsdamer odlades även inom krigarklassen samt äger sedan gett upphov mot klassiska sagor ifall sköna jungfrur liksom räddas ur fångenskap från tappra riddare. inom ett planet från män vilket sedan barnsben fick lära sig för att inom strid ta detta likt ansågs artikel deras riktig, fanns riddaridealen samt dem sentimentala riddarlegenderna, likt Rolandssången samt andra således kallade chanson dem geste ("sånger ifall gärningar") enstaka många motsägelsefull kontrast mot ett våldsfixerad manskultur.^[20]

De liksom försörjde

[redigera | redigera wikitext]

Inställningen mot människorna, liksom man inom dagens samhälle skulle definiera liksom bönder, plats kluven.

Krönikörer, vilket själva ej plats bönder, beskrev dem vilket lata, dumma samt ociviliserade halvvildar. Stereotyper florerade liksom ofta jämställde bönderna tillsammans med varelse samt påminde starkt angående hur man karaktäriserade icke-kristna utbölingar samt slavar. Man tillskrev dem enstaka rad attribut likt kunde variera ifrån simpel galenskap mot rena plumpheter likt "en säregen tendens mot väderspänning".

Den hovromantik såsom föreskrevs till för att uppvakta adelskvinnor ansågs artikel bortkastad vid bondkvinnor, samt författare såsom biskop Adalbero uppmanade sina manliga läsare för att "bestiga dem utan omsvep". Samtidigt uttryckte flera författare enstaka fruktan på grund av den stora allmogen, samt tillsammans med viss korrekt. ställning eller tillstånd samt effekt bland bönder kunde variera kraftigt, ifrån landbor likt levde noggrann ovan existensminimum mot rika storbönder tillsammans med grundlig gårdar samt stora hushåll.

Adliga furstar kunde ej heller utöva total tyranni ovan dem likt bodde vid deras ägor. Lokala sedvänjor samt traditioner behövde respekteras samt detta gick ej för att behandla bönder enbart liksom personliga ägodelar utan enstaka reaktion. då bönder utsattes till vad dem ansåg artikel på grund av hårt tryck samt utsugning från enstaka landsfurste hände detta ofta för att dem organiserade sig samt gjorde motstånd antingen genom juridiska petitioner, genom för att tillhandahålla överhöghet mot ett ytterligare furste, alternativt mot samt tillsammans med genom för att strukturera bondehärar.

detta finns flera modell vid adliga arméer likt besegrats från välorganiserade samt disciplinerade bondearméer; inom Ane inom dagens Nederländerna, cirka nära en uppror inom detta lägre Weser-området samt nära Morgarten inom Schweiz.^[21]

Kyrklig reform

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan före samt talet plats enstaka relativt löst sammansatt institution.

detta kyrkliga ämbetet fanns svagt, inom synnerhet beneath saeculum obscurum, samt centralstyret inom kyrkan många begränsat.

Den medeltida staden

Enskilda religiös byggnad samt biskopsstolar plats autonoma samt ägde många nära samarbete tillsammans med lokala kungar samt godsägare, vilket dem ofta plats starkt beroende från. Den teologiska renlärigheten bland religiös män plats tveksam. Idealet fanns för att kyrkan ej skulle blanda sig inom världsliga angelägenheter utan överlåta detta mot kejsare, kungar samt adel för att sköta.

Verkligheten fanns ett helt annan; flera präster levde ej inom avhållsamhet, biskopar agerade likt världsliga adelsmän samt kunde dra ut inom strid såsom mäktiga krigsherrar samt agera vasaller åt kungar. Påvestolen plats beneath ett utdragen period inom händerna vid italiensk adel utan större ambitioner för att titta mot detta kristna samhällets andliga behov.

Under talet föddes ett reaktion mot vilket man betecknade såsom enstaka moralisk förslappning bland dem troende. Stora religiös byggnad likt detta inom Cluny inom dagens land i västeuropa beredde vägen på grund av ett kyrka tillsammans större trovärdighet samt påverkan såsom åtnjöt respekt ifrån såväl allmoge likt elit. Dock ledde religiös hävdande från sin ställning såsom ett maktfaktor mot konflikter tillsammans den världsliga makten.

beneath slutet från talet samt start från talet ledde detta mot ett 50 tid utdragen maktkamp mellan påvar å en sidan samt kungar samt kejsare å andra sidan. Konflikten besitter senare fått namnet investiturstriden, samt gällde vem liksom ägde rätten för att tillsätta kyrkliga ämbeten.

Senmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

I kontrast mot den föregående perioden från finansiell samt demografisk expansion inleddes talet tillsammans en flertal bakslag.

Flera perioder från svår missväxt samt hungersnöd följdes från den förödande epidemin kallad digerdöden, vilket dödade upp mot hälften från Europas befolkning. Kristendomen upplevde även en antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet ifrån Rom mot Avignon inom södra land i västeuropa mellan samt , något likt gick beneath benämningen "den babyloniska fångenskapen".

vid detta följde den stora schismen mellan samt då ursprunglig numeriskt värde samt mot slut tre påvar samtidigt fanns tillsatta samt vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet mot den regionala samt den nationella kyrkan samt sekulära lösningar söktes allt mer på grund av sociala bekymmer. Luthers uppgörelse tillsammans med den katolska kyrkan kalenderår samt skapandet från protestantismen signalerade slutet vid den gamla ordningen.

Den politiska makten började beneath senmedeltiden för att institutionaliseras, särskilt inom stater liksom England, land i västeuropa, inom kungarikena vid Iberiska halvön samt inom Norden. Detta skedde inom upphöjd grad genom resultaten från bland annat hundraåriga kriget, vilket drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer.

Modellen är gjord av Henry Hallroth

Svält samt digerdöd

[redigera | redigera wikitext]

I start från talet nådde befolkningstalen inom Europa enstaka kulmen efter flera hundra tid från stadig ökning, samt minskade istället kraftigt till för att återhämta sig inledningsvis någon gång vid talet. Detta skeende äger fått flera förklaringar från moderna historiker; bland annat besitter man kunnat fastställa för att den gynnsamma värmeperiod vilket rått beneath högmedeltiden tog slut runt samt följdes från kallare samt ostadigare atmosfärförhållanden vilket orsakade missväxt samt grundlig svält ifrån talet samt flera decennier framöver.

detta plats enstaka försvagad befolkning likt mot massiv sektion levde vid nyuppodlade mark inom relativt obördiga gränsområden såsom överrumplades från medeltidens största demografiska chock, digerdöden. Uppskattningarna från dödstalen varierar kraftigt, samt vissa regioner drabbades värre än andra, dock även dem lägre uppskattningarna talar ifall för att minimalt 25 andel från Europas befolkning dog vid bara några tid medan vissa uppskattar dödstalen mot läka 50 andel.

Vissa städer förlorade upp mot 80 andel från sin befolkning samt gårdar samt jordbruksmark lades öde ovan kurera Europa då detta ej längre fanns någon liksom brukade dem. Detta förvärrades senare från enstaka period från ovanligt långvariga samt förödande konflikt, exempelvis hundraårskriget mellan England samt land i västeuropa, Reconquistan vid Iberiska halvön samt maktstrider samt inbördeskrig inom Flandern, Italien, Skandinavien samt Tyskland.

Resultatet blev enstaka minskning alternativt total sammanbrott från särskilt långväga affär tillsammans baslivsmedel. dem stora spannmålstransporterna ifrån sedvänja kornbodar liksom Syditalien, Sicilien samt Egypten mot stora städer inom Medelhavsområdet dryckesställe ej längre sina kostnader samt ersattes från mer område affär. dem mindre gynnsamma väderförhållandena satte även detta gamla jordbrukssystemet inom svajning.

Tidigare ägde kosthållningen förlitat sig vid vete, något likt särskilt norra Europa fanns illa anpassat till. inom stort upphörde runt den stabila expansion liksom pågått sedan runt kalenderår ^[22]

Utöver den ekonomiska effekt vilket digerdöden ägde, utlöste den även ett utbredd fatalism kopplad mot insikten ifall hur skör tillvaron egentligen visade sig artikel.

Epidemierna såsom digerdöden ägde satt igång upphörde ej heller tillsammans med detta inledande utbrottet, utan återkom tillsammans med jämna mellanrum samt höll nere befolkningsökningen därför för att återhämtning tog längre period. Orsaken mot massdöden fann man oftast artikel en Guds straff till samhällets synder. Man beskyllde även ofta minoriteter till för att äga spridit sjukdom genom beskyllningar angående förgiftade brunnar, samt hysterin utlöste pogromer mot judar^[23].

Anpassning mot nya villkor

[redigera | redigera wikitext]

Efter dem senmedeltida kriserna började flera regioner inrikta sig vid mer inriktade former från odlade växter liksom kunde säljas mot fördelaktiga kostnader vid enstaka större internationell handelsplats. Den kraftigt reducerade befolkning såsom plats kvar efter dem flera farsoternas härjningar kunde unna sig en större välstånd samt ledde mot ökad produktion från animaliska varor, något likt bland annat visade sig genom för att slaktarskråna fick fler medlemmar samt större påverkan inom flera städer.

Överlag blev kosten mer diversifierad samt enstaka mindre andel bestod från bara spannmål inom struktur från bröd.^[24], vilket sannolikt bidrog mot för att högadeln senare beneath renässansen stärkte greppet angående kyrkan till för att berika sig själva.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden kännetecknas främst från religionens centrala roll såsom samhällsideologi.

Intellektuellt liv samt kurs plats beneath kurera perioden något kyrkan ägde nästan totalt monopol vid. inom start plats klostren centrum till träning samt detta plats främst på denna plats vilket skrivna verk författades samt idéer diskuterades. Grunden till den medeltida världsuppfattningen fanns Bibeln.

Den medeltida staden

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida staden fungerade likt ett samlingsplats vid marknadsdagar dit varenda bönder kom tillsammans sina jordbruksvaror.

Dessa kunde existera bland annat säd, vanligtvis för fortplantning hos djur, mjöl, animalisk föda samt bär. sjömat blev medtaget från kustbönderna samt skogsbönder ägde tillsammans med sig viltkött. Marknaden höll mot vid stadens torg samt dit kom även handelsmän. dem köpte produkter till för att senare sälja dem vidare på grund av en högre kostnad. Gårdar samt små bodar inom städerna kunde ägas från adelsmän.

dock adeln bodde maximalt vid stora gårdar utanför städerna.

Kost

[redigera | redigera wikitext]

För dem allra flesta människor plats bakverk den ledande födan. inom Väst- samt Sydeuropa bakade man bröd av vete medan man inom norra samt östra Europa istället odlade korn samt råg liksom blev mot bakverk, gröt alternativt maltdryck.

Man äger beräknat för att beneath talet täcktes 80–90 andel från kaloribehovet genom bakverk. inom lantbruket odlade man även kål, spenat, morötter samt lök liksom komplement mot brödet. detta existerar även troligt för att man beneath samt talen åt betydligt mer animalisk föda jämfört tillsammans nästa århundraden.^[25]

Försörjning

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida försörjningen plats mot största sektion baserad vid jordbruket.

ovan 90 andel från befolkningen fanns direkt alternativt omväg sysselsatta tillsammans jordbruk samt ekonomin fanns inom upphöjd grad inriktad vid självhushållning. Fram mot tidig medeltid plats handeln främst område alternativt regional, även ifall viss långväga affär förekom till för att tillfredsställa efterfrågan vid lyxvaror, särskilt från kryddor samt siden.

beneath tidig medeltid fanns detta mesta från norra Europa glest bebott samt jordbruket primitivt. Boskapshållning plats mer ledande samt detta fanns framförallt inom södra Europa samt Nordafrika var jordbruket fanns intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering samt ett period från gynnsamt klimat tillsammans med början runt tid bäddade till ett stark tillväxtperiod.

Förutom införandet från nya jordbruksredskap samt metoder såsom tresäde odlades färsk jordbruksmark upp. Stora delar från exempelvis Lågländerna dikades ur samt enstaka grundlig kolonisering österut skedde beneath tyska furstars samt församlings beskydd. Den ökade produktionen ledde mot för att enstaka större sektion från jordbruket inriktades vid export mot tätbefolkade områden, framförallt Flandern samt dem mäktiga stadsstaterna inom Italien.

detta nyuppväckta stadslivet skapade skrån på grund av flera yrken, ett högre grad från specialisering samt en återinförande från lönearbetet, likt inom stort sett varit frånvarande inom Europa sedan senantiken. Perioden från flera hundra års stadig tillväxt upphörde inom mitten vid talet då klimatet försämrades samt all Europa drabbades från den demografiska sammanbrott likt digerdöden ägde orsakat.

En primitiv struktur från bankväsende fanns beneath medeltiden, dock fanns sällan långvarigt samt många riskfyllt. Komplexiteten inom för att behärska bedriva grundlig låneverksamhet var utlåningen monetärt överskred inlåningen fanns till riskfylld samt inom flera regioner förbjöds sådan praxis. Likheterna tillsammans med senare bankverksamhet existerar inom vissa fall slående, dock ingen klar kontinuitet förmå spåras in inom modern period.

Utvecklingen från handelsverktyg likt hållbara samt stabila växlar skedde ursprunglig runt , samt fanns bland dem värdepapper likt snart skulle anlända för att omsättas vid börser inom städer vilket Antwerpen samt Amsterdam.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Handeln beneath tidig medeltid, särskilt inom norra Europa, fanns lågintensiv samt inom upphöjd grad rum.

Lyxvaror importerades kvar österifrån via Medelhavet, dock affär tillsammans med mer prisvärd konsumtionsvaror blev ej vanlig förrän beneath högmedeltiden. detta fanns numeriskt värde primära handelsområden: länder kring Östersjön samt Nordsjön samt Medelhavsbäckenet. Utbytet mellan dessa numeriskt värde stora handelsområden skedde beneath –talet inom upphöjd grad landvägen, samt utbytet från produkter mellan nord samt syd skapade enorma marknader inom Champagne inom norra land i västeuropa.

Stora marknader likt återkom inom regelbundna cykler uppstod samt började bli justerade. Ursprunget mot dessa marknader plats främst dem olika helgonfester såsom firades inom olika regioner.^[26] Dessa marknader avtog inom storlek samt innebörd vid talet då dem maximalt högintensiva handelszonerna, Flandern samt Norditalien, övergick mot för att inom högre grad skeppa produkter sjövägen istället till via långsammare samt dyrare landtransporter.

Högmedeltiden såg enstaka intensifiering från köp. dem instabila tiderna före samt efter den karolingiska konsolideringen från inflytande inom västra europa gjorde för att detta mesta från långväga affär ströps, samt osäkerheten såsom muslimska invasioner samt räder, vikingatåg samt anfall ifrån nomadfolk likt magyarerna orsakade missgynnade kommers.

ett svag rännil från produkter österifrån fanns dock beneath kurera perioden, samt växte sig allt starkare allt eftersom centralmakten stärktes samt kunde säkra fred samt goda villkor på grund av köpmän. konflikt kunde ge enstaka tillfällen mot affärer, dock plats mot övervägande sektion skadligt på grund av handeln samt köpmännens intressen. Osäkerheten vilket väpnade konflikter skapade gjorde för att handeln ofta skalades ner alternativt upphörde helt på grund av för att riskerna blev på grund av stora.

Den typ från militarism likt gynnade köpmännen inom stort plats dem stående arméer inom fredstid liksom uppstod beneath senmedeltiden.

Den inflytelserik distrikt inom affär beneath kurera medeltiden samt långt in vid talet fanns stadsstaterna inom Norditalien var Genua, Florens samt ej minimalt den maritima republiken Venedig fanns inflytelserik.

Italienska köpmän dominerade den europeiska handeln vid Medelhavet samt drev dem maximalt avancerade samt vidsträckta handelsorganisationerna. beneath högmedeltiden uppstod enklaver från italienska entreprenörer inom bota Europa samt verkade såsom finansiärer till furstar samt organisatörer från den lukrativa handeln tillsammans med lyxartiklar.

flera andra produkter ingick inom handeln, dock utöver exklusiva kryddor samt silkestyger fanns detta handeln tillsammans med textilier tillverkade från engelsk ull (och även ullen inom sig) liksom gav avgörande vinster. Handeln mellan Norditalien samt England motiverade båda regionernas ekonomier genom enstaka produktiv symbios. då mot modell ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Genua exporterade engelsk ull fick engelsmännen resurs mot marknader likt dem själva skulle haft många svårt för att nå.

Hansan plats den inflytelserik aktören till handeln inom en enhet likt sträckte sig ifrån Novgorod inom öst mot London inom väst samt ifrån Bergen inom nord mot Brygge inom syd. detta fanns en nordeuropeiskt handelsförbund från varierande sammansättning vilket leddes från mäktiga handelsstäder vilket Lübeck, Hamburg samt Danzig tillsammans filialkontor utspridda ovan norra Europa.

Hansans köp skilde sig vid flera sätt ifrån handeln inom andra områden. detta fungerade såsom enstaka mindre lukrativ nordlig motsvarighet mot Medelhavets italiendominerade nätverk, dock tillsammans skillnaden för att den maximalt handlade tillsammans mindre lönsamma ingredienser vilket virke, livsmedel samt metaller. vid talet ägde Hansan skaffat en totalt monopol vid all försändelse samt affär tillsammans dem vanligaste exportprodukterna.

Mellan dessa numeriskt värde handelssfärer nedsänkt den andra från Europas befolkningstäta samt starkt urbaniserade regioner, Flandern. var förädlades den engelska ullen mot plagg på grund av både lyx- samt masskonsumtion. på denna plats befann sig även Europas andra ekonomiska nav, likt senare skulle ta ovan dem italienska städernas ledande roll.

Det utbredda bruket från slavar ägde kraftigt minskat efter Romarrikets fall senantiken.

I staden finns ett medeltida stentorn, Reginal’s tower, som troligen rymmer rester av ett torn som»Rangvald dansken» uppförde omkring år Här finns även St Olavskyrkan med ursprung från talet

Bruket samt handeln tillsammans slavar upphörde inte någonsin helt, särskilt ej inom södra Europa. Stora plantager såsom brukades från slavar återuppstod beneath senmedeltiden inom samt tillsammans upprättandet från sockerodlingar inom Spanien, vid Sicilien, Kreta samt, vid talet, vid dem atlantiska öarna Madeira samt Azorerna.

Detta kunna betraktas såsom en slags generalrepetition inför den gigantiska slavekonomin likt skulle uppstå efter upptäckten samt koloniseringen från Amerika runt inom kombination tillsammans med enstaka kraftig demografisk expansion inom norr bidrog detta mot för att centrum på grund av den europeiska ekonomin flyttades norrut, inledningsvis mot Lågländerna samt Nordfrankrike samt senare England.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Många nya uppfinningar samt tekniker importerades utifrån beneath medeltiden.

Medeltiden anses avgränsad från antiken särskilt genom Romerska rikets fall i väst år , kristendomens avgörande seger och de stora folkvandringarna

Kompassen, pappret, krutet, armborstet samt ett mängd andra redskap för hjälp kom österifrån, medan innovationer vilket väderkvarnen samt detta mekaniska uret utvecklades alternativt fulländades inom Europa. Vattenkvarnar kom för att bli särskilt nyttiga då dem tillämpades mot för att driva tidigare varianter från stånghammare, sågar samt valkningsmaskiner.

ett från dem möjligen viktigaste uppfinningarna fanns dock tryckningstekniken. Dess effekt vid spridning från nya idéer förmå knappast övervärderas, samt befrämjade även ett explosionsartad tillväxt inom pappersindustrin.

Teknikutvecklingen gick ofta grabb inom grabb tillsammans utvecklingen från affär. dem tätare förbindelserna mellan nord samt syd spred bruket från skeppsbyggeri, särskilt beneath senmedeltiden.

Koggen, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade mot modell italienska skeppsbyggare mot för att bygga förbättrade varianter från den liksom plats skräddarsydda på grund av för att ta stora mängder skrymmande produkter likt alun mot färgning från plagg samt ull. Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet från allt mer inriktade fiskebåtar tillsammans med utrustning till konservering ombord.

mot lands utvecklades nya typer från vagnar tillsammans järnskodda hjul samt axlar vid upphängningsanordningar liksom plats förbättrad lämpade till dem primitiva landsvägarna.

Vi ser spåren av dem i många svenska städer, men vem kan nämna åtminstone en av dem? De hade sexton konvent i det medeltida Sverige, om vi räknar med Gotland och Finland, dessutom åtta konvent i städer som idag är svenska men som på den tiden lydde under Danmark och Norge

Gruvnäringen motiverade mot flera nya uppfinningar inom samt tillsammans med nödvändigheten från metaller på grund av maskiner, vapen samt myntslagning. Pumpar utvecklades till för att föra en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur gruvor samt man upptäckte tekniker till för att utvinna metaller ur annars värdelös malm, något vilket gjorde för att tidigare nedlagda alternativt olönsamma gruvor kunde öppnas igen.

Tillverkningen från metallredskap ökade beneath perioden, särskilt produktionen från järn samt man kalkylerar för att den varit upp inom runt 60&#; ton per kalenderår runt

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• A History of World Societies (, 7:e upplagan) redaktörer: McKay, Hill, Buckler, Ebrey ISBN
• Blockmans, Wim & Hoppenbrouwers, Peter () Introduction to Medieval europe översättning från Isola van den Hoven ISBN
• Dahl, Gunnar () Gud, valuta samt moral inom affärslivets gryningISBN X
• Hunt, namn S.

  samt Murray, James M. () Företagande samt köp inom detta medeltida Europa översättning från Margareta Eklöf samt fackgranskning från Bo Franzén ISBN

• Nordberg, Michael (, 2:a upplagan) Den dynamiska medeltidenISBN

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]