Avfall sverige rapport 2007 01

1 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor redovisning 2007:01 ISSN

3 Förord År 2002 publicerades Bedömningsgrunder för förorenade massor (02:09). Den gav vägledning nära kategorisering från förorenade massor såsom farligt sopor samt innehöll även förslag på acceptanskriterier för deponering från förorenade massor.

Rapporten äger fått ett många bred användning hos såväl verksamhetsutövare såsom länsstyrelser samt kommuner. Sedan rapporten gavs ut äger dock ett rad nya lagar samt regler tillkommit inom landet samt EU likt påverkar bedömningen från farligt sopor. Rapporten äger därför uppdaterats.

dem uppdaterade bedömningsgrunderna ger förslag mot principer för en bedömningssystem samt ger rekommendationer mot haltgränser för kategorisering från förorenade massor vilket farligt sopor. inom rapporten redovisas också rekommendationer för återanvändning från behandlade förorenade massor. Projektet är initierat från sopor Sveriges arbetsgrupp farligt sopor samt arbetet äger utförts från Mark Elert, Sara Söderberg samt Celia Jones på Kemakta Konsult AB, inom energisk samverkan tillsammans chef Jessica Christiansen, sopor landet.

Malmö januari 2007 Håkan Rylander Ordf. sopor Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD sopor Sverige

5 översikt År 2002 gav RVF (från 1/ sopor Sverige) ut rapporten Bedömningsgrunder för förorenade massor (RVF, 2002). Sedan rapporten gavs ut besitter dock enstaka rad nya lagar samt regler tillkommit inom land samt EU såsom påverkar bedömningen från farligt sopor.

sopor land äger därför beslutat för att rapporten bör ses över samt uppdateras.

Avfall Sverige (utgivare) Publicerad: Malmö: Avfall Sverige utveckling, 2007

dem uppdaterade bedömningsgrunderna redovisar kortfattat betydelsefull lagstiftning liksom berör avfallsklassificering, ger förslag mot principer för en bedömningssystem samt ger för en antal vanliga föroreningar rekommendationer mot haltgränser för kategorisering från förorenade massor liksom farligt sopor. inom rapporten föreslås enstaka teknik för för att avgöra angående förorenade massor är farligt sopor alternativt ej.

Metoden innebär för att innehållet från farliga ämnen skall jämföras tillsammans med dem haltgränser vilket anges inom bilaga 3 mot avfallsförordningen. Haltgränserna bestäms från ämnets sortering i enlighet med kemikalielagstiftningen. För för att ta fram haltgränser för enskilda ämnen rekommenderas följande: dem haltgränser liksom anges för metallföreningar används för bedömning från metallen.

Haltgränser jämförs tillsammans analyser från halter räknat per torrsubstans från massorna. dem särskilda haltgränser för märkning vilket anges för vissa ämnen skall tas hänsyn mot nära klassificeringen från förorenade massor likt farligt sopor. Baserat på den föreslagna metodiken besitter förslag mot haltgränser för farligt sopor tagits fram för en fyrtiotal ämnen/ämnesgrupper liksom förekommer inom förorenade massor.

inom rapporten redovisas också nuvarande regler samt pågående arbeten vad gäller återanvändning från behandlade förorenade massor.

635 BILAGA 1 modell PÅ KATEGORIER från BEKÄMPNINGSMEDEL...37 BILAGA 2 kategorisering samt SÄRSKILDA GRÄNSER FÖR MODELLSUBSTANSER.39 BILAGA 3 KLASSIFICERINGSGRÄNSER FÖR FARLIGA EGENSKAPER...42 BILAGA 4 FÖRTECKNING ÖVER RISKFRASER

7 1 Bakgrund samt introduktion 1.1 Bakgrund mot projektet År 2002 gav RVF ut rapporten Bedömningsgrunder för förorenade massor (RVF, 2002).

Den gav vägledning nära sortering från förorenade massor liksom farligt sopor samt innehöll även förslag på acceptanskriterier för deponering från förorenade massor. Rapporten besitter fått ett många bred användning hos såväl verksamhetsutövare vilket länsstyrelser samt kommuner.

Sedan rapporten gavs ut äger dock ett rad nya lagar samt regler tillkommit inom landet samt EU såsom påverkar bedömningen från farligt sopor. sopor landet besitter därför beslutat för att rapporten bör ses över samt uppdateras. dem uppdaterade bedömningsgrunderna redovisar kortfattat betydelsefull lagstiftning vilket berör avfallsklassificering, ger förslag mot principer för en bedömningssystem samt ger för en antal vanliga föroreningar rekommendationer mot haltgränser för sortering från förorenade massor liksom farligt sopor.

inom rapporten redovisas också nuvarande regler samt pågående arbeten vad gäller återanvändning från behandlade förorenade massor. inom den tidigare rapporten redovisades också acceptanskriterier för reception från massor nära deponier. För deponier gäller numera dem föreskrifter likt getts ut från Naturvårdsverket (NFS 2004:10).

För deponier såsom drivs fram mot slutet från 2008 i enlighet med övergångsreglerna inom förordningen ifall deponering hänvisas mot dem acceptanskriterier liksom tidigare tagits fram samt redovisas inom RVF (2002). 1.2 Rapportens upplägg Rapporten behandlar bedömningsgrunder för förorenade massor.

tillsammans med förorenade massor avses schaktmassor, förorenade mark samt muddermassor. Däremot inkluderas ej olika typer från restprodukter liksom förbränningsaskor, slagger alternativt slam m m. För dessa typer från ämne finns andra förslag mot bedömningsgrunder (RVF, 2004a, b, 2005). dem förorenade massorna förutsätts äga attribut inom struktur från sammansättning, föroreningarnas kemiska form eller gestalt, ph m m såsom normalt förekommer hos mark.

inom segment 2 redogörs för betydelsefull lagstiftning gällande förorenade massor. Avsnittet berör regler för sortering vilket farligt sopor samt deponering. inom segment 3 redogörs för förslagna principer för för att sätta haltgränser för när massor skall betraktas liksom farligt sopor.

Rekommendationer samt slutsatser rörande kategorisering från förorenade massor redovisas inom segment 4. Där presenteras haltgränser för farligt sopor vilket reviderats avseende ingående ämnen, modellsubstanser samt förändringar inom klassificeringen. Bedömningsgrunder besitter tagits fram för fler ämnen än inom den förra rapporten (RVF, 2002), såsom metallerna antimon, barium samt metall samt dioxin, fler bekämpningsmedel samt cyanider.

Även indelningen från organiska före- 3

8 ningar inom ämnesgrupper besitter reviderats. ett presentation från hur sammanvägning från farliga attribut inom massor där flera farliga ämnen ingår presenteras också. Baserat på den föreslagna metoden besitter ett inventering över gränser när förorenade massor är kapabel anses artikel farligt sopor tagits fram för en fyrtiotal ämnen/ämnesgrupper.

ett redogörelse ges inom avsnitt 5 för nuvarande regler vilket gäller återanvändning från behandlade förorenade massor samt dem arbeten likt pågår för för att modifiera regelverket. Dessutom ges förslag mot principer för hur bedömning från återanvändning förmå göras. 4

9 2 betydelsefull lagstiftning Lagstiftning liksom förmå existera aktuell för förorenade massor innefattar regler för hur man avgör vilket såsom är farligt sopor samt regler för hur deponering från farligt sopor kunna ske.

inom Figur 2.1 ges enstaka översikt över EU-lagstiftningen inom området (överst inom rutorna inom figuren) tillsammans med tillhörande svenska lagar (fetstil inom figuren). detta finns vissa principiella skillnader inom hur dem olika regelsystemen är uppbyggda. en sopor bedöms utifrån dess inneboende attribut, d v s man gör ett bedömning från vilka risker vilket är kapabel uppkomma pga avfallets brandfarlighet, farlighet, miljöfarlighet, m m, utan för att hänsyn tas mot hur avfallet hanteras, förvaras alternativt deponeras.

Detta brukar kallas faroanalys. inom bedömningen från hur en farligt sopor deponeras tar man förutom avfallets attribut också hänsyn mot sannolikheten för att risker skall uppstå genom för att även ta tillsammans effekten från rådande förhållanden, skyddsåtgärder, tekniska samt naturliga barriärer, m m.

Detta brukar vanligen kallas riskanalys. dem två olika utgångspunkterna innebär för att detta finns vissa grundläggande skillnader inom dem olika regelsystemen. Figur 2.1 Översikt från lagstiftning för farligt sopor. Svensk lagstiftning inom fetstil. 2.1 Farligt sopor Avfallsförordningen Grunden för sortering från sopor är EG-direktivet angående farligt sopor (91/689/EEC).

inom direktivet definieras farligt sopor utifrån dess ursprung, innehåll från farliga ämnen samt farliga attribut. Den svenska tillämpningen är avfallsförordningen (SFS 2001:1063). i enlighet med avfallsförordningen är farligt sopor sådant likt är markerat tillsammans enstaka asterisk (*) inom listan inom bilaga 2 mot förordningen alternativt annat sopor likt äger ett alternativt flera från dem attribut liksom anges inom bilaga 3 mot förordningen.

Dessa attribut benämns H1 H14, titta Tabell 2.1. För flera avfallsslag finns två koder varav enstaka klassificeras vilket farligt sopor, så kallade spegelingångar. För för att 5

10 avfallet skall klassificeras likt farligt krävs för att innehållet från farliga ämnen inom avfallet överstiger vissa haltgränser likt anges inom bilaga 3 mot avfallsförordningen.

Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt

Dessa haltgränser finns angivna för vissa från dem farliga egenskaperna samt bestäms från ämnets sortering inom kemikalielagstiftningen. Avfallsförordningen hämtar definitioner från vissa från dessa farliga attribut från rådets direktiv 67/548/EEG ifall sortering, förpackning samt märkning från farliga ämnen tillsammans uppdateringar samt direktiv 88/379/EEG angående sortering, förpackning samt märkning från farliga preparat (beredningar) (sk preparatdirektivet).

Dessa två direktiv besitter införlivats inom svensk lagstiftning genom föreskrifterna ifall kategorisering samt märkning från kemiska varor, KIFS 2005:7, samt klassificeringslistan, KIFS 2005:5, vilket diskuteras inom del dem farliga egenskaperna samt deras koppling mot klassificeringen i enlighet med KIFS sammanfattas inom Tabell 2.1.

Förorenade massor hör mot rubriken Bygg- samt rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) inom avfallslistan inom bilaga 2 mot avfallsförordningen samt utgör något från avfallsslagen: * mark samt berg liksom innehåller farliga ämnen ytterligare mark samt berg än den likt anges inom * Muddermassor såsom innehåller farliga ämnen andra muddermassor än dem vilket anges inom * Spårballast vilket innehåller farliga ämnen ytterligare spårballast än den såsom anges inom Förorenade massor besitter alltså spegelingångar inom listan samt därför bör kriterierna inom Tabell 2.1 tilllämpas, titta Figur 2.2.

Figur 2.2 Principer för sortering från förorenade massor liksom farligt sopor. 6

11 Avfallsinnehavaren svarar själv för klassificeringen från sitt sopor. inom praktiken är detta dock ej helt enkelt för att avgöra angående en sopor skall klassificeras vilket farligt sopor. Någon huvud vägledning från Naturvårdsverket för sortering finns ej.

RVF äger tidigare gett ut ett genomgång från systemet för sortering från farligt sopor samt enstaka vägledning mot hur detta förmå ske inom praktiken (RVF, 2004a, 2004b). Denna redogörelse är enstaka uppdatering från dem bedömningsgrunder likt tagits fram för kategorisering från förorenade massor (RVF, 2002).

eftersom systemet för sortering från kemiska varor ej är framtaget för sopor finns flera problemområden där olika avvägningar måste göras. Dessa diskuteras närmare inom avsnitt 3 samt rekommendationer ges mot en lämpligt tillvägagångssätt för bedömning från förorenade massor Kemikalieklassificering i enlighet med Kemikalieinspektionen Kemikalieklassificeringen är enstaka betydande sektion inom klassificeringen från farligt sopor.

Den används såsom bas för för att bedöma olika kemiska ämnens farliga attribut (klassificeringslistan), dock även för för att härleda haltgränser för farligt sopor. Kemiska varor såsom släpps ut på marknaden skall klassificeras samt märkas tillsammans utgångspunkt från ingående ämnens farliga attribut.

Detta görs i enlighet med EU:s direktiv för sortering samt märkning från farliga ämnen (67/548/EG). Den svenska tillämpningen från direktivet finns inom KIFS 2005:7 (Kemikalieinspektionens föreskrifter angående kategorisering samt märkning från kemiska produkter) samt KIFS 2005:5 (Kemikalieinspektionens föreskrifter tillsammans med EG-harmoniserad bindande sortering samt märkning (Klassificeringslistan)).

KIFS 2005:7 beskriver hur märkning samt kategorisering från olika kemiska varor samt beredningar bör ske samt KIFS 2005:5 är ett inventering tillsammans sortering samt märkningsregler för olika ämnen. För blandningar från olika ämnen (beredningar) anges haltgränser såsom beror från klassificeringen från dem enskilda ämnena.

För särskilt toxiska ämnen finns särskilda haltgränser angivna. Klassificeringslistan finns sammanställd inom ett databas på Kemikalieinspektionens hemsida ( Koppling mellan avfallsförordningen samt KIFS inom avfallsförordningens bilaga 3 hänvisas mot reglerna för kategorisering från farliga varor (KIFS) för för att känna igen vilka ämnen vilket äger farliga attribut samt för för att härleda haltgränser för när dessa farliga attribut uppkommer.

inom Tabell 2.1 framträda kopplingen mellan dem farliga egenskaperna, motsvarande sortering i enlighet med KIFS samt dem haltgränser vilket anges inom bilaga 3 mot avfallsförordningen. en bekymmer inom sammanhanget är för att avfallsförordningen anger klassificeringsregler likt inom vissa avseenden avviker från kategorisering från kemiska varor.

Regelverket för kemikalieklassificering äger även uppdaterats på senare år, vilket ej medfört motsvarande uppdateringar inom avfallsdirektivet alternativt avfallsförordningen. Detta äger lett mot vissa tolkningsfrågor där olika länder samt organisationer inom EU gjort olika tolkningar. dem oklara frågeställningarna är huvudsakligen: 7

12 Haltgränser för ämnen likt förmå ge upphov mot annat ämne tillsammans med farliga attribut (H13) Haltgränser för ämnen tillsammans miljöfarliga attribut (H14) Ämnen tillsammans särskilda gränser för klassificeringen Sammanvägning från ämnen såsom är många giftiga, giftiga samt hälsoskadliga Sammanvägning från irriterande samt frätande ämnen Sammanvägning från miljöfarliga ämnen inom avsnitt 3 ges rekommendationer mot lösningar från dessa frågor för sortering från förorenade massor.

13 Tabell 2.1 attribut vilket gör för att sopor klassificeras liksom farligt samt kriterier för klassificeringen. Kriterier i enlighet med bilaga 3 inom avfallsförordningen. H4 Irriterande Ämnen samt preparat såsom ej är frätande, dock likt nära direkt, förlängd R41 10% alternativt upprepad förbindelse tillsammans hud alternativt slemhinna, förmå orsaka inflammation.

R36, R37 alternativt R38 20% H5 Hälsoskadligt Ämnen samt preparat vilket nära inandning alternativt absorption genom huden är kapabel medföra begränsade hälsoskador * Xn 25% H6 Giftigt Ämnen samt preparat (inklusive många giftiga ämnen samt preparat) * T+ (mycket giftigt) 0,1% såsom nära inandning, förtäring alternativt absorption genom huden förmå orsaka allvarliga brådskande alternativt kroniska hälsorisker alternativt mot samt tillsammans död.

* T (giftigt) 3% H7 Cancerframkallande Ämnen samt preparat såsom nära inandning, förtäring alternativt absorption genom huden är kapabel ge upphov mot cancer alternativt öka dess förekomst. *Canc kat 1 samt 2 R45, R49 0,1% *Canc kat 3 R40 1% H8 Frätande Ämnen samt preparat likt nära förbindelse är kapabel förstöra levande vävnad R35 1% R34 5% H9 Smittförande Ämnen innehållande levande mikroorganismer alternativt deras toxiner samt vilket i enlighet med vetenskap alternativt grundad anklagelse förorsakar sjukdom hos människor alternativt andra levande organismer Inga kvantitativa kriterier inom avfallsförordningen H10 Fosterskadande (skadligt för fortplantningen) Ämnen samt preparat likt nära inandning, förtäring alternativt absorption genom huden är kapabel förorsaka icke ärftliga medfödda missbildningar alternativt öka förekomsten från dessa.

Repr 1 samt 2 R60, R61 Repr kat 3 R62, R63 0,5% 5% H11 Mutagent Ämnen samt preparat liksom nära inandning, förtäring alternativt absorption genom huden är kapabel förorsaka ärftliga genetiska skador alternativt öka deras förekomst Mut kat 1 samt 2 R46 Mut kat 3 R40 0,1% 1% H12 H13 Ämnen alternativt preparat likt avger giftiga alternativt många giftiga gaser inom förbindelse tillsammans med vätska, atmosfär alternativt syra Ämnen alternativt preparat likt på något sätt efter omhändertagande är kapabel ge upphov mot en annat ämne t.ex.

lakvätska såsom besitter någon från dem attribut såsom ovan uppräknats Inga kvantitativa kriterier inom avfallsförordningen Inga kvantitativa kriterier inom avfallsförordningen H14 Ekotoxiskt Ämnen samt preparat likt omedelbart alternativt på sikt innebär fara för enstaka alternativt flera miljösektorer Inga kvantitativa kriterier inom avfallsförordningen 1) Förkortningarna utgör riskfraser liksom förklaras nedan.

R34 Frätande R45 förmå ge cancer R35 Starkt frätande R46 kunna ge ärftliga genetiska skador R36 Irriterar ögonen R49 förmå ge cancer nära inandning R37 Irriterar andningsorganen R60 kunna ge reducerad fortplantningsförmåga R38 Irriterar huden R61 förmå ge fosterskador R40 Misstänks behärska ge cancer R62 Möjlig fara för reducerad fortplantningsförmåga R41 fara för allvarliga ögonskador R63 Möjlig fara för fosterskador * Riskfraser anges ej från avfallsförordningen, endast klassificeringen likt många giftigt, giftigt samt hälsoskadligt.

Riskfrasen inom tabellen är riskfraserna vilket finns inom dessa olika toxicitetsklasser. 9

14 2.1.4 Globally Harmonised struktur Inom FN besitter en internationellt harmoniserat struktur (Globally Harmonised struktur, GHS) för kategorisering samt märkning från kemikalier utvecklats inom avsikt för att få en gemensamt struktur för den världsomspännande produktionen samt handeln tillsammans med kemiska varor.

Detta kommer för att innebära förändringar inom reglerna för klassificeringen från kemiska varor inom EU samt är kapabel därför få återverkningar på klassificeringen från farligt sopor. Inom EU pågår en intensivt sysselsättning tillsammans med för att utforma ett fräsch förordning för sortering samt märkning från kemikalier inom enlighet tillsammans med GHS.

Den nya förordningen kommer för att ersätta dem nuvarande ämnes- samt preparatdirektiven. en förslag mot färsk förordning äger presenterats för kommentarer från myndigheter, företag, organisationer samt allmänhet. GHS planeras för att införas 2008 samt beneath ett övergångsperiod fungera sidled tillsammans med detta nuvarande systemet.

enstaka fräsch förordning skulle även få konsekvenser på sådan lagstiftning likt baserar sig på kemikalielagstiftningen, t ex lagstiftningen angående farligt sopor. Därför äger EU speciellt låtit utreda detta samt tagit fram förslag på vilka ändringar vilket skulle behöva göras inom detta regelverk.

GHS samt EU:s nuvarande struktur besitter stora likheter inom uppbyggnad, dock skiljer sig inom benämningar samt inom vissa specifikation inom kriterier för sortering från farliga attribut (t ex fler kategorier för farlighet, delvis andra testmetoder samt kriterier för bedömning från en ämnes miljöfarlighet samt andra haltgränser för beredningar).

EU:s analys visar för att användning från dem riskklasser inom GHS såsom bäst motsvarar dem nuvarande klasserna många giftigt samt giftigt äger något andra kriterier (LD50-värden) vilket skulle leda mot för att fler ämnen hamnade inom dessa riskklasser samt följaktligen för att sopor vilket för närvarande klassificeras såsom icke-farligt skulle anlända för att klassificeras liksom farligt.

en förslag mot enstaka lösning likt ej innebär några genomgripande förändringar är för att undantag görs för vissa toxicitetsintervall så för att den nuvarande klassificeringen inom princip behålls. ett ytterligare betydelsefull skillnad är för att dem haltgränser liksom används för för att kategorisera kemiska beredningar skiljer sig något.

Utredningens förslag är här för att bibehålla dem haltgränser likt anges inom Rådets beslut (2000/532/EG) samt släppa hänvisningen mot kemikalielagstiftningen. För denna sammanfattning besitter eventuella kommande förändringar inom EU beroende på GHS ej beaktats. detta förslag vilket finns för införande från GHS bedöms dock ej medföra några avgörande förändringar vilket berör kategorisering från farligt sopor.

2.2 Tillämpning från sortering för förorenade massor inom detta segment redovisas främst vilken kategorisering liksom tillämpas för förorenade massor rörande dem attribut liksom saknar kvantitativa kriterier inom avfallsförordningen. Tillämpning från kategorisering från farligt sopor inom mer allmänna fall beskrivs inom två tidigare RVF-rapporter (RVF 2004a, 2004b).

15 2.2.1 Bedömning från upphov mot annat farligt ämne - egenskap H13 inom avfallsförordningens bilaga 3 ges inga kriterier för egenskap H13, Ämnen alternativt preparat såsom på något sätt efter omhändertagande är kapabel ge upphov mot en annat ämne, t ex lakvätska såsom äger någon från dem attribut liksom ovan uppräknats.

Tillämpningen från H13 varierar mellan dem olika medlemsländerna inom EU. inom dem flesta fall saknas kriterier medan inom t ex Tyskland samt Österrike besitter kriterier för H13 baserat på lakning tagits fram.

Rapporten redovisar förslag på haltgränser för när förorenade massor kan anses vara farligt avfall och omfattar olika ämnen/ämnesgrupper

Kriterier för lakning från vissa farliga ämnen från sopor besitter även tagits fram för andra ändamål, framför allt vilket enstaka sektion från dem acceptanskriterier såsom gäller för sopor nära olika klasser från deponi, titta segment 2.4. Gränserna inom Tyskland utgår från den initiala halten inom lakvätskan, medan inom Österrike är gränserna baserade på utlakad mängd nära L/S=10 samt för vissa ämnen även gränser för totalhalt.

dem tyska gränserna ligger allmänt sett lägre (en faktor 1,5-6 gånger lägre) än gränsvärdena för initialkoncentration inom EU:s acceptanskriterier för reception från farligt sopor nära ett deponi för icke farligt sopor (EG, 2003). Gränserna för utlakad mängd nära L/S=10 från Österrike ligger allmänt avsevärt högre (2,5 100 gånger) än motsvarande gränsvärden för reception från farligt sopor nära enstaka deponi för icke farligt sopor (EG, 2003).

Egenskap H13 bör också ta hänsyn mot bildning från ämnen tillsammans med farliga attribut på andra sätt än genom lakning från föroreningar från sopor. Detta bör omfatta nedbrytande process alternativt kemisk/fysisk omvandling mot varor tillsammans med attribut likt är lika farliga alternativt farligare än dem ursprungliga föroreningarna t ex uppkomst från vinylklorid nära nedbrytande process från tri- alternativt tetrakloreten.

Detta besitter dock gjorts inom många begränsad omfattning. inom Storbritannien finns kriterier för egenskap H13 såsom baserar sig på risken för uppkomst från explosiva ämnen tillsammans med farliga attribut H1 samt H2. Däremot tas ingen hänsyn mot uppkomst från farliga lakvätskor Bedömning från miljöfarlighet - egenskap H14 inom avfallsförordningen ges inga kriterier för egenskap H14 Ämnen samt preparat likt omedelbart alternativt på sikt innebär fara för ett alternativt flera miljösektorer.

inom stället baserar man ofta bedömningen på kemikalielagstiftningen där detta inom KIFS 2005:7 äger tagits fram kvantitativa kriterier för sortering från beredningar (blandningar) från ämnen i enlighet med deras effekter på akvatiska miljöer. Dock saknas kvantitativa kriterier samt därmed haltgränser för dessa attribut utom för ozonnedbrytande attribut.

kategorisering från miljöfarliga kemikalier KIFS 2005:7 anger haltgränser för bedömning från beredningars miljöfarlighet utifrån dem ingående ämnenas sortering samt halter inom beredningen. Haltgränser för ämnen likt klassificerats likt miljöfarliga beroende på toxicitet för akvatiska organismer samt skadliga långtidseffekter inom vattenmiljö (d v s bioackumulerbarhet samt persistens) framträda inom Tabell

16 Tabell 2.2 Kriterier för sortering från beredningar liksom miljöfarliga.

sortering från ämnets miljöfarliga attribut N; R många giftigt för vattenlevande organismer samt förmå orsaka skadliga långtidseffekter inom vattenmiljön N; R51-53 giftigt för vattenlevande organismer samt förmå orsaka skadliga långtidseffekter inom vattenmiljön R52-53 skadligt för vattenlevande organismer samt förmå orsaka skadliga långtidseffekter inom vattenmiljön R50 många giftigt för vattenlevande organismer R52 skadligt för vattenlevande organismer R53 är kapabel orsaka skadliga långtidseffekter inom vattenmiljön sortering från beredningen såsom miljöfarlig 0,25% 2,5% 25% i enlighet med Tabell 2.2 klassificeras enstaka beredning vilket miljöfarlig angående halten från ämnen vilket klassificeras R52-53, R50, R52 alternativt R53 ligger över 25%, ifall halten från ämnen likt klassificeras såsom R51- R53 ligger över 2,5% alternativt ifall halten från ämnen likt klassificeras likt R50-53 ligger över 0,25%.

Multiplikationsfaktorer GHS-systemet för sortering från kemikalier kommer också för att tillämpa haltgränser liksom tar hänsyn mot beredningarnas toxicitet för akvatiska organismer, bioackumulerbarhet samt persistens. Utöver dessa haltgränser tillämpas multiplikationsfaktorer, M-faktorer, likt tar hänsyn mot påverkan från många miljöfarliga ämnen på beredningars totala toxicitet.

M-faktorn baseras på påverkan från ekotoxicitetstester samt uttrycks likt tiopotenser (faktor 1, 10, 100, 1000 etc). Dessa faktorer tillämpas nära sammanvägning från ämnen inom preparatet samt resulterar inom för att preparat kunna klassificeras såsom miljöfarliga nära innehåll från många farliga ämnen inom koncentrationer 0,025%, 0,0025%, 0,00025% o s v.

Dessa multiplikationsfaktorer besitter även introducerats inom EU:s struktur nära dem senare uppdateringarna från klassificeringslistan (fr o m. ATP29) genom för att sätta lägre särskilda gränser för kategorisering från vissa ämnens miljöfarliga attribut. Baselkonventionen Baselkonventionen är ett global överenskommelse ifall övervakning från transporter över nationsgränser samt hantering från farligt sopor.

mot Baselkonventionen är kopplat en antal tekniska arbetsgrupper vilket tar fram vägledningar för bedömning från farliga attribut. För bedömning från ekotoxicitet från sopor föreslås ett flerstegsstrategi. inom Steg 1, görs ett sortering baserat på avfallsslag, d v s övervakning ifall avfallet förekommer på listorna från farliga avfallsslag alternativt icke-farliga avfallsslag.

inom steg 2 görs enstaka sortering baserat på avfallets kemiska sammansättning. liksom inom KIFS, baseras klassificeringen på akut samt kronisk toxicitet, samt haltgränser för varenda toxicitetsklass äger tagits fram. inom likhet tillsammans med GHS, används multiplikationsfaktorer för ämnen tillsammans med hög toxicitet.

inom steg 3 kommer klassificeringen baseras på resultaten från ekotoxikologiska tester från avfallet. 12

17 Testsystem för bedömning från miljöfarlighet Arbetet tillsammans framtagning från en testsystem för uppskattning från avfalls ekotoxicitet äger genomförts inom den tyska delstaten Baden-Württemberg (Deventer samt Zipperle, 2004).

Metoden innebär användning från bioassay-metoder (ekotoxikologiska tester) på avfallets fasta fas samt på lakvätska från sopor vilket lakas beneath standardförhållanden. Följande uppsättning tester äger föreslagits såsom en minimum: På eluat (L/S-tal 10) Test från förorenade vattens toxicitet för grönalger (DIN ).

Test från biotillgänglighet från mutagena ämnen (Umu-test ISO 13829). På fast fas (utspädning tillsammans med ren sand) Växttest (grobarhet samt tillväxt) (OECD 208A). Bakterier kontakttest (DIN ). Eventuellt krävs en test även på konsumenter (organismer liksom är högre inom näringskedjan). Utvecklingen från bioassay-metoder fortsätter inom ett europeisk team, vilket bl a består från europeiska samt tyska standardiseringsorganisationer (CEN resp DIN), BAM samt EU:s Joint Research Centre.

Rekommendationer kommer för att tas fram för enstaka uppsättning tester, likt sannolikt består från 1-4 tester på vardera lakvätska samt fast fas. Inom EU diskuteras ett uppsättning bastester i enlighet med följande (EU, 2006a): Eluat: Fastfas bakterie fischeri (luminescent bakterietest) Daphnia akut toxtest Algtillväxt Grobarhet samt tillväxt inom växter Daggmask, akuttoxicitet Dessutom diskuteras en antal kompletterande tester tillsammans förslag från enskilda laboratorier, såsom tester på beteendeförändringar hos daggmask, en test vilket redan används på förorenade massor.

nära tillämpningen från bioassay-metoder uttrycks toxicitet från sopor likt den utspädning liksom behövs för för att uppnå tröskelvärdet för toxiska effekter (utspädning tillsammans dricksvatten för lakvätskan samt utspädning tillsammans med ren småsten för fast avfall).

Tre toxicitetsklasser besitter definierats tillsammans utspädningstalen 1, 10 samt 100, dock finns inget uppenbart förslag för vilken gräns liksom motsvarar enstaka gräns för farligt sopor. nära tillämpning från enstaka uppsättning tester, föreslås tester endast utföras nära utspädningstalen liksom definierar toxicitetsgränserna.

2.3 Deponeringsförordningen inom EG-direktivet ifall deponering från sopor (1999/31/EC) beskrivs en ramverk för kategorisering från deponier. Den svenska tillämpningen finns inom förordningen angående deponering från sopor (SFS 13

18 2001:512) samt Naturvårdsverkets föreskrifter angående deponering, kriterier samt förfaranden för reception från sopor nära anläggningar för deponering från sopor (NFS 2004:10).

2.4 Acceptanskriterier för reception från sopor nära deponier Acceptanskriterier för sopor finns inom rådets beslut 2003/33/EG från 19 månad 2002, ifall kriterier samt förfaranden för reception från sopor nära avfallsdeponier tillsammans med svensk tillämpning inom NFS 2004:10. Dessa föreskrifter ger kriterier för reception från sopor inom tre olika klasser från deponier; deponier för farligt sopor, deponier för icke-farligt sopor samt deponier för inert sopor.

Föreskrifterna ställer krav på för att allt sopor likt bör deponeras bör karakteriseras. Detta innebär för att avfallsproducenten bör känna mot avfallets attribut samt innehåll från olika ämnen samt hur massiv utlakningen från föroreningar bedöms existera inom deponin. inom vissa fall krävs för att avfallet provas (t ex genom laktest).

Provningen skall utföras i enlighet med standardiserade metoder från ackrediterade laboratorier. Deponiägaren bör granska handlingarna samt för att avfallet är sådant vilket får tas emot nära den aktuella deponin. Föreskrifterna innehåller gränsvärden för inert samt farligt sopor. Beträffande icke-farligt sopor finns bara vissa gränsvärden för gipsbaserat sopor.

För deponier för farligt sopor finns övre gränsvärden för vissa ämnen. ifall avfallet överskrider dessa så får detta ej deponeras, utan måste behandlas för för att minska inom farlighet. detta finns möjligheter för att tillsynsmyndigheten inom enskilda fall ger dispens mot högre gränsvärden än dem såsom ges inom NFS 2004:10.

Dispens får medges endast beneath förutsättning för att detta är demonstrerat för att en högre gränsvärde ej medför någon ytterligare fara för människors hälsa alternativt miljön. nära denna bedömning skall hänsyn tas mot deponins beskaffenhet samt lokalisering. Möjlighet för att föreskriva högre gränsvärden är dock begränsade.

inom dem allmänna råden mot NFS 2004:10 (Naturvårdsverket, NFS 2006:10) sägs bland annat för att föreskrifterna även bör tillämpas på icke-farligt samt farligt sopor vilket används för konstruktionsändamål beneath tätskiktet inom deponin. Kriterierna innehåller krav på laktester nära olika förhållande mellan vätska samt fastfas (L/S-tal).

Gränsvärden nära olika L/S-tal besitter tagits fram för metallerna As, Ba, Cd, Cr(total), Cu, Hg, Mo, Ni, Pb, Sb, titta, samt Zn. Dessutom finns kriterier för Cl -, F -, SO 4 2-, fenolindex, löst organiskt kol (DOC) samt torrsubstans för lösta ämnen (TDS). Gränsvärden för lakning finns för reception från sopor nära deponier för inert sopor samt farligt sopor, samt för deponier liksom samdeponerar stabilt icke-reaktivt farligt sopor tillsammans icke-farligt sopor.

För organiska ämnen (förutom fenol) finns inga gränsvärden för lakning, dock för en fåtal ämnen finns gränsvärden avseende totalhalt. inom Figur 2.3 illustreras beslutsgång för omröstning från deponityp för förorenade massor. från denna bild framgår klart för att sortering från förorenade massor är en nödvändigt moment innan beslut är kapabel saknas ifall vilken deponiklass massorna kunna föras mot.

19 Figur 2.3 Beslutsgång för omröstning från deponityp för förorenade massor. Källa: RVF, Långlivade organiska föreningar (POP-ämnen) Stockholmskonventionen Stockholmskonventionen är enstaka global överenskommelse beneath UNEP (FN:s miljöprogram) angående POPämnen (långlivade organiska föroreningar).

Den tar upp sammanlagt 12 POP-ämnen, varav dem flesta är pesticider, dock fyra från dem är ämnen vilket också förmå bildas likt biprodukter nära olika industriprocesser alternativt förbränning. Dessa är dioxiner samt furaner, hexaklorbensen samt PCB:er. Kriterier för POP-ämnen finns definierade inom Stockholmskonventionen samt ytterligare ämnen kommer troligtvis för att läggas mot listan från POP-ämnen när tillräcklig förståelse finns för för att bedöma ifall dem möter kriterierna Förordningen ifall svårnedbrytbara organiska föroreningar Europaparlamentets samt rådets förordning (EG) nr 850/2004 ifall långlivade organiska föreningar (POP-ämnen) är ett sektion inom dem åtaganden vilket den europeiska unionen gjort liksom part inom Stockholmskonventionen.

Denna förordning är direktverkande samt behöver därför ej införli- 15

20 vas inom svensk lagstiftning. Däremot kunna den kräva anpassning från andra delar från svensk lagstiftning samt jobb tillsammans med för att stämma från detta pågår. Förordningen omfattar långlivade organiska ämnen (se Tabell 2.3) likt förmå förekomma inom bekämpningsmedel, industrikemikalier alternativt likt oavsiktligt bildade ämnen.

mot förordningen äger gränsvärden för POP-ämnen inom sopor tagits fram. nära höga halter från dessa ämnen inom sopor ( high POP, haltgränserna regleras inom förordningens bilaga V) skall behandlas så för att ämnena förstörs. sopor tillsammans med lägre halter ( low POP, haltgränserna regleras inom förordningens bilaga IV) får avlägsnas alternativt återvinnas på annat sätt.

För vissa typer från sopor, t ex förorenad mark, tillsammans med halter mellan gränserna för low POP samt high POP är kapabel inom undantagsfall deponering tillåtas beneath säkra förhållanden. inom den ursprungliga förordningen saknas haltgränser inom bilagorna IV samt V, dock sedan dess besitter förslag lagts mot förordningar vilket innehåller haltgränser.

nära föreliggande rapports färdigställande ägde förordningen såsom inför haltgränser inom bilaga IV trätt inom kraft (EG nr 1195/2006) tillsammans med identisk gränser liksom inom förslaget. Figur 2.4 illustrerar haltgränserna inom POP-förordningen inklusive ändringen från bilaga IV samt förslaget mot ändring från bilaga V (EU, 2006b).

Tabell 2.3 Aldrin Klordan Dieldrin Endrin Heptaklor Hexaklorbensen Mirex Ämnen samt ämnesgrupper inom POP-förordningen Toxafen PCB DDT Klordekon PCDD/PCDF (dioxin) Summan från alfa-, beta- samt gamma-hch Hexabrombifenyl Figur 2.4 bild från haltgränserna inom POP-förordningen. allmänt gäller för att sopor skall förstöras alternativt irreversibelt omvandlas (mörkt område).

Undantag medges för sopor tillsammans med halter lägre än Low-POP (ljusaste området) samt sopor tillsammans med halter lägre än High-POP (mellanområdet). 16

21 3 Principer för för att fastställa haltgränser 3.1 Bedömning tillsammans avseende på massornas farliga attribut För för att avgöra ifall förorenade massor är farligt sopor alternativt ej skall innehållet från farliga ämnen jämföras tillsammans med dem haltgränser vilket anges inom bilaga 3 mot avfallsförordningen.

dem attribut såsom är relevanta för för att bedöma förorenade massor är attribut liksom är hälsofarliga (H5-H7, H10- H11) samt miljöfarliga (H13-H14). Haltgränserna bestäms från ämnets kategorisering i enlighet med kemikalielagstiftningen samt sammanfattas inom Tabell 2.1. inom avfallsförordningen anges haltgränser för egenskaperna H5-H7 samt H10-H11.

Däremot saknas haltgränser för egenskaperna H13 samt H14. sopor land ger följande rekommendation för bedömning från farliga attribut likt saknar haltgränser inom avfallsförordningen, tillsammans med avseende på förorenade massor. Farlig egenskap H13 - Ämnen alternativt preparat likt på något sätt efter omhändertagande är kapabel ge upphov mot en annat ämne, t ex lakvätska såsom äger någon från dem attribut likt ovan uppräknats Olika metoder för för att bedöma H13 utreds inom EU.

nära TAC-mötet inom mars 2006 föreslogs för att enstaka modifierad inventering baserad på laktester i enlighet med Rådets beslut 2003/33/EC skulle användas för tröskelvärden för metaller samt vissa andra relevanta parametrar, medan andra parametrar såsom DOC skulle uteslutas. Ännu finns inget konkret förslag mot värden.

Lakvatten från förorenade massor besitter normalt ej halter från farliga ämnen inom ett sådan utsträckning för att detta bör klassificeras vilket farligt sopor. inom massor där ingående halter från lättlösliga ämnen är relativt höga kunna detta emellertid finnas skäl för att bedöma lakvattnets farliga attribut.

nära tillämpning från acceptanskriterier nära reception från massor nära ett deponi tas hänsyn mot effekter från bildat lakvatten samt även nära bedömning från massornas miljöfarliga attribut, H14. Farlig egenskap H14 - Ämnen samt preparat såsom omedelbart alternativt på sikt innebär fara för ett alternativt flera miljösektorer sopor landet att föreslå eller råda något likt huvudprincip för att reglerna inom preparatdirektivet används för kategorisering från förorenade massor tillsammans med avseende på miljöfarliga attribut.

Uppdateringen tar hänsyn till förändringar i lagstiftning, bland annat i Avfallsförordningen och i EU:s regelverk gällande avfall och klassning av kemikalier

För petroleumprodukter används den kategorisering likt gjorts från petroleumindustrins europeiska branschorganisation (CONCAWE, 2005). Reglerna inom preparatdirektivet gäller utan inskränkningar för organiska ämnen, dock tillsammans med visst förbehåll för metaller. Anledningen mot detta är för att kriterierna för miljöfarlighetsklassificering inom ämnes- samt preparatdirektivet passar mindre väl för metaller.

Kriterierna för miljöfarlighet utgår från tre attribut hos en ämne: persistens, bioackumulerbarhet samt toxicitet. Persistens är ej ett betydelsefull betydelse för grundämnen vilket metaller eftersom dessa ej bryts ned. Bioackumulerbarhet äger demonstrerat sig artikel svår för att använda nära bedömningar från metaller.

Vissa metaller är essentiella för organismer samt tas därför upp. Ekotoxicite- 17

22 ten äger också demonstrerat sig variera kraftigt beroende på metallers biotillgänglighet. Därför finns detta anledning för att beakta den verkliga miljöfarligheten nära sortering från metaller.

För närvarande finns inga standardiserade tester för att tillgå inom land. Testprocedurer håller på för att tas fram samt diskuteras inom EU (se del 2.2.2). inom situationer där haltgränserna inom Tabell 4.1 ej är tillämpliga att föreslå eller råda något därför sopor landet för att ett särskild bedömning görs tillsammans exempelvis biotillgänglighetstester.

Detta kunna bli aktuellt inom fall vilket rör stora mängder från förorenade massor från enstaka samt identisk ställe. 3.2 Generella principer för framtagande från haltgränser för enskilda ämnen För för att ta fram haltgränser för enskilda ämnen rekommenderas följande: dem haltgränser såsom anges för metallföreningar används för bedömning från metallen.

detta önskar säga för att ingen omräkning görs för för att ta hänsyn mot för att metallen endast utgör enstaka sektion från föreningen. Motivet mot detta är för att detta markant förenklar klassificeringen samt för att man ej behöver hålla reda på dem fall där klassificeringen gäller metallen samt när den gäller föreningen.

Oftast är detta ej känt vilka föreningar liksom ingår inom dem förorenade massorna samt dem föreningar liksom förmå förväntas inom förorenade massor besitter ofta ej någon motsvarighet inom kemikalieklassificeringen. Haltgränser jämförs tillsammans med analyser från halter räknat per torrsubstans från massorna.

Kemikalieklassificeringen specificerar gränserna likt viktsprocent från beredningens totalvikt, tillsammans undantag för gaser där gränserna anges vilket volymvikt. Haltgränser för innehåll från krom inom cementprodukter anges likt viktprocent inom förhållande mot produktens totala torrvikt. Analyser från föroreningshalter inom torrsubstans är vedertagen metodik för granskning från förorenade massor.

dem särskilda haltgränser för märkning vilket anges för vissa ämnen skall tas hänsyn mot nära klassificeringen från förorenade massor vilket farligt sopor. dem särskilda haltgränserna för märkning används inom kemikalieklassificeringen för för att ta hänsyn mot särskilt farliga ämnen liksom ej passar in inom dem generella haltgränserna.

detta är rimligt för att denna bedömning även skall gälla avfallsklassificeringen. 3.3 modell på framtagning från gräns för farligt sopor För för att tydliggöra hur framtagandet från gränser för farligt sopor tillsammans med hjälp från kemikalieklassificeringen i enlighet med Kemikalieinspektionen ges en modell nedan.

Exempel: Framtagning från gräns för cancerogena PAH nära framtagandet från gräns för farligt sopor för cancerogena PAH valdes bens(a)pyren likt modellsubstans. enstaka sökning gjordes inom Kemikalieinspektionens webbaserade databas över ämnen samt ämnesgrupper tillsammans EG-harmoniserad bindande kategorisering samt märkning.

Den omfattar KIFS 2005:5 vilket trädde inom kraft 31 oktober 2005 samt nås via Kemikalieinspektionens webbplats, 18

23 eftersom stavningen från kemiska föreningar förmå variera är detta säkrast för att basera sökningen på CAS-nummer. ett sökning på CAS-numret för bens(a)pyren ( ) ger informationen inom Figur 3.1.

kategorisering används för för att ta fram generella gränser för H4-H8, H10, H11 samt H14. Särskild gräns för märkning. Lägsta halt. Figur 3.1 påverkan nära enstaka sökning på CAS-nr (bens(a)pyren) inom Kemikalieinspektionens klassificeringsdatabas. Informationen beneath klass inom Figur 3.1 ger dem generella gränserna för ämnet i enlighet med kriterierna för dem olika farliga egenskaperna i enlighet med avfallsförordningen (H1-H14).

Förklaring mot riskfraserna (R) ges inom bilaga 4. Kriterierna finns sammanfattade inom Tabell 2.1 samt Tabell 2.2 inom föreliggande redogörelse. Längst ner inom Figur 3.1 ges data angående dem särskilda gränserna för märkning liksom gäller för detta ämne. inom bilagorna 2 samt 3 ges kategorisering samt särskilda gränser för dem olika ämnena samt gräns för respektive farlig egenskap.

H4 - irriterande Bens(a)pyren är ej klassificerat likt irriterande. H5-6 hälsoskadligt resp giftigt Bens(a)pyren är ej klassificerat likt hälsoskadligt alternativt giftigt.

De uppdaterade bedömningsgrunderna ger förslag till principer för ett bedömningssystem samt ger rekommendationer till haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall

Beredningar tillsammans CMR-ämnen (cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande ämnen) skall dock märkas tillsammans T för giftigt. H7 - cancerframkallande Bens(a)pyren är klassificerat liksom cancerframkallande, kategori 2; R45 samt ges därmed gränsen mg/kg TS (0,1%). 19

24 H8 - frätande Bens(a)pyren är ej klassificerat likt frätande.

H10 - fosterskadande Bens(a)pyren är klassificerat vilket fosterskadande, kategori 2; R60-61 samt ges därmed gränsen mg/kg TS (0,5%). H11 - mutagent Bens(a)pyren är klassificerat likt mutagent, kategori 2; R46 samt ges därmed gränsen mg/kg TS (0,1%). H14 - ekotoxicitet Bens(a)pyren är klassificerat vilket miljöfarligt, R50-53 samt ges därmed gränsen mg/kg TS (0,25%).

Särskild gräns för märkning Den lägsta från dem särskilda gränser för märkning liksom anges för bens(a)pyren är 0,01%, d v s 100 mg/kg TS (giftigt samt förmå ge cancer). Gräns för farligt sopor Den slutliga gränsen för farligt sopor för cancerogena PAH tillsammans modellsubstansen bens(a)pyren blir den lägsta från dem olika gränserna för dem olika farliga egenskaperna inklusive särskild gräns, d v s 100 mg/kg TS.

25 4 sortering från förorenade massor såsom farligt sopor Förslag på haltgränser för sortering från förorenade massor såsom farligt sopor äger tagits fram i enlighet med dem principer såsom presenterats inom del 3. Haltgränser besitter tagits fram för metaller (18 st), organiska ämnen inklusive bekämpningsmedel (20 st) samt cyanid.

Modellsubstanserna likt användes nära detta förra tillfället (RVF, 2002) besitter setts över samt reviderats. ett genomgång besitter gjorts från uppdateringar gällande klassificeringen från kemiska ämnen. Den senaste är den 29:e anpassningen från tekniska framsteg (ATP 29) såsom besitter införlivats inom Kemikalieinspektionens uppdaterade klassificeringslista (KIFS 2005:5).

inom viss mån äger även den kommande uppdateringen (ATP 30) tagits tillsammans inom revideringen. inom avsikt för att göra klassificeringsverktyget än mer användbart äger nya metaller samt organiska ämnen, liksom förmå förekomma inom förorenade massor, tillkommit. 4.1 redovisning från valda kemiska ämnen Metaller nära utvärdering från förorenade massor analyseras vanligen metallhalter vilket grundämnen.

För organiska ämnen analyseras inom vissa fall enskilda organiska föreningar samt inom vissa fall summa organiska parametrar, t ex för petroleumkolväten. inom KemI:s klassificeringsdatabas (KIFS 2005:5) anges haltgränser för metallföreningar samt specifika organiska ämnen samt för petroleumblandningar. eftersom dem analyser liksom normalt görs på förorenade massor endast ger halten metall samt ej den aktuella föreningen äger en antal modellsubstanser valts ut, titta bilaga 2.

För metaller besitter dem kemiska former likt förmå förväntas förekomma inom förorenade massor använts. För vissa metaller anges två olika modellsubstanser inom dem fall flera kemiska former förmå förekomma inom förorenade massor samt klassificeringen skiljer sig åt mellan dem olika formerna.

Detta gäller för tungmetall, kobolt, krom, kvicksilver samt nickel. För vissa metaller saknas lämpliga motsvarigheter inom klassificeringsdatabasen, då äger särskilda antaganden fått göras. Förorenade massor analyseras vanligen tillsammans avseende på total halt från kromföreningar varav merparten oftast är trevärda kromföreningar.

Inga föreningar från trevärt krom finns klassificerade. För beräkning från haltgräns för farligt sopor äger antagits för att krom totalt innehåller maximalt 10% sexvärt krom. För vissa metaller förekommer både enstaka lättlöslig samt enstaka icke lättlöslig struktur inom listan.

tillsammans icke lättlöslig menas former tillsammans lägre löslighet än 1 mg/l Organiska ämnen dem flesta organiska föroreningar likt förekommer inom förorenade massor finns också inom klassificeringsdatabasen. från praktiska skäl besitter dock ett sammanslagning gjorts från grupper tillsammans med liknande förekomst, fysikalisk-kemiska samt toxiska-ekotoxiska attribut.

Bland annat besitter ett gruppering gjorts från klorfenoler tillsammans undantag från pentaklorfenol, klorbensener tillsammans undantag från hexaklorbensen samt flyktiga halogenerade kolväten (tetrakloreten, trikloreten, dikloreten, trikloretan, m fl). Vidare äger BTEX-ämnena (bensen, toluen, etylbensen samt xylen) lagts ihop inom enstaka 21

26 samling.

allmänt äger den modellsubstans såsom ger den strängaste klassificeringen använts för respektive samling.

Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering

För petroleumkolvätena besitter enstaka indelning inom fraktioner gjorts, dock tillsammans färre fraktioner än inom den tidigare utgåvan (RVF, 2002). inom detta fall besitter relevanta petroleumprodukter använts såsom modellsubstanser. För dem alifatiska samt aromatiska kolvätena äger miljöklassificeringen tagits från CONCAWE (2005).

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) analyseras vanligen såsom 16 PAH föreningar i enlighet med USEPA uppdelade på cancerogena (benso(a)pyren, benso(a)antracen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, indeno(1,2,3-cd)pyren, dibenso(a,h)antracen, krysen) samt övriga (naftalen, acenaftalen, acenaften, fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren, benso(ghi)perylen).

För cancerogena PAH används benso(a)pyren likt modellsubstans samt för övriga PAH används petroleumåterstoder såsom modellsubstans. Polyklorerade bifenyler (PCB) är ett ämnesgrupp vilket består från 209 föreningar tillsammans med olika kloreringsgrad.

Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner

Vanligen analyseras endast 7 typiska föreningar (PCB-7). Dessa utgör normalt ca 20-50% från detta totala PCB-innehållet. Gränsen inom denna redovisning avser innehåll från PCB-7 liksom antas utgöra 20% från detta totala innehållet från PCB-föreningar. tillsammans med tennorganiska föreningar avses här triorganiska tennföreningar, t ex tributyltenn.

Triorganiska tennföreningar används bl a inom träskyddsmedel, båtbottenfärger samt konserveringsmedel. Triorganiska tennföreningar förekommer på inventering II inom direktivet ifall farliga ämnen samt föreslås därför ingå inom klassen bekämpningsmedel B, titta del ifall bekämpningsmedel nedan Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel äger delats in inom tre klasser beroende på deras toxiska samt ekotoxiska attribut.

dem toxiska egenskaperna besitter utvärderats i enlighet med WHO:s faroklassificering samt dem ekotoxiska egenskaperna i enlighet med kemikalieklassificeringen. Dessutom besitter bekämpningsmedel vilket klassificeras liksom bioackumulerande, persistenta samt toxiska i enlighet med direktivet angående farliga ämnen medtagits.

Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor

dem olika ämnenas kategorisering i enlighet med kemikalielagstiftningen besitter också tagits tillsammans med inom bedömningen. dem tre klasserna är graderade inom minskande farlighet; A, B samt C i enlighet med följande: Bekämpningsmedel A: POP-förordningen (se segment 2.5) WHO:s klass Ia för akut toxicitet Direktivet angående farliga ämnen (76/464/EEC) register inom Bekämpningsmedel B: WHO:s klass Ib samt II för akut toxicitet Direktivet ifall farliga ämnen (76/464/EEC) inventering II 22

27 Bekämpningsmedel C: Övriga bekämpningsmedel enstaka register tillsammans modell på ämnen såsom ingår inom varenda lag finns inom bilaga 1.

Där anges ämnen liksom förkommer på olika listor i enlighet med ovan samt liksom även finns tillsammans inom analyslaboratoriernas analyspaket Analysmetoder nära metallanalys från förorenad mark rekommenderas för dem generella riktvärdena för att upparbetning från provet görs tillsammans 7M salpetersyra.

nära ett sådan upparbetning frigörs ej hårt bundna metaller liksom t ex metaller inne inom mineralkorn. Detta innebär för att analysen ej är total utan enstaka sektion från metallinnehållet undgår granskning. Skillnaden mellan totalhalter samt syralakbara halter är olika massiv för olika grundämnen samt provmaterial.

Ibland är skillnaden försumbar (t ex för zink). För ämnen vilket uppträder inom svårlösliga mineral (t ex krom) förmå skillnaden artikel 30% alternativt mer. Denna upparbetningsmetod rekommenderas även för bedömning från förorenade massor. Dels för för att metoden är vedertagen samt ger enstaka möjlighet för att jämföra tillsammans andra undersökningsresultat samt dels för för att den tillgängliga fraktionen förmå förväntas bättre återspegla den sektion från metallinnehållet liksom på sikt kunna komma för att bli tillgängligt.

Även för organiska ämnen förmå olika provpreparering samt analysmetodik ge olika utfall. Extraktion från fasta prover ger vanligen ej en fullständigt utbyte för dem extraherade ämnena samt utbytet förmå artikel olika för olika extraktionsmetoder. För för att avgöra angående ett metall föreligger inom lättlöslig form eller gestalt alternativt icke lättlöslig struktur kunna någon struktur från löslighetstest göras, t ex i enlighet med den metodik likt används för kategorisering från metaller (OECD, 2001).

inom många fall kunna dock ett bedömning göras utifrån ett tolkning från utfall från laktester. 4.2 sopor Sveriges rekommenderade haltgränser för sortering från förorenade massor vilket farligt sopor Förslag på haltgränser för enskilda ämnen vilket förekommer inom förorenade massor presenteras inom Tabell 4.1.

Haltgränserna gäller för enskilda ämnen vilket förekommer inom massor. detta finns tre bilagor såsom kompletterar användningen från Tabell 4.1. dem är följande: Bilaga 1: modell på kategorier från bekämpningsmedel inom Tabell 4.1 hänvisas mot bekämpningsmedel A, B samt C. Bilaga 1 används såsom enstaka exempellista över bekämpningsmedel för dessa tre kategorier.

Bilaga 2: sortering samt särskilda gränser för modellsubstanser inom denna bilaga presenteras dem modellsubstanser liksom använts för dem olika ämnena samt deras kategorisering samt eventuella särskilda gränser. 23

Visa mer