Bildar kvarts och fältspat synonym

Sedimentär bergart, inom äldre litteratur även sedimentbergart, existerar ett från dem tre omfattande bergartsgrupperna, nära sidan från magmatiska samt metamorfa bergarter. Sedimentära bergarter förekommer vid samtliga jordens kontinenter, dock utgör bara omkring fem andel från jordskorpan eftersom dem genom tektonik omvandlas mot metamorfa bergarter.

Vanliga sedimentära bergarter existerar kalksten, gråvacka, sandsten samt skiffer. Den relativt låga halten från koldioxid inom jordens atmosfär beror vid för att enstaka massiv andel kol (genom kolcykeln) finns bundet inom kalksten samt dolomit.

Sedimentära bergarter bildas nära jordytan vid huvudsakligen tre sätt samt delas inom allmänhet in efter dessa.

Visa fler

Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation alternativt avsättning från vittringsprodukter ifrån andra bergarter, exempelvis granit samt sandsten. Avlagringar från biokemisk handling ge upphov mot biogena sedimentära bergarter sålunda vilket kalksten samt kol. Kemisk utfällning inom möjligen främst marina alternativt extrema miljöer kunna även forma sedimentära bergarter, mot modell gips.

Sedimentära bergarter äger massiv finansiell innebörd dels såsom byggnadsmaterial (de flesta från världens katedraler existerar mot modell byggda inom sandsten) samt dels genom sin porositet samt genomtränglighet liksom utför för att dem förmå forma petroleum- samt grundvattenreservoarer.

Graden från rundhet respektive kantighet hos partiklarna inom sedimentära bergarter besitter massiv innebörd till mikroorganismernas förmåga för att kolonisera dem.

Bildning

[redigera | redigera wikitext]

Sedimentära bergarter bildas genom geostatiskt (litostatiskt) tryck likt uppstår då sedimentära partiklar avlagras lagervis ur något medium såsom atmosfär, fryst vatten alternativt dricksvatten.

Då yngre lager lägger sig ovanpå äldre pressas porvätska ur detta underliggande sedimentmaterialet (kompaktion). dem sammanpressade sedimenten genomgår sedan olika kemiska, fysiska samt biologiska förändringar (diagenes) vilket leder mot för att dem sedimentära partiklarna cementeras samman (litifiering) mot berg.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vad är mineraler?, Vad är kvarts?, Vad är fältspat? and more

Bergarter såsom bildas genom denna process får olika sammansättning samt struktur beroende vid ursprungligt sedimentärt ämne, den miljö var processen ägt utrymme samt hur stort tryck samt temperatur liksom bergarten utsätts på grund av.

De sedimentära bergarternas sammansättning samt struktur innehåller nödvändig samt ofta detaljrik resultat angående jordens bakgrund.

eftersom sedimentära bergarter bildas nära jordens yta nära sådan temperatur samt sådant tryck vilket ej förstör biologiskt ämne, förmå man inom lagerföljden hitta fossil, bevarade kvarlevor från växter samt vilt samt mot samt tillsammans med fotavtryck från dinosaurier. Utifrån sammansättningen förmå man sedan dra slutsatser angående den miljö var bergarten bildades.

Bergartsskillnaderna inom lagerföljden visar vid således sätt miljöförändringar likt ägde plats på grund av miljontals tid sedan.

Alla bergarter bli äldre samt bryts ned genom mekanisk samt kemisk vittring.

Klassifikation

[redigera | redigera wikitext]

Klastiska sedimentära bergarter

[redigera | redigera wikitext]

Klastiska sedimentära bergarter består från isolerade fragment alternativt klaster från andra bergarter.

Ordet felsisk är en konstruktion av feldspar och silica, de engelska namnen på fältspat och kvarts, som är dominerande mineral

dem består mot massiv sektion från kvarts dock innehåller även mineral liksom fältspat, amfibol, lermineral samt ibland andra mer ovanliga magmatiska samt metamorfa bergarter.

Partiklar inom form eller gestalt från lera, slam, småsten samt småsten slits loss genom erosion samt transporteras försvunnen från vätska, samt inom mindre omfattning från fryst vatten samt luftström, på grund av för att deponeras inom lager, inom allmänhet vid ett lägre nivå än ursprungsorten.

Partiklarnas storlek minskas samt sorteras efter storlek medan dem transporteras genom åar samt floder till för att deponeras liksom sediment inom floddalar, deltan, sjöar samt vid botten av havet inom struktur från solfjäderformade slamavlagringar. luftström förmå transportera stora mängder småsten samt andra mindre partiklar. Glaciärer förmå transportera samt deponera stora mängder osorterat geologiskt ämne såsom är kapabel forma moräner likt är kapabel ombildas mot bergarten tillit.

Dessa sedimenterade partiklar kompakteras samt litifieras mot sedimentära bergarter såsom innehåller mineraler såsom kunna stå emot mekanisk samt kemisk vittring vilket kvarts, zirkon, rutil samt magnetit.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst

Klastiska sedimentära bergarter uppdelas efter kornstorlek. Lersten samt lerskiffer hör mot dem maximalt finkorniga (<0,004 mm). Siltsten äger något grövre korn (0,004–0,06 mm) dock ej lika grova såsom sandsten (0,06–0,2 mm). sammansatt samt breccia existerar bergarter likt innehåller småsten samt småsten samt hör mot dem grövsta klastiska bergarterna (2–256 mm).

Mald fältspat används vid porslinstillverkning

Klassifikationen från klastiska sedimentära bergarter existerar komplex eftersom flera faktorer existerar inblandade. vilket gäller kornstorleken tar man ej bara fasta vid den genomsnittliga kornstorleken utan även vilket spektrum från olika kornstorlekar såsom bergarten består från samt fördelningen samt graden från nedslipning hos partiklarna.

Även sammansättningen hos cementet samt matrixen (det finkorniga materialet mellan kornen) besitter innebörd.

Sedimentära skiffrar, vilket främst består från lermineral, klassificeras inom ytterligare undergrupper efter sammansättning samt skiktning.

Ordet mafisk är på samma sätt en konstruktion av ma gnesium och f errum, järn på latin

De grövre klastiska sedimentära bergarterna klassificeras efter kornstorlek samt sammansättning. Ortokvartsit existerar ett många ren kvartssandsten. Arkos existerar enstaka sandsten likt består från kvarts samt rikligt tillsammans fältspat. Gråvacka existerar enstaka sandsten likt innehåller kvarts, lera, fältspat samt metamorfa bergartsfragment liksom samtliga transporterats från turbulent strömmar samt därför existerar uselt organiserade.

Biogena sedimentära bergarter

[redigera | redigera wikitext]

Biogena sedimentära bergarter innehåller organiskt ämne samt således kolhaltigt mineral ifrån levande organismer – likt koraller, olika blötdjur samt foraminiferer – likt täcker botten av havet tillsammans lager från kalkspat liksom är kapabel ombildas mot kalksten.

andra biogena bergarter existerar flintnoduler inom krita (i sig ett form eller gestalt från kalksten samt enstaka biogenisk bergart) samt kol (som bildats från sediment ifrån tropiska växter beneath tryck).

Kemiska sedimentära bergarter

[redigera | redigera wikitext]

Kemiska sedimentära bergarter bildas genom kemisk vittring, mot modell då havsvatten avdunstar samt evaporiter bildas från mineral likt halit samt gips.

^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]