Vad växer i stocholms yttre skärgård
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård existerar enstaka arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust. Den räknas vilket Sveriges största ögrupp samt den näst största inom Östersjön, efter Skärgårdshavet inom sydvästra land i norden. Området saknar formell avgränsning, dock brukar anses sträcka sig ifrån Arholma inom norra delen från länet, cirka &#;kilometer (80&#;nautiska mil) utefter Upplands samt Södermanlands kuster mot Landsort inom söder samt inom väst-östlig riktning ifrån Stockholms fastland cirka 80&#;kilometer (43&#;nautiska mil) österut mot inom höjd tillsammans Svenska Högarna.[1] ögrupp utanför huvudstaden brukar delas upp inom numeriskt värde huvuddelar, den norra delen tillsammans med Vaxholm liksom centralort inom söder samt Norrtälje inom norr, respektive den södra delen tillsammans Dalarö vilket centralort inom norr samt Nynäshamn inom söder.
skärgård mellan Vaxholm samt Dalarö samt österut brukar benämnas den mellersta ögrupp.
Stockholms ögrupp besitter mellan Björkö-Arholma samt Öja-Landsort befunnits äga något ovan 24&#; småöar, holmar samt skär[2] samt täcker cirka 1&#;&#;km² varav cirka &#;km² existerar land.[1] detta finns omkring 10&#; bofasta samt 50&#; fritidshus inom skärgården.[3] Bofast befolkning finns vid samtliga större småöar närmast landremsa vid havet vilket besitter fast bro- alternativt färjeförbindelser tillsammans vägfärja liksom exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö samt Väddö dock även vid flera från dem större öarna längre ut ifrån landremsa vid havet vilket exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö samt Utö likt trafikeras från passagerarfartyg tillsammans fastställda turlistor.
Cirka 15 andel från markarealen inom Stockholms ögrupp ägs alternativt förvaltas från Skärgårdsstiftelsen. Övrig mark ägs mot största delen från privata fastighetsägare, inom viss mån från olika företag likt bedriver aktivitet inom turistnäringen, därför även dem fiskevatten vid inre en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt tillhör fastigheterna var enbart fastighetsägaren äger riktig för att bedriva nätfiske.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även historiebeskrivningar till enskilda öar.
Stockholms ögrupp besitter sedan utdragen tidsperiod igen haft innebörd likt kommersiell samt armé inseglingsled mot huvudstaden.
beneath Gustav Vasas period liksom regent (–) inom land beslutades för att stärka Vaxholmen på grund av för att skydda Stockholms inlopp sjövägen via Kodjupet samt Vaxholmen mot fientligt inställda angrepp samt stod den inledande försvarsanläggningen ljus likt nära den tiden bestod från en enkelt blockhus inom virke likt senare förstärktes tillsammans med en en hög byggnad eller struktur inom berg beneath Johan III:s tidsperiod.
detta andra inloppet, Oxdjupet, mellan Rindö samt Värmdö vilket idag existerar huvudled mot huvudstaden, skyddades ifrån talet tillsammans bomstängsel samt värn. färdigställdes den kraftigt bestyckade Fredriksborgs fästning vid Värmdösidan vilken kom för att räknas såsom landets starkaste fästning. Denna skyddade Oxdjupet tills detta ägde försänkts.
Försänkningen blev tagna försvunnen efter då detta bepansrade Oskar-Fredriksborgs fort stod uppenbart vid Rindösidan.
Befästningen vid Vaxholmen byggdes ut inom olika rundor beneath flera hundra tid samt fick sitt nuvarande utseende efter ett total ombyggnad likt stod genomskinlig ursprunglig fick fästningen ett personlig fast bemanning, likt ombildades mot Vaxholms kustartilleriregemente, beläget vid Rindö.
flyttade regementet mot Berga örlogsbas samt bytte då namn mot inledande amfibieregementet.[5]
Under talet kartlades Stockholms ögrupp från kartografenCarl Gripenhielm. kalenderår drabbades Stockholms ögrupp liksom stora delar från ostkusten svårt från rysshärjningarna var flera skärgårdsbyar plundrades samt brändes ner. Slaget nära Stäket existerar inom sammanhanget en från dem maximalt kända drabbningarna ifrån denna tidsperiod.
Stockholms ögrupp vilket fick ett mer avgörande bofast befolkning ursprunglig ifrån slutet från talet, ägde nära tiden till rysshärjningarna vid talet ett befolkning vid totalt cirka 2&#; personer.[6]
Efter andra världskriget samt in mot talet skedde ett successiv utflyttning ifrån skärgård in mot dem närmaste fastlandsorterna såsom erbjöd en större utbud från arbetstillfällen.
Utflyttningen berodde även mot massiv sektion vid för att den obligatoriska skolgången successivt byggdes ut var flera blev tvungna för att söka sig mot fastlandet var skolorna fanns till högre studier efter den elementär folkskolan. Fisket plats länge ett avgörande näring dock minskade successiv inom innebörd samt utgör idag enstaka många små sektion från skärgårdsnäringarna.
beneath senare delen från talet, ifrån omkring samt vidare besitter Stockholms ögrupp utvecklats mot för att främst ett fåtal rollen såsom sommarviste på grund av fastlandsbor ifrån inom huvudsak stockholmstrakten, tillsammans med hyrda alternativt egna sommarhus samt likt friluftsområde till fritidsbåtar tillsammans övernattningsmöjlighet inom likhet tillsammans camping vid fastlandssidan.
Utvecklingen besitter lett mot en starkt säsongsbetonat behov från arbetskraft inom olika servicenäringar inom ögrupp.
Skärgårdsbornas levnadsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp besitter inom varenda tider haft karaktären från småjordbruk kombinerat tillsammans med fiske på grund av detta egna hushållet, mot skillnad ifrån relaterat till göteborg ögrupp likt mer besitter haft karaktären från renodlade fiskesamhällen.
Dessa tydliga skillnader inom levnadsvillkor samt utkomstmöjligheter äger medfört stora skillnader inom tradition samt tillväxt inom dem båda typerna från skärgårdssamhällen.
Ända fram mot start från talet präglades skärgårdsbornas levnadsvillkor från finansiell knapphet inom jämförelse tillsammans med levnadsvillkoren vid fastlandet.
vid dem mindre gårdarna tillsammans med små jordbruksarealer fanns detta en begränsat utrymme till salg från jordbruksprodukter. detta likt producerades gick på grund av detta mesta åt inom detta egna hushållet samt på grund av foder mot gårdens varelse beneath vinterhalvåret. Fisket svarade till ett avgörande sektion från hushållningen dock även likt inkomstkälla, var man vid dem större öarna tillsammans med enstaka massiv befolkning ofta fiskade inom arbetslag tillsammans med gemensamt ägda större fiskeredskap till för att effektivisera fisket, vilket främst gällde strömmingsfisket vid vår samt höst.
Strömmingsfisket, samt fisket inom allmänhet, likt redan vid talet utvecklades såsom enstaka från skärgårdsbornas huvudnäringar till främst dem bofasta inom den mellersta delen från skärgård likt ägde ett begränsad passage mot jordbrukarealer, bedrevs även vilket stordrift runt ett sektion från dem yttersta skären vid dem fria fiskevattnen, således kallade kronovatten, liksom tillhörde staten.
såsom viktiga ”Fiskehamnar alternativt Fiskeskiär” nämns ; Håkanskär, Vattungarna, Norrskär, Tyfskär, Karlskär, Långskär, Skärf, Svenska Högarna, Gillöga, Kubbarna, Nassa, Björkskär, Horssten, Grönskär, Brand samt Bytta.
Trängseln vid dessa fiskeställen fanns tidvis massiv samt ordningen måste upprätthållas tillsammans noggranna föreskrifter. en ”Hamneskrå” upprättades redan från Karl Knutsson (Bonde) (cirka –) samt Huvudskärslagen från Erengisle Nilsson d.y.
Dessa ersattes från ett ”Hamnerätt”, samt senare från Kungl.
Stockholm: Natur och kulturMaj:ts förnyade ”Hamnordning” kalenderår i enlighet med dessa förordningar skulle detta finnas ett hamnfogde nära varenda fiskehamn, såsom justerade fördelningen från fiskevattnen, tilldelning från hamnplats, samt tomt på grund av fiskebod samt sjöbod samt ställe till nättorkning. ingen fick börja fisket vid morgonen, innan hamnfogden tillsammans med enstaka ringklocka givit startsignal.
vid kvällstid fick heller ej nätläggningen börja förrän efter ett sådan startsignal. Hamnfogden avgjorde även tvister mellan fiskelagen. detta intensiva säsongsfisket ute vid öarna inom ytterskärgården tillsammans stora avstånd in mot dem fasta boplatserna, medförde för att flera bodde ute nära fiskelägena längre tider varför kyrkan ansåg för att detta fanns behov från för att bygga kapell vid dem maximalt befolkade öarna, liksom Horssten, Gillöga samt Svenska Högarna.
Prästerna ifrån dem närmaste kyrkorna ägde skyldighet för att infinna sig beneath fisketiden samt ”sacra ibidem peragere” samt fiskelagen måste infinna sig mot dem gudstjänster liksom hölls. vid Horssten fanns detta även enstaka krog. vid vissa småöar anlades även kyrkogårdar genom för att dem fanns alltför långt till för att ro inom nation dem avlidna.
Avsaknaden från tillräckligt tillsammans med mark vid dem kala klipporna gjorde för att man byggde ett nedsänkt stenmur omkring grav vilket fylldes tillsammans med mark. kvarlevor från sådana kyrkogårdar finns bland annat vid Horssten samt Svenska Högarna.
Längst ut inom skärgård tillsammans tunna jordlager likt bara räckte mot mindre trädgård på grund av exempelvis potatisodling samt en fåtal betesdjur, svarade fisket samt jaktverksamhet vid säl samt havsfågel till dem primära inkomstkällorna.
kvarlevor från gömslen på grund av fågeljakt inom struktur från stenrösen är kapabel ännu påträffas vid flera från öarna inom den yttre skärgård. Innan man började nyttja skjutvapen, ofta inom kombination tillsammans med vettar (fågelattrapper), till jaktverksamhet vid havsfågel, använde man stora nät vilket spändes upp mellan höga stolpar var man visste för att dem lågtflygande fågelsträcken drog fram, vilket exempelvis ejder.
Man samlade även fågelägg ute vid öarna vilket dock, liksom fångst tillsammans fågelnät, ganska snart förbjöds genom för att detta utvecklades mot en allvarligt hot mot läka fågelbeståndet inom ögrupp.
De såsom saknade jordbruksmark fanns oftast inriktade vid enbart fiske alternativt olika typ från hantverk vilket båt- alternativt husbyggnation.
Obebodda småöar tillsammans med god ängsmarker längre in inom ögrupp vilket ingick inom ägorna, användes ofta likt betesöar till boskap likt man transporterade ut tillsammans med båtar samt åkte ut samt mjölkade vid område.
Tänk dig att glida fram i en kajak över lugnt vatten, mellan lummiga öar ochMan slog även ofta detta höga gräset vid småöar såsom ej betades samt fraktade bostad detta inom båtar mot gården vilket foder åt djuren. flera från dem småöar inom ögrupp liksom kallas "Ängsholmen" alternativt "Ängsholmarna" besitter sitt ursprung inom användning liksom betesöar alternativt småöar dit man rodde ut, slog gräset samt höll efter sly.
Hushållen inom ögrupp fanns ofta helt självförsörjande samt detta mesta tillverkades vid den egna gården alternativt lokalt vid någon från dem närmaste större öarna. Besöken in mot närmaste större ort vid fastlandet fanns sällsynta var detta oftast handlade ifall för att sälja insaltad vattenlevande djur, sälskinn samt hantverksvaror liksom man ägde tillverkat beneath dem mörka vintermånaderna samt innehåll vid sina förråd från basvaror vilket ej kunde införskaffas ute vid öarna.
Isoleringen mot fastlandslivet blev speciellt påtaglig beneath vintermånaderna var detta främst handlade ifall för att överleva samt spara vid dem förråd man ägde bunkrat upp. Isbildningen inom skärgård vintertid, liksom beneath århundraden besitter varierat kraftigt, ägde förr inom tiden enstaka helt kritisk innebörd på grund av chansen för att överleva samt förflytta sig mellan småöar samt in mot fastlandet.
Vintermånader, höst samt vår tillsammans med dålig fryst vatten såsom varken dryckesställe alternativt brast då man ej ägde ingång mot isbrytande båtar, fanns speciellt svåra samt skapade enkel kritiska situationer nära behov från för att tillkalla ett doktor.
Den regelbundna mötesplatsen blev ofta kyrkan vid söndagarna till dem vilket kunde ta sig dit beroende från meteorologi samt isförhållanden.
Kyrkan användes även på grund av sockenstämmorna angående detta ej fanns ett speciell bygdegård, var man diskuterade allt vilket hänt samt planerade till avgjorde åtgärder inom socknen.
Skolan inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]Genom den allmänna skolplikten, införd inom landet likt belöning på grund av den från kyrkan tidigare bedrivna primär läsundervisningen, kom flera mindre skolor inom slutet vid talet för att inom ett 5–årsperiod byggas vid dem större öarna ute inom skärgård.
Ofta svarade ett alternativt högst numeriskt värde pedagog till undervisningen inom samtliga ämnen inom den primär 4-åriga skolan samt ifrån den 6-åriga obligatoriska folkskolan. Skolbyggnaden uppfördes till detta mesta likt ett sammansatt utbildning samt bostad till lärarens släkt vilket oftast kom ifrån fastlandet samt inom dem flesta fall ej ägde ett familjebakgrund såsom person som bor i skärgården.
Läraren, prästen samt distriktsläkaren plats dem tre instanser vilket långt in vid talet inom praktiken svarade på grund av många från den primär vardagliga ordningen inom skärgårdssamhället samt löste flera mindre tvister genom för att dem oftast ägde den bästa utbildningen samt utmärkt kontakter tillsammans med samhällets centrala funktioner samt olika myndigheter.
Polisväsendet inom form eller gestalt från länsman (från , kronolänsman) tillgreps bara nära större tvister samt rena förbrytelser genom för att resevägen ut inom skärgård handlade ifall dagslånga resor. på grund av den lokala gemensamma inriktningen från samhällets tillväxt svarade sockenstämmorna liksom beslutande kroppsdel samt hölls ofta inom kyrkan tillsammans kyrkoherden likt ordförande.
Innan tidningsutgivningen blev allmänt spridd samt läskunnigheten mer utbredd, proklamerades ofta viktiga aviseringar samt kungörelser ifrån myndigheter inom muntlig struktur från prästen ifrån predikstolen då man ägde samlats mot gudstjänsten vid söndagarna.
Genom för att antalet studenter inom flera skolor ute inom skärgård plats lågt, liksom ofta plats fallet vid talet inom den glesbefolkade ruralt område inom landet, samt enstaka alternativt högst numeriskt värde pedagog undervisade ifrån inledande mot sjätte årskurs inom samtliga läroämnen inklusive hantverk, delades eleverna ofta upp inom åldersgrupper, var läraren bedrev utbildning sidled inom flera olika årsklasser genom för att skifta tema beneath lektionstimmarna.
till studenter vid dem maximalt avlägsna öarna fanns man inom vissa fall tvungen för att tillgripa inkvartering inom anslutning mot skolan genom svårigheten för att ta sig mot skolan nära uselt klimat. Undervisningen inom skolorna plats mot massiv sektion kontrollerad från kravet vid för att varenda arbetsföra familjemedlemmar behövdes vid gården till familjens försörjningen, speciellt beneath skördetider samt nära andra viktiga säsongsgöromål.
Skolgången sågs därför från flera skärgårdsbor länge likt "ett nödvändigt ont" var detta främst handlade ifall för att erhålla eleverna för att lära sig dem elementär ämnena läsning, skrivning samt räkning. detta fanns sällan någon tillfälle för att analysera vidare vid fastlandet efter den elementär 6-åriga skolgången, från både praktiska samt ekonomiska skäl, förhållanden liksom ofta gällde ända in vid talet, vilket kom för att skjuta upp den allmänna teoretiska utbildningsnivån jämfört tillsammans förhållandena på grund av fastlandsboende.
på grund av skärgårdsborna nedsänkt detta stora nödvändigheten främst inom praktiska kunskaper inom jordbruk, maskinskötsel, djurskötsel, fiske, sjövana samt hantverksskicklighet genom för att dessa färdigheter plats helt kritisk på grund av för att behärska försörja sig samt behärska överta familjegården. Antalet arbetstillfällen liksom erbjöds inom fabriksmässig aktivitet inom skärgård fanns erhålla mot skillnad mot inom dem tidiga industrisamhällena vid fastlandet, vilket medförde för att jordbruk samt fiske fanns dem näringar likt inom huvudsak stod mot buds till dem liksom valde för att bo kvar inom ögrupp.
Segel, ångmaskinen, tändkulemotorn samt dieselmotorn
[redigera | redigera wikitext]Innan förbränningsmotorn kom mot användning till mindre båtar skedde varenda mindre transporter tillsammans med enkla kombinerade rodd- samt segelbåtar utan fock[a] var den ostagade alternativt till större båtar stagade masten samt seglet från typen sprisegel enkelt kunde fällas samt lyftas ur båten då detta ej användes.
Fanns detta ingen luftström plats detta enda alternativet för att ro båten. Den större roslagsskutan[7] från typ sandkil, vedjakt även kallad "rospigg" alternativt "storbåt", en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med enstaka mast samt massiv segelyta inom struktur från en gaffelsegel samt även fock blev som tillhör skärgården vanligaste fraktfartyg på grund av tyngre samt skrymmande gods såsom ved samt timmer.
Sandhamn passar för den som söker stoj och snygga båtar, Grinda för den promenerande gastronomen och på Nåttarö kan du snorkla med familjenBåttypen, vilket avbildas inom Österåkers kommunvapen plats inom storleksklassen 15&#;meter utdragen samt relativt bred inom förhållande mot längden vilket gav ett utmärkt lastförmåga tillsammans med litet intensiv. detta skulle dröja mot talet innan tändkulemotorn kom inom allmänt bruk till båtar såsom vid en radikalt sätt förändrade transportmöjligheterna mot sjöss samt man blev mindre beroende från klimat samt luftström.
Ångmaskinen, tändkulemotorn samt den senare dieselmotorn plats dem enskilt viktigaste faktorerna på baksidan den totala förändringen från samhället inom slutet vid talet samt inom start vid talet, både vid fastlandssidan samt inom ögrupp. Den mindre cirka 6&#;meter långa kraftigt byggda "högsjöbåten" inom virke, oftast helt öppen, tillsammans den tillförlitliga samt enkelt konstruerade tändkulemotorn vilket kunde startas genom för att värma upp tändkulan tillsammans enstaka blåslampa samt dras igång tillsammans handkraft utan krav vid el-system, blev fanns mans "lastbil" mot sjöss tillsammans enstaka massiv kapacitet på grund av både transporter samt fiske långt ut inom ögrupp.
Båttypen plats många vanlig långt in vid talet. flera från dessa äldre högsjöbåtar inom virke finns bevarade samt används än idag, dock var man ofta ersatt tändkulemotorn dock enstaka encylindrig bränslesnål dieselmotor liksom ger identisk karakteristiska motorljud liksom hörts inom skärgård sen mer än &#;år. dem större fiskebåtarna byggda inom virke på grund av fiske utomskärs tillsammans med trål, såsom plats vanliga vid västkusten användes även vid ostkusten ända fram mot talet, dock dessa båtar besitter haft betydligt större en-, två- mot trecylindriga lågvarviga tändkulemotorer.
I slutet från talet tillkom flera mindre rederier inom huvudstaden såsom tillsammans koleldade ångmaskinsdrivna[b] större skärgårdsbåtar tillsammans med skrov från hopnitade stålplåtar, på grund av inom huvudsak personbefordran, började trafikera samtliga större småöar inom skärgård tillsammans med reguljära turlistor, vilket medförde avgörande förbättringar inom kommunikationerna mellan skärgård samt fastlandet.
Den inledande reguljära ångbåtsförbindelsen inom skärgård plats traden mellan huvudstaden samt Norrtälje, vilket öppnades tid ägde dem reguljära tilläggsplatserna till ångmaskinsdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig utökats mot orterna Vaxholm, Östanå, Furusund, Väddö samt Dalarö. detta fanns beneath denna tidsperiod vilket fastlandsboende började söka sig ut mot ögrupp beneath sommarmånaderna.
Flera skärgårdsbåtar plats även isgående vilket möjliggjorde reguljär trafik vid vissa rutter även vintertid. sålunda småningom ersattes ångmaskinen från den betydligt effektivare samt mer lättmanövrerade dieselmotorn vilket kunde fjärrmanövreras ifrån kommandobryggan. Merparten från dem därför kallade ångbåtarna[c] vilket kvar trafikerar Stockholms ögrupp från kulturella skäl, besitter oljeeldade ångpannor var brännaren fungerar efter identisk princip vilket enstaka oljebrännare mot en vattenburet värmesystem inom ett fastighet.
Båttypen erfordrar utbildade ångmaskinsmaskinister.
Bara 20 minuter från city öppnas en värld av 30 öarIndustriell aktivitet inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]I Ytterby gruva vid Resarö upptäcktes mellan samt ej mindre än sju nya grundämnen, varav samtliga fått namn likt kunna härledas mot Ytterby, huvudstaden alternativt Skandinavien.[8]
Militär närvaro från främmande makter
[redigera | redigera wikitext]Den 1–13 oktober genomfördes den maximalt kända ubåtsjakten inom Stockholms ögrupp inom Horsfjärden, då svenska marinen sprängde 44 sjunkbomber samt 4 minor.
Inledningsvis utgår man ifrån för att Marinen lyckats för att blockera eller hindra in enstaka främmande undervattensbåt inom Hårsfjärds-området. detta visar sig dock senare för att därför ej existerar fallet.[9]
Marinarkeologi
[redigera | redigera wikitext]Århundraden från stark sjöfart inom kombination tillsammans med Östersjöns frånvaro från skeppsmask, besitter lett mot en stort antal välbevarade skeppsvrak inom området.
en från dem äldsta kända existerar Kravellen nära Franska Stenarna inom Nämdöfjärden ifrån tidigt anförande. andra kända övergivet skepp existerar Regalskeppet Riksäpplet, förliste utanför Dalarö samt detta utomordentligt välbevarade Dalarövraket, en 20&#;meter långt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån identisk epok likt regalskeppet Vasa samt såsom står kölrätt vid 30&#;meter djup inom farleden invid Edesön.
Skärgården liksom boplats
[redigera | redigera wikitext]De sämre levnadsvillkoren ekonomiskt samt detta kärva klimatet, speciellt beneath höst samt vinter samt detta starka beroendet från havet beneath samtliga väderleksförhållanden på grund av både försörjning samt frakt, äger satt sin speciella prägel vid dem bofasta skärgårdsborna ända in vår tidsperiod.
en förhållande liksom dock alltmer beneath år äger utraderas genom för att dem relativt sett ett fåtal kvarvarande bofasta skärgårdsbor, ofta kombinerar sysselsättning ute inom ögrupp tillsammans sysselsättning inom den närmaste större fastlandsorten till för att behärska försörja sig. Moderna IT-lösningar besitter även möjliggjort för att delvis behärska jobba vid distans ifrån hemorten ute vid öarna till dem likt arbetar inom tjänstesektorn.
Även ifall närmandet mellan levnadsvillkoren mellan tätort samt ögrupp äger utjämnats successivt underhålls ofta skillnaderna inom levnadssätt genom för att flera skärgårdsbor sen århundraden igen innehar ärvda stora landarealer samt fiskevatten likt bara kunna utnyttjas från den enskilde fastighetsägaren på grund av småskaligt skogsbruk, tillverkning från ved samt nätfiske mot hushållsbehov.
flera skärgårdsbor vilket ärvt samt behållit sina förfäders lantbruksfastigheter lever stadsliv beneath arbetsveckorna samt mot viss sektion skärgårdsliv inom klassisk fras vid ledig period. odlad mark utarrenderas oftast mot närmast större lantbruksgård vid fastlandet vid dem större öarna liksom besitter fasta förbindelser mot fastlandet tillsammans med bro alternativt vägverksfärja.
Försök för att etablera större företag ute vid öarna på grund av för att tillhandahålla fler arbetstillfällen besitter haft vissa framgångar beneath talet dock maximalt handlar detta angående mindre serviceföretag, livsmedelsbutiker, restauranger, byggföretag, hantverksföretag samt båtvarv tillsammans med mellan 1 samt 5 anställda alternativt tjänsteföretag vid fastlandet likt besitter anställda vilket arbetar vid distans ute inom ögrupp, såsom exempelvis vid Möja samt Ingmarsö.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landhöjningen, vilket idag inom Stockholmstrakten ligger vid cirka 3–3,5&#;mm per kalenderår, detta önskar yttra 30–35&#;cm per &#;år såsom existerar en konsekvens från den senaste istiden, fullfölja för att som tillhör skärgården geografi kontinuerligt förändras även ifall den inom praktiken ej besitter någon innebörd på grund av innevarande generationer samt existerar knappt märkbar beneath enstaka hel livstid.
Effekterna från sedimenteringen ifrån döda växter vid botten av havet inom grunda områden tillsammans med stillastående dricksvatten existerar betydligt större än effekterna från den reguljära landhöjningen från botten av havet. till för att påvisa avgörande förändringar från vattenlinjen liksom för att separata småöar förenats tillsammans med fast mark måste man vandra åter mot mitten alternativt slutet vid talet.
Farleder samt sund likt inom start från talet kunde användas på grund av sjötrafik äger inom flera fall blivit på grund av grunda alternativt behöver muddras. Nya skär samt bas likt stiger ur vattnet kräver ett uppdatering från sjökorten tillsammans minimalt cirka årsintervaller på grund av för att behärska avvisa erforderlig noggrannhet inom vattendjup.
Vattendjupet påverkas även inom upphöjd grad från rådande lufttryck ovan Östersjön inom förhållande mot lufttrycket inom Nordsjön, kraftiga vindar likt pressar in alternativt ut en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur Östersjön samt den genomsnittliga havsnivån inom världshaven liksom kontinuerligt varierar. Sammantaget ger detta ett variation vid cirka ±0,5&#;meter inom förhållande mot medelhavsnivån beneath en tid.
Vattendjupet inom Stockholms ögrupp ut mot inom höjd tillsammans Svenska Högarna ligger inom medelvärde inom maximalt 20–35&#;meter tillsammans med enstaka djupsänkor vid 50–80&#;meter upp mot maximalt –&#;meter inom mot modell Uddjupet samt Möja västerfjärd. dem största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, en snävt enhet cirka 15&#;nautiska mil rakt österut ifrån Landsort, likt även utgör detta djupaste området inom Östersjön, tillsammans djup vid mellan samt &#;meter.
Den norra delen från detta region användes vid tidigt anförande såsom tipplats på grund av uttjänt ammunition.
Avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Allmänt betecknas enstaka ögrupp liksom enstaka grupp småöar utan fast förbindelse tillsammans fastlandet. Stockholms skärgårds avgränsning existerar ej entydig, samt flera olika definitioner samt avgränsningar förekommer.
I nord-sydlig riktning går den klassiska avgränsningen ifrån Arholma inom norr mot Landsort inom söder.[1][10] ett bredare definition inkluderar kurera Stockholms läns ögrupp, ifrån platsnamn samt Märket inom norr mot Tullgarns slott inom syd.[11] Ibland räknas bota landskapen Upplands samt Södermanlands grupp av öar mot begreppet Stockholms ögrupp, detta önskar yttra ifrån trakterna från Gräsö mot söder angående Oxelösund.
Den sektion från Stockholms ögrupp såsom ligger norr angående Vaxholm går även beneath beteckningen Roslagens skärgård[12] samt avser skärgård utanför den sektion från fastlandskusten såsom kallas Roslagen (motsvarande landområdet Södertörn söder ifall Stockholm), var Bergshamra samt Rådmansö tillhör dem centrala delarna tillsammans med enstaka massiv koncentration från fritidsfastigheter.
Även inom ost-västlig riktning varierar definitionerna, var den bredaste delen sträcker sig ända ifrån Stockholms hamn samt ut mot dem yttersta skären, detta önskar yttra inklusive småöar inom centrala huvudstaden såsom Lidingö samt Djurgården.[11] ett mer allmän perception existerar för att skärgård inom höjd tillsammans med huvudstaden börjar nära Fjäderholmarna.
Några från dem största öarna såsom Värmdö samt Ingarö besitter centrala delar tillsammans med enstaka karaktär från fastland samt förorter mot Stockholms tätort samt räknas därför liksom enstaka sektion från den allmänt glesbefolkade samt naturnära ögrupp. Samtidigt finns vid fastlandet orter från skärgårdskaraktär liksom uppfattas likt delar från skärgård, liksom exempelvis Dalarö.
Lidingön anses tillhöra fastlandet inom Storstockholm genom dem fasta broförbindelserna mot Stockholms ort även ifall omkringliggande småöar samt vattenområden tillhörande Lidingö samhälle existerar för att betrakta likt enstaka sektion från ögrupp närmast huvudstaden.
Som modell vid avstånden österut inom den norra delen från mellanskärgården mot den yttersta ögrupp existerar avståndet ifrån Vaxholm förbi Möja, Stora Nassa samt Gillöga ögrupp ut mot Svenska Högarna lågt räknat cirka 65&#;kilometer (35&#;nautiska mil).
på grund av enstaka farkost liksom framförs tillsammans 12&#;knop tar färden minimalt cirka 3&#;timmar.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp brukar indelas inom dem norra, mellersta samt södra delarna[13][14][15], var avgränsningar går ungefär mellan Ängsö samt Ljusterö respektive mellan Nämdö samt Dalarö[13].
Dock saknas tydliga gränser däremellan. Även indelning inom endast ett nordlig samt enstaka sydlig sektion förekommer, tillsammans gräns längs flöda kanal samt södra Kanholmsfjärden ut mot Sandhamn.[10]
En mer entydig indelning utgörs från dem ordinarie sjökorten samt båtsportkorten ovan Stockholms ögrupp såsom bland annat utges från Sjöfartsverket.[14][16]
Ytterligare ett nord-sydlig indelning görs från SMHI inom dess sjöväderrapporter; inom dem numeriskt värde områdena Söderarm–Sandhamn samt Sandhamn–Landsort.
Därtill görs ofta enstaka distinktion mellan ytterskärgården vilket domineras från stora öppna fjärdar samt små, karga samt sparsamt bevuxna klippöar, den mer skyddade samt lummiga mellanskärgården tillsammans sin hällmarkstallskog samt innerskärgården likt domineras från en fåtal stora småöar tillsammans fastlandskaraktär.[1] Dock existerar även dessa områden utan precisa alternativt formella avgränsningar.
Från de stadsnära Fjäderholmarna i väst, till Svenska högarnas skär i östÖar
[redigera | redigera wikitext]Orter
[redigera | redigera wikitext]Fjärdar
[redigera | redigera wikitext]Bland dem mer kända fjärdarna inom Stockholms ögrupp märks[17]:
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Beroende vid dem varierande definitionerna från som tillhör skärgården utbredning existerar detta ogörligt för att vid en entydigt sätt redogöra på grund av hur flera människor liksom bor inom Stockholms ögrupp.
i enlighet med landstingets regionalplane- samt trafikkontor (RTK) bodde detta 14&#; personer vid öarna inom Stockholms ögrupp nära slutet från [18] Större delen från skärgårdsbefolkningen bor vid större småöar vilket Möja, Ingarö samt Utö.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga bebyggelsen inom ögrupp präglas från den sedvänja svenska landsbygdsarkitekturen tillsammans rödmålade trähus samt till skärgårdslivet anpassade byggnader vilket bondgårdar, båthus samt fiskestugor.
Sommarvillor
[redigera | redigera wikitext]Efter talet samt enstaka bit in vid talet uppstod enstaka färsk typ från byggnader inom Stockholms innerskärgård. detta plats dem stora sommarvillorna liksom uppfördes främst från den rika borgarklassen liksom började köpa alternativt arrendera mark inom inre ögrupp (Nacka, Lidingö, Värmdö, Gustavsberg).[19] en modell existerar Erikslund vid Norra Lagnö liksom uppfördes omkring från byggmästaren O.J.
Haglund på grund av skomakarföretagaren Johan Petter Lagerborg. han ägde släkt tillsammans tre unge, verkstad på grund av skotillverkning vid Östermalm samt salubod vid Holländargatan.[20] detta fanns regel för att den rika ägaren tog tillsammans sig tjänstefolket ifrån stan ut mot sommarhuset, vilket plats enstaka orsak mot för att husen byggdes väl tilltagna således för att tjänstefolket skulle ett fåtal ordentligt tillsammans med utrymme inom huset till en stort hushåll samt även behärska inkvarteras inom separata lokal inom huset.
Perioden inom slutet från talet sammanföll inom konsten tillsammans med övergången ifrån ateljémåleri mot naturmåleri. Bland dem konstnärer samt författare vilket nära tiden arbetade alternativt ägde ateljéer inom Stockholms ögrupp är kapabel nämnas August strindberg, Bruno Liljefors samt Gustaf Fröding.
Orsaken mot sommarutflyttningen plats flera.
ett anledning likt äger anförts fanns dåliga sanitära förhållandena, bristande vid rent dricksvatten samt enstaka allmänt dålig doft vid Stockholms gator samt torg sommartid då detta blev varmt samt solen gassade, vid bas från undermåliga avloppssystem.[21] ett ytterligare anledning fanns detta allt ökande intresset ifrån mitten från talet till en hälsosammare liv inom allmänhet än vilket staden kunde tillhandahålla vid sommaren, nära naturen då klimatet fanns liksom bäst samt vattentemperaturen inom innerskärgården gjorde detta möjligt tillsammans med bad inom havet, var Carl Curman (–), badläkare inom Lysekil anses artikel enstaka från föregångarna vid friskvårdsområdet inom land.
dem bofasta inom skärgård äger inom egentlig fras inte någonsin använt havsvattnet till nöjesbad, utan enbart på grund av försändelse, fiske samt inom sällsynta fall till för att tvätta sig då temperaturen sålunda tillät, varför stadsbornas tilltag tillsammans med för att kasta sig inom havet till rent nöjes skull fanns något helt nytt på grund av ortsbefolkningen.
Dagarna här fylls med möjligheter att utforska, uppleva och varva nerenstaka samt ytterligare grosshandlare fanns tillsammans med bland dem vilket uppförde dessa sommarvillor; därav den inom folkmun utbredda benämningen grosshandlarvillor på grund av påkostade sommarvillor inom virke, ofta tillsammans med ett rik utsmyckning från sirliga snickerier. detta skulle titta propert ut samt ge enstaka framtidsperspektiv från för att ägaren tillhörde den mer förmögna borgarklassen.
i enlighet med ett katalog ifrån ovan antal villor/egendomar samt sommargäster fanns 1&#; villor/egendomar samt 2&#; sommargäster inom skärgården.[d][22]
Många från villorna ritades från kända arkitekter vilket Fredrik Wilhelm Scholander, Charles Emil Löfvenskiöld, Carl Westman samt Adolf W. Edelsvärd. Sommarvillan plats inom regel ett påkostad träbyggnad, ibland inom fornnordisk, nationalromantisk stil likt Eva Bonniers hus vid Dalarö, ritad från Ragnar Östberg.
dock oftast plats husen gestaltade inom schweizerstil alternativt ett kombination från olika stilar. Schweizerstilen stod på grund av en sunt liv nära naturen. Sommarvillan fanns oftast helt oisolerad, genom för att den bara skulle tjänstgöra likt enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent sommarbostad. Viktigt plats enstaka massiv inglasad veranda tillsammans med sjöutsikt, vilket hängde ihop tillsammans med detta innanför liggande rummet.
Denna verandatyp kallades sedermera inom folkmun till punschveranda alternativt groggveranda var man inbjöd in gäster samt umgicks vid sommarkvällarna.
Många från som tillhör skärgården sommarvillor besitter bevarats samt genom strandskyddet äger en fåtal nya byggnader tillkommit längs stränderna. Numera existerar dem forna sommarvillorna ofta vinterbonade samt används till året-runt-bruk.
Du kommer inte att ha tid att utforska alla de 30 öarna som finns i skärgården så vi på View Stockholm har satt ihop en lista över våra favoriterMerparten från dem större sommarvillorna byggda runt sekelskiftet samt inom start vid talet ägs idag från företag samt institutioner.
Sommarstugor & sommargäster
[redigera | redigera wikitext]In vid talet samt efter andra världskriget växte ett färsk typ från sommarhus fram likt fanns betydligt mindre än den klassiska sålunda kallade sommarvillan, oftast inom storleksklassen 20–50&#;m².
Husen plats oftast helt oisolerade utan indraget en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt tillsammans med utedass, anpassade till den normala inkomsttagaren. Samhällsutvecklingen beneath samt efter andra världskriget samt införandet från semesterlagen tillsammans med mer ledighet medförde för att även familjer tillsammans med normala inkomster började köpa tomter samt bygga mindre fritidshus inom närheten från havet inom den inre ögrupp utefter landremsa vid havet samt nära större insjöar utanför städerna.
Bilen liksom började bli vanlig ursprunglig efter andra världskriget ägde även en kritisk påverkan vid utvecklingen, genom för att tillhandahålla betydligt större rörlighet. Husen såsom ofta uppfördes från tomtköparen egen fanns många enkelt byggda, avsedda enbart på grund av för att användas beneath sommarsäsongen. Man såg en stort värde inom för att anlända ut inom naturen mot en eget bostad, den friska luften samt närheten mot bad.
Under identisk tidsskede uppfördes även flera barnkolonier ute inom ögrupp till för att yngre unge, speciellt inom familjer tillsammans knappa ekonomiska förhållanden, skulle ett fåtal tillfälle för att komma ut inom naturen beneath sommaren då den övriga familjen arbetade. Planerade större områden tillsammans med ren fritidshusbebyggelse började även växa fram beneath denna period var dem enkla sommarstugorna samt campingstugorna nära Årsta havsbad, såsom uppfördes inom HSB:s regi vid samt talen existerar en god modell vid detta.
Planerade fritidshusområden fick fortsättning även långt senare, var olika byggbolag nedsänkt på baksidan projekten, vilket exempelvis Bergshamra-Envikens fritidshusområde ute nära landremsa vid havet söder ifall Norrtälje.
Skärgården invaderas från sommargäster
[redigera | redigera wikitext]Den stora utflyttningen ifrån städerna beneath semesterperioderna vid – talen inleddes dock ej genom byggandet från egna sommarstugor utan inom huvudsak genom för att ortsbefolkningen inom dem kustnära områdena samt ute inom skärgård hyrde ut boende inom den egna bostaden tillsammans anslutande mindre provisorisk köksdel alternativt separata mindre stugor liksom tidigare ägde använts såsom drängstugor, magasin- samt förrådshus, liksom man inredde samt försåg tillsammans enklaste typen verktyg och apparater för köket samt inom bästa fall indraget vatten på grund av för att behärska användas såsom bostad beneath sommaren.
beneath samt talen utvecklades uthyrningsverksamheten många starkt utefter bota den svenska ostkusten samt även längre ut inom ögrupp, vilket gav enstaka dramatisk ökning från befolkningen beneath sommarmånaderna samt enstaka mottagen extrainkomst till den bofasta befolkningen inom struktur från hyresinkomster (oftast skattefria) samt ett ökad affär.
dem stora dagstidningarna fanns att vara berusad eller övermättad från radannonser vid våren ifall plats samt stugor såsom hyrdes ut från ortsbefolkningen. Snart sagt vartenda beboeligt sjönära uthus samt bod hyrdes ut, var hyrestiden oftast avsåg bota sommaren motsvarande skolornas sommaruppehåll, mot en fast kostnad, ospecificerat inom antalet veckor.
Begreppet "sommargäster" härrör ifrån denna period, detta önskar yttra människor liksom plats hyresgäster vid sommaren inom ortsbefolkningens egna egendomar. Den nära kontakten mellan stadsborna samt ortsbefolkningen gav flera nya värdefulla erfarenheter till både stadsbor samt skärgårdsbefolkningen. Den kända TV-filmatiseringen från Astrid LindgrensVi vid Saltkråkan kunna sägas förklara urtypen till relationerna mellan "sommargäster" samt ortsbefolkning beneath denna epok.
Genom för att dem flesta kommuner gjorde detta möjligt till ortsbefolkningen för att stycka från mark ifrån sina lantbruksfastigheter till fritidshusbebyggelse samt sälja tomter, samtidigt vilket den allmänna inkomstnivån inom land steg kraftigt runt talet, växte således småningom intresset på grund av för att bygga sin personlig sommarstuga. Den mark vilket erbjöds plats oftast kuperad samt kuperad, inom stort sett värdelös ur lantbrukssynpunkt, genom för att den ej kunde användas liksom odlingsmark alternativt liksom betesmark till boskap samt heller ej gav någon större utdelning inom struktur från skogstillväxt.
dem flesta från dessa tidiga tomtförvärv finns ännu kvar tillsammans med oförändrade tomtgränser dock existerar idag ofta bebyggda tillsammans större sommarstugor tillsammans med förbättrad isolering samt utrustning. Den beläget nära stranden marken fanns ofta ej styckbar till fritidshusbebyggelse genom lagen ifall strandskydd vilket tillämpades strikt från flera kommuner.
Nya tider samt utlandsresor
[redigera | redigera wikitext]Fram mot mitten från talet upphörde inom några erhålla kalenderår inom stort sett uthyrningsverksamheten hos ortsbefolkningen genom flera samarbetande faktorer. Ortsbefolkningen fick ett förbättrad finans samt såg ej längre uthyrning vilket någon nödvändig sidoinkomst. Den bofasta befolkningen inom ögrupp vilket ägde ägnat sig åt lantbruk samt fiske inom generationer igen började minska dramatiskt.
flera mindre lantbruk lades ner samt detta småskaliga fisket upphörde snabbt då den äldre generationen blev till äldre samt flyttade in mot olika typ från äldreboende. Den uppväxande efterkrigsgenerationen såg inga möjligheter för att behärska försörja enstaka släkt samt leva vid dem små jordbruksarealerna, utan ägde börjat söka sig in mot städerna vid fastlandet till förbättrad utkomstmöjligheter.
SparaFöräldragården kom för att utnyttjas likt permanentbostad alternativt därför byggde man nya permanentvillor vid mark såsom tillhörde gården inom dem fall avståndet in mot arbetsplatsen vid fastlandet plats rimligt. inom flera fall utnyttjades föräldragårdens bostad enbart likt fritidsbostad från släkten alternativt sålunda styckade man från tomten tillsammans med boningshusen samt sålde fastigheten, dock behöll lantbruksarealen liksom angående möjligt arrenderades ut mot närmast större lantgård liksom kvar plats inom drift.
flera stadsbor byggde egna sommarstugor vid samt talen samt svenska människor började inom allt högre grad för att åka utomlands vid prisbilliga charterresor mot främst medelhavsområdet likt erbjöd garanterad stjärna samt värme beneath dem svenska semesterveckorna vid sommaren. Charterresandet tog skötsam hastighet inom mitten vid talet var Simon Spies plats enstaka från dem stora pionjärerna vid området inom Skandinavien.
på grund av dem liksom tidigare ägde skaffat sig ett sommarstuga kom stugan för att utnyttjas inom mindre grad vid sommaren samt då främst beneath helger vid vår samt höst samt beneath den återstående delen från semestern. Båtcamping blev en alltmer sällsynt alternativ mot aktivitet beneath semesterveckorna. Fram mot talet vände trenden ifrån för att äga utnyttjat semesterveckor vid sommaren på grund av utlandsvistelse mot för att man inom högre grad förlade eventuell utlandssemester mot hösten alternativt mot vinterhalvåret mot resmål tillsammans med varmt klimat året runt.
Ökade möjligheter på grund av flera mot mer anpassningsbar förläggning från semesterveckorna utspridda ovan året samt en ökat antal semesterdagar reglerat inom centrala arbetstidsavtal fanns även några från dem faktorer liksom nedsänkt på baksidan detta nya sättet för att utnyttja semestertiden. Den hyrda alternativt egna sommarstugan blev åter en populärt alternativ till flera dock liksom främst utnyttjades beneath en fåtal veckor beneath den svenska högsommaren ifrån midsommartid fram mot inom start vid augusti.
Den ökade användningen från sommarstugor beneath vår samt höst bidrog mot för att flera stugägare isolerade sina byggnad, byggde ut tillsammans med fler lokal samt investerade inom indragning från dricksvatten samt ordnat avlopp till matrum samt WC, alternativt inrättande från ett erkänd typ från infiltrering samt kompostering. "Sommarstugan" fick alltmer funktionen från en fullutrustat "fritidshus".
Bebyggelse inom byn kulle vid Möja inom månad