firfog.pages.dev









Hur stora var gaskamrarna i auschwitz

Auschwitz

För andra betydelser, titta Auschwitz (olika betydelser).

KZ Auschwitz fanns detta största från Nazitysklandskoncentrations- samt förintelseläger. Lägret fanns verksamt ifrån 1940 mot januari 1945. Auschwitz existerar detta tyska namnet vid den polska staden Oświęcim, vilket ligger cirka 60 kilometer väster angående Kraków inom sydöstra Polen.

KZ existerar ett förkortning från detta tyska termen Konzentrationslager.

Auschwitz bestod från tre huvudläger: Auschwitz inom – Stammlager,[1] koncentrationsläger samt lägrens administrativa centrum; Auschwitz II-Birkenau, koncentrations- samt förintelseläger; Auschwitz III-Monowitz, arbetsläger tillsammans med bland annat fabriken IG Farben.

Omkring 1,3 miljoner personer deporterades mot Auschwitz, samt från dessa dog 1,1 miljoner inom lägret. Nittio andel från dem fanns judar. dem övriga plats polacker, romer, sinti, sovjetiskakrigsfångar samt personer från ytterligare nationalitet. detta fanns även homosexuella inom lägret.[2]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen vilket blev inledningen mot andra världskriget samt mot tyskarnas expansionskrig inom öst.

Den västra delen från Polen annekterades samt inlemmades inom Tyska riket. Den sydöstra delen från Polen ockuperades samt blev den tyska distrikt Generalguvernementet. detta fanns inom närheten från samt inom Generalguvernementet liksom förintelselägren byggdes: Chełmno, Sobibór, Majdanek, Treblinka, Bełżec, samt Auschwitz-Birkenau.

Bland dem inledande aktioner nazisterna genomförde inom Polen 1939–1940 fanns för att fängsla polska akademiker samt för att föra samman judar inom getton.

Anläggandet från koncentrationsläger inom öst hör samman tillsammans den nazistiska regimens Generalplan Ost (svenska Generalplan öst) vilket utarbetades inom olika rundor mellan 1939 samt 1942. Generalplan Ost fanns ett hemlig strategi till den tyska koloniseringen från Östeuropa. Planen innehöll bland annat riktlinjer på grund av etnisk rensning – samtliga judar, romer samt polacker inom området skulle fördrivas.

Judar samt romer skulle avlägsnas, polacker samt andra folkgrupper skulle användas såsom slavarbetare.[3][4]

Förintelselägren anlades efter för att nazisterna inlett ”Operation Reinhard” hösten 1941. Operation Reinhard fanns planen till utrotandet från samtliga judar inom Generalguvernementet; till detta ändamål inrättades 1942 förintelselägren Belzec, Sobibór samt Treblinka II.

Även Auschwitz II-Birkenau började byggas nära denna period. Nazisternas planer för att eliminera judarna blev alltmer omfattande; nära Wannseekonferensen den 20 januari 1942 inkluderades varenda Europas judar inom deras planer. då chefen till säkerhetsministeriet, Reinhard Heydrich, tog fram riktlinjerna till genomförandet från ”Den slutgiltiga lösningen från judefrågan” presenterade han papper, liksom visade beräkningar ovan den judiska befolkningen inom samtliga Europas stater.

nära konferensen deltog representanter ifrån tyska myndigheter, ministerier samt ifrån säkerhets- samt kriminalpolisen, likt varenda fick instruktioner till administrerandet samt genomförandet från ”Den slutgiltiga lösningen”.

KZ Auschwitz

[redigera | redigera wikitext]

KZ Auschwitz inrättades inom polska arméns tegelbyggnader beneath våren 1940 från den tyska polisen då samtliga fängelser inom Generalguvernementet blivit överfulla (av framförallt polska oppositionella).

Platsen valdes till sitt isolerade läge samt gynnsamma kommunikationsmöjligheter.[5] inom mars 1941 besöktes lägret från Heinrich Himmler vilket några månader senare beordrade för att detta skulle byggas ut på grund av för att behärska ta emot mer slavarbetskraft samt fler judar.[6] då SS:s arkitekter 1942 utförde ritningarna på grund av Auschwitz-Birkenau innefattade detta 600 byggnader.

nära krigsslutet 1945 ägde drygt 300 från dem uppförts.[7]

Fram mot 1945 växte KZ Auschwitz mot för att omfatta 40 läger samt satellitläger (tyska Nebenlager). Lägrets således kallade ”intresseområde” (tyska Interessengebiet), vilket inbegrep Auschwitz inom, II samt III, sträckte sig ovan fyrtio kvadratkilometer. beneath Auschwitz expansion 1944 fanns detta inom dem tre lägren 135 000 personer.[8]

Lägrets numeriskt värde perioder

[redigera | redigera wikitext]

KZ Auschwitz är kapabel sägas äga numeriskt värde perioder:[9]

  • Från 1940 mot sommaren 1942.

    beneath denna period fanns Auschwitz framför allt en koncentrations- samt arbetsläger på grund av polacker, sovjetiska krigsfångar samt judar. Inget storskaligt systematiskt intensivt pågick; fångar dog från svält, hårt jobb, nära dödsskjutningar samt från injektioner. Lägerfångarna användes såsom arbetskraft nära byggprojekt, industrier samt jordbruk knutna mot lägret.

  • Från sommaren 1942 mot samt tillsammans med 1944.

    Lägret blir idag även en förintelseläger till utrotandet från Europas judar. Lägrets olika delar får inriktade funktioner likt 1943 organiseras inom tre enheter:

  1. Auschwitz I, detta ursprungliga koncentrationslägret; platsen fungerade såsom en administrativt centrum till all komplexet; byggnaderna plats tidigare kaserner till den polska armén samt tusentals polska lärda samt sovjetiskakrigsfångar blev dödad här.
  2. Auschwitz II, grundlig Birkenau samt satellitläger tillsammans med jordbruk.

    Detta läger plats förintelselägret var gaskamrar samt krematorier installerades samt detta systematiska mördandet från judar utfördes. Auschwitz II plats även lägret var ”reservarbetskraft” hölls internerad. denna plats fanns även mellan 1942 samt 1944 en "Zigenarläger". inom Auschwitz-Birkenau blev dödad större delen från dem cirka enstaka miljon judar, 74 000 polacker samt 20 000 romer såsom dog inom Auschwitz.

  3. Auschwitz III (Monowitz), fanns en arbetsläger liksom byggts upp tillsammans företaget IG Farben på grund av gummifabriken Buna-Werke.

    Auschwitz II var även lägret där ”reservarbetskraft” hölls internerad

    Lägret försåg även fabriker underställda Auschwitz inom regionerna Schlesien, Böhmen samt Mähren tillsammans arbetskraft.

Gaskamrarna

[redigera | redigera wikitext]

I augusti samt september 1941 gjordes dem inledande experimenten tillsammans med gas – flera tåglaster tillsammans med sovjetiska krigsfångar dödades tillsammans Zyklon B-gas inom huvudlägret inom Auschwitz inom Block nr 11.

Några månader senare, inom start från 1942, börjar man nyttja numeriskt värde provisoriska gaskamrar inom Birkenau tillsammans med kapacitet på grund av cirka tusen personer per dygn. Offrens kroppar kastades inom massgravar vilket sedan brändes. vid våren 1943 ersattes dem provisoriska gaskamrarna tillsammans med fyra nybyggda gaskamrar tillsammans med förbränningsugnar (krematorier).[10] Dessa ägde ett kapacitet vid 4 416 personer per dygn i enlighet med officiella källor.

Kapaciteten kunde ökas mot 8 000 per dygn genom för att kremeringstiden förkortades. ifrån samt tillsammans 1942 blev dödad dem flesta från lägrets offer genom gasning.[11]

Selektionerna

[redigera | redigera wikitext]

Selektion innebar för att dem såsom anlände mot Auschwitz nära ankomst delades upp inom olika grupper. ursprunglig skildes män samt kvinnor åt, därefter skildes dem ”arbetsdugliga” ifrån dem likt ej ansågs ”arbetsdugliga”.

Därefter avtog transporterna till Chelmno och de flesta av de kvarvarande judarna i ghettot sändes istället till Auschwitz-Birkenau

Svaga, sjuka, gamla samt ungar, dock även andra, sorterades ut likt icke dugliga. Dessa något som har transporterats eller flyttats direkt mot gaskamrarna.[12] dem liksom sändes mot gaskamrarna registrerades ej samt fick inget fångnummer. Icke-judiska fångar gick ej igenom selektion, utan inom regel registrerades dem alla.[11] Man vet ej precist hur flera såsom blev dödad inom Auschwitz-Birkenau eftersom cirka 75 % från dem nyanlända judarna något som har transporterats eller flyttats omedelbart mot gaskamrarna.

Lägrets historia

[redigera | redigera wikitext]

Fångar anländer samt mördas

[redigera | redigera wikitext]

Våren 1940 avgjorde nazityska SS för att bygga koncentrationslägret inom dem polska armébarackerna inom närheten från Oświęcim, samt knappt tre månader senare, den 20 femte månaden i året, anlände den inledande fångtransporten mot lägret – trettio interner ifrån Sachsenhausen.

Den inledande större fångtransporten blev tagna emot inom Auschwitz den 14 juni 1940, då 728 polska politiska fångar samt en okänt antal judar deporterades ifrån Tarnów. Därefter kom polacker såsom gripits inom Wisnicz, Katowice, Kraków samt Warszawa.[13]

Reichsführer-SSHeinrich Himmler besökte Auschwitz den 1 mars 1941. Då närbelägna fabriker använde fångar liksom arbetskraft plats Himmler intresserad från hur flera fångar lägret kunde hysa.

Himmler beordrade för att Auschwitz inom skulle byggas ut samt behärska hålla 30 000 interner, samt för att en andra läger, nära Birkenau, skulle uppföras tillsammans med kapacitet på grund av cirka 100 000 ryska krigsfångar.

De inledande gasningarna från fångar ägde lokal den 3 september 1941 inom Auschwitz inom. SS-HauptsturmführerKarl Fritzsch testade Zyklon B, samt beneath hans ledare blev dödad 600 ryska krigsfångar samt 250 sjuka interner.

I oktober 1941 kom omkring 10 000 sovjetiska krigsfångar mot Auschwitz I.[14] Himmler informerade inom slutet från januari 1942 inspektören till koncentrationslägren, Richard Glücks, för att cirka 100 000 judar samt cirka 50 000 judinnor skulle deporteras såsom tvångsarbetskraft ifrån Tyskland mot Auschwitz.

Gettot inom Beuthen (dagens Bytom) stängdes, samt 982 judar anlände inom mitten från månad 1942 på grund av för att direkt efter ankomst mördas inom lägrets gaskamrar.[13]

Under 1942 kom dem inledande transporterna från judar ifrån andra länder, ifrån Slovakien, land i västeuropa, Nederländerna, Belgien, Jugoslavien, Böhmen-Mähren (Theresienstadt) samt Norge.

tid 1943 följde transporter ifrån Grekland samt Italien.[15] Den 29 januari 1943 avgjorde Reichssicherheitshauptamt för att samtliga romer inom Tyskland, Österrike samt riksprotektoratet Böhmen samt Mähren skulle deporteras mot Auschwitz. 23 000 internerades inom detta sålunda kallade Zigenarfamiljelägret inom Birkenau.

1944 gasades 5 600 från dem ihjäl, dem övriga dog från svält samt sjukdom.(Se artikeln Porajmos).

Under sommaren 1944 nåddes kulmen vid mördandet då omkring enstaka halv miljon magyariska judar ankom mot Birkenau. Tre mot fyra tågtransporter anlände varenda solens tid tillsammans med mellan 3 000 samt 3 500 människor. från dessa blev tagna ett tiondel ut mot jobb medan dem övriga något som har transporterats eller flyttats direkt mot krematorierna.[16] Den 2 november 1944 avbröts massmorden inom Auschwitz-Birkenau.

Den sista transporten från judar anlände den 5 januari 1945 ifrån Berlin. Dagen därpå hängdes fyra judiska kvinnor, efter för att dem ägde anklagats till för att smuggla in sprängmedel inom lägret.

Röda Armén närmar sig samt lägret evakueras

[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren 1944 trängde Röda Armén genom Vitryssland samt nådde beneath hösten Warszawa.

Himmler gav då beställning ifall för att Auschwitz samt andra läger inom öst skulle evakueras.

Av de cirka 440 000 ungerska judar som anlände under sommaren 1944 skickades minst 320 000 direkt till gaskammaren

Evakueringen från Auschwitz inleddes den 18 januari 1945. dem flesta från dem 66 020 fångar vilket fanns inom lägret tvingades marschera inom därför kallade dödsmarscher inom riktning mot Tyskland, tillsammans koncentrationslägren Gross-Rosen, Bergen-Belsen samt Buchenwald vilket uppgift. Tusentals fångar sköts längs vägen alternativt dog från utmattning.[17]

De fångar vilket fanns kvar inom Auschwitz fanns till sjuka till för att behärska delta inom evakueringen.


  • hur stora  fanns gaskamrarna  inom auschwitz

  • Den 27 januari 1945 befriade Röda armén beneath ledning från marskalkIvan Konjev, dem såsom fanns kvar, vilket plats sammanlagt 7 000 fångar. SS-soldaterna inom lägret ägde då försökt förstöra samtliga bevis på grund av Förintelsen genom för att bränna samling samt spränga gaskamrarna samt krematorierna, på grund av för att därefter flyga eller fly undan därifrån.

    Antal fångar samt dödsoffer

    [redigera | redigera wikitext]

    I Auschwitz internerades samt blev dödad judar samt romer ifrån därför gott såsom all Europa, polacker, sovjetiska krigsfångar samt en mindre antal tjecker, vitryssar, jugoslaver, fransmän, österrikare samt tyskar.[4][18][19][20]

    • Av dem cirka 1 100 000judar liksom deporterades mot Auschwitz dog omkring enstaka miljon.
    • Mellan 140 000 samt 150 000 polacker internerades inom Auschwitz, från dessa dog omkring 75 000.
    • 23 000 romer fanns inom ”Zigenarfamiljelägret” inom Birkenau.

      Cirka 20 000 från dem dog. (Se artikeln Porajmos.)

    • Hösten 1941 kom 10 000 sovjetiska krigsfångar mot Auschwitz, efter fem månader ägde 9 000 avlidit från svält alternativt dödats. nära krigsslutet internerades fler krigsfångar. detta uppskattas för att omkring 15 000 sovjetiska krigsfångar dog inom Auschwitz.
    • Förutom judar, romer, polacker samt krigsfångar fanns omkring 25 000 personer från ytterligare nationalitet inom lägren.

      10 000 mot 15 000 från dem avled.

    UNESCOs världsarv

    [redigera | redigera wikitext]

    1979 blev Auschwitz uppsatt vid Unescosvärldsarvslista.

    Stölden från skylten ”Arbeit macht frei”

    [redigera | redigera wikitext]

    Den 18 månad 2009 stals den berömda samt ökända entréskylten tillsammans texten "Arbeit macht frei" (arbete skapar frihet) ifrån koncentrationslägret.

    Stölden fördömdes från länder världen ovan, samt bland annat Israels biträdande premiärminister Silvan Shalom beskrev stölden såsom enstaka avskyvärd, nästan vanhelgande, papper. Efter tre dagars stark polisjakt runt angående inom läka Polen återfanns skylten den 21 månad inom nordvästra Polen, sönderskuren inom tre delar. Fem män inom åldrarna 20 mot 39 tid greps på grund av stölden, varav varenda plats tidigare kända från polisen.

    i enlighet med fakta ifrån polsk polis plats ej stölden politiskt menad utan enbart finansiell. 2010 blev svensken Anders Högström åtalad till stöld från skylten. inom månad dömdes denne mot 32 månaders fängelse från enstaka domstol inom Polen. denne fick avtjäna sitt straff inom en svenskt fängelse.[21]

    Kända personer liksom varit fångar inom lägret

    [redigera | redigera wikitext]

    • Angela Autsch, tysk nunna känd liksom "Auschwitz ängel"
    • Cordelia Edvardson, svensk reporter samt författare, korrespondent på grund av Svenska Dagbladet, avliden 2012
    • Magda Eggens, svensk författare, överlevande
    • Anne Frank, tysk dagboksförfattare, avliden inom Bergen-Belsen
    • Otto Frank, dog 1980, fadern mot den judiska dagboksförfattaren Anne Frank
    • Hédi Fried, dog 2022, svensk författare samt mentalvårdare, överlevande
    • Benny Grünfeld, svensk författare från ungersk börd.

      denne äger varit inom Sävsjö (Småland) samt besitter hållit en presentation varenda tid på grund av samtliga nioklassare

    • Mietek Grocher, polsk-judisk talare samt författare
    • Ferenc Göndör, ungersk-svensk författare samt talare, dog 2010
    • Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare (litteratur) 2002
    • Maximilian Kolbe 1891-1941, polsk franciskanermunk, martyr, helgon 1982
    • Zenia Larsson, svensk författare, överlevande
    • Abraham Léon, polsk-belgisk trotskist, dog inom lägret 1944
    • Primo Levi, italiensk specialist inom kemi, senare författare, överlevande
    • Eva Mozes Kor, överlevare Mengeles tvillingexperiment
    • Irène Némirovsky, fransk författare, dog inom lägret 1942
    • Witold Pilecki, polsk motståndsman samt krigshjälte
    • Emerich Roth, svensk författare, överlevande
    • Eva Schloss, österrikisk-brittisk författare, talare, överlevande
    • Edith Stein, 1891–1942, tysk tänkare, karmelitnunna (Teresa Benedicta från Korset), martyr, en från Europas skyddshelgon 1999
    • Simone Veil, fransk politiker, tidigare talman inom Europaparlamentet
    • Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare (fred) 1986
    • Sioma Zubicky, svensk författare samt förespråkare mot rasism
    • Simon Wiesenthal, österrikisk författare samt nazistjägare, dog 2005

    SS-personal inom Auschwitz II (Birkenau)

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Auschwitz inom - StammlagerArkiverad 31 januari 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., Historical Sites.

      Läst den 27 januari 2015.

    2. ^Piper 1998, s.

      Trots det hände det att gaskamrarna var fulla när en ny fångtransport anlände

      378

    3. ^Piper 1998, s. 371
    4. ^ [ab] Tooze 2008, s. 526–527
    5. ^Knopp 2004, s. 224
    6. ^Piper 1998, s. 371, 373
    7. ^Tooze 2008, s, 527
    8. ^Piper 1998, s. 371 "...the facility was systematically expanded so that bygd 1945 it was a complex of about forty camps and supcamps...The area of the so-called "camp businesses" (Interessengebiet)...

      included the original camp and that at Brzezinka (Birkenau in German), covering forty square kilometers. During the period of its fastest growth, in the summer of 1944, there were 135,000 people in all the camps..."

    9. ^Piper 1998, ss. 377–378
    10. ^Christian Gerlach, Die Firma J A Topf Söhne, die deutsche Vernichtungspolitik und der „Osten” als Aktionsfeld kleiner und mittlerer Firmen im Zweiten Weltkrieg I: Aleida Assmann et al.

      (red.), Firma Topf & Söhne - Hersteller der Öfen für Auschwitz : Ein Fabrikgelände als Erinnerungsort?, Campus Verlag, 2002.

      Detta läger var förintelselägret där gaskamrar och krematorier installerades och det systematiska mördandet av judar utfördes

      Läst 14 månad 2019.

    11. ^ [ab] Piper 1998, s. 372
    12. ^Selektion (Konzentrationslager) vid tyska Wikipedia
    13. ^ [ab] Piper 1998, s. 373
    14. ^Piper 1998, s. 376
    15. ^Piper 1998, s. 374
    16. ^... angående detta må ni informera. Stéphane Bruchfeld samt Paul A.

      Levine

    17. ^U.S. Holocaust Memorial Museumushmm
    18. ^Piper 1998, s. 375-377
    19. ^Nizkor org.

      As part of the overall liquidation of the evidence of crime, crematoria II and III together with their gas chambers were partially dismantled in late 1944, and blown up in January 1945

      http://www.nizkor.org/faqs/auschwitz/

    20. ^Museet inom Auschwitz ”KL Auschwitz-Birkenau”. Arkiverad ifrån originalet den 27 månad 2010. https://web.archive.org/web/20100227050258/http://en.auschwitz.org.pl/h/index.php?option=com_frontpage&Itemid=1. Läst 6 månad 2010. 
    21. ^”Han stal Auschwitz-skylt – Högström överlämnad mot svenska myndigheter”.

      Sveriges Television. 7 månad 2011. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/han-stal-auschwitz-skylt-hogstrom-overlamnad-till-svenska-myndigheter. 

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Knopp, Guido (2004). SS: ondskans mäktiga redskap. Lund: Historiska Media. ISBN 91-85057-33-9 
    • Piper, Franciszek, Auschwitz koncentration Camp inom boken The Holocast and History, ed.

      Crematorium IV was partially burned during the Sonderkommando mutiny on October 7, 1944, and later dismantled

      Berenbaum & Peck, Indiana University Press & USHMM, 1998, ISBN 0-253-33374-1

    • Smoleń, Kazimierz (1999). Auschwitz Birkenau, svensk guide. Oświęcim, Polen: Statliga museet inom Oświęcim/Värnhemsskolan inom malm. ISBN 83-85047-43-3 
    • Tooze, Adam, The Wages of Destruction: The making and breaking of the Nazi economy, Penguin Books, 2008, ISBN 978-0-670-03826-8

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    • Erkelius, Per Agne, Hotel Galicja, Norstedts 2009, ett litteratur på grund av alla-pocket 2010, ISBN 978-91-7221-603-7
    • Grünfeld, Benny, Tonåring inom Hitlers dödsläger.

      1 uppl.

      Auschwitz II, omfattande Birkenau och satellitläger med jordbruk

      Stockholm: Almqvist & Wiksell 1995. ISBN 91-21-14723-X

    • Kogon, Eugen, SS-staten: dem tyska koncentrationslägrens system. Stockholm: Svensk militärhistoriskt bokhus inom samarbete tillsammans Bergh 2002. ISBN 91-974384-2-1
    • Rees, Laurence, Auschwitz: den slutgiltiga lösningen. Stockholm: Prisma 2007. ISBN 978-91-518-4753-5
    • Zander, Ulf (2010). ”Förintelsens huvudstad”.

      s. s. 18-29. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    v • r

    Nazistiska koncentrations- samt interneringsläger
    Läger inom Tyskland samt Österrike

    Bergen-BelsenBuchenwaldColumbia-HausDachauDora-MittelbauEsterwegenEutinFlossenbürgGross-RosenLager HeubergLichtenburgMauthausenMühldorf am InnNeuengammeRavensbrückSachsenhausen

    Läger inom ockuperade länder

    Auschwitz, PolenBełżec, PolenChełmnoMajdanek, PolenMaly Trostenets, VitrysslandNatzweiler-Struthof, FrankrikePłaszów, PolenRisiera di San Sabba, ItalienSobibór, PolenTheresienstadt, TjeckienTreblinka, PolenVilla Bouchina, NederländernaVaivara, EstlandWesterbork, NederländernaWarszawa, PolenKaiserwald, LettlandGrini, NorgeStutthof, Polen

    Lista ovan koncentrationsläger inom Nazityskland