Hur många privatskolor finns i sverige
Utbildning inom Sverige
Utbildning inom Sverige existerar obligatorisk samt kostnadsfri till samtliga ungar inom åldrarna 6–16 tid. Läsåret inom land löper normalt ifrån slutet från augusti mot början/mitten från juni. Jullovet ifrån mitten från månad mot start från januari delar upp detta svenska läsåret inom numeriskt värde terminer; "höstterminen" samt "vårterminen".
(Ht, Vt). Den formella utbildningen inom land sker vid grundskola, gymnasium samt nära akademi. nära sidan från den kommunala utbildningen, är kapabel utbildningen ges från privatskolor alternativt friskolor. Därtill finns andra utbildningsinstitutioner, vilket folkhögskola, bildningsförbund, olika privata utbildningsföretag, tillsammans med mera.
Formell träning äger förekommit vid grundnivå inom land sedan 1200-talet, vid gymnasienivå sedan 1600-talet samt akademisk träning sedan Uppsala högskola grundades 1477. Politiskt sorteras utbildningsfrågor beneath utbildningsdepartementet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Det medeltida utbildningsväsendet fanns likadant inom bota Europa.[2] angående man bortser ifrån Skåne, såsom sedan 1085 haft lärcentrum inom Lunds domkyrka dock såsom tillhörde land, äger detta svenska utbildningsväsendet sitt ursprung vid 1200-talet, då träning bedrevs från tre instanser: domkapitlen, klostren, samt städerna.
Genom påvligt beslut 1215 förbands domkapitlen för att äga domkyrkoskolor, var blivande präster skulle undervisas gratis.[3] detta inledande omnämnandet från domkyrkoskola existerar ifrån mitten från 1200-talet samt Linköping.[4]Dominikanorden grundade den inledande klosterskolan inom land kalenderår 1237; eftersom ordensreglerna stipulerar för att varenda religiös byggnad bör förestå enstaka utbildning förmå detta fastslås.
Klosterskolorna gav högre träning än domkyrkoskolorna, främst inom teologi. Även franciskanorden bedrev träning nära deras svenska religiös byggnad ifrån 1200-talet.[5] Döttrar inom dem högre stånden utbildades från nunnor alternativt från privata "tuktomästarinnor".[6] Klosterskolor, på grund av flickor samt pojkar, uppstod på grund av för att utbilda blivande nunnor samt munkar.
Barnen antogs mot dessa skolor nära sju års ålder samt förväntades sedan avlägga klosterlöften.[7]
Likaså den äldsta kända stadsskolan på grund av borgare existerar ifrån detta århundrade. Den fanns inom Visby, samt fick påvlig tillåtelse den 6 juli 1225 för att inom Sankt Jakobskyrkan "undervisa lärjungar från vilken nation vilket helst".[8] nära dem stadsskolor likt uppstod utsågs pedagog från påvens utsända alternativt från stadens myndigheter; dock ägde Kyrkan den yttersta makten ovan dessa.
ifrån 1400-talet övertog emellertid borgarna dessa skolor, efter enstaka maktkamp angående undervisningen från borgarnas barn.[9] nära stadsskolorna utbildades borgarna inom läsning, skrivning, räkning, kristendom, samt latin, således för att dem skulle behärska bedriva affär. Skråväsendet ägde en lärlingssystem, var nya generationer lärde sig hantverk från äldre.
Det ankom framför allt dem vilket skulle tillhöra dem högre stånden för att erhålla utbildning; allmogen undervisades muntligt från prästen. enstaka bonde skulle minimalt behärska trons föremål eller textstycken, Fader vår samt Ave Maria vid svenska, vilket föräldrar alternativt faddrar förväntades lära ut.
Predikningar skedde ibland vid svenska.[10]
Om utbildningen från medeltidens adel inom land finns knapphändiga information. flera adelsmän vid kontinenten kunde ej studera alternativt notera, samt högadeln anställde därför sekreterare ifrån prästerskapet. vid den europeiska kontinenten uppstod traditionen för att förse adliga söner inom sjuårsåldern tillsammans informator, vilket skulle lära dem sju ridderliga konster, adliga motsvarigheter mot dem sju fria konsterna, däribland simning, fäktning, ridning, dans, schackspel samt versskrivning.
Döttrar, såsom oftare än manliga barn blev skrivkunniga, lärde sig sömnad, låt, strängspel samt dans. Hur detta såg ut på grund av landet vidkommande finns ett fåtal anvisningar ifall. ifrån 1200-talet började den franska adeln bli normgivande till övriga länder, samt franska informatorer blev högsta mode. Ibland sändes adliga ungar mot klostren, även utan intention för att dem skulle inträda inom kyrkan; annars försåg prästen adeln tillsammans med religiös undervisning.[11] inom Konungastyrelsen ifrån 1300-talet avkrävs skrivkunnighet från kungar samt hövdingar.[12]
Den formella utbildningen, såsom inom synnerhet kyrklig människor skaffade sig, gynnades från flera generösa privatdonationer, såsom Andreas Ands gåva från Studentholmen (tidigare Fyrisholmen) inom Uppsala 1316,[13][14] dock på grund av för att bekosta sin träning krävdes ofta således kallad sockengång,[15] ett sed vilket tyder vid för att eleverna nära klostren samt domkyrkorna fanns fattiga.[4] Innan land fick en högskola, fick dem studenter liksom prästerna, dominikanerna samt franciskanerna fann dugliga analysera utomlands, vilket denna epok huvudsakligen skedde nära deras respektive studia generalia inom Paris samt Köln.
Detta tillkom dem likt skulle ta högre arbete eller position inom en organisation inom kyrkan alternativt staten, samt bekostades från kyrkan alternativt klostren.[2]Uppsala högskola bildades 1477, dock förde enstaka tynande tillvaro, samt dess aktivitet blev produktiv inledningsvis nära 1600-talet.[16]
Reformationstiden
[redigera | redigera wikitext]Reformationen innebar för att klostren stängdes, samt därmed försvann inledningsvis chansen mot högre kurs.
Gustav Vasa övertog driften från sju domkyrkoskolor samt elva stadsskolor, samt grundade nya. Intresset på grund av träning saknades hos människor, samt såväl Gustav Vasa såsom ärkebiskop Laurentius Petri försökte vid olika sätt stimulera mot för att fler lät sina ungar studera.[17] Uppsala högskola fanns nedlagd beneath 1500-talet.[16] inom samt tillsammans förstatligandet från skolorna blev den världsliga ämbetsmannautbildningen vanligare än förr.
inom samt tillsammans med nationaliseringen fick land sin inledande nationella skollag, 1571, vilket existerar enstaka sektion från kyrkoordningen ifrån identisk år.[18]
Reformationens pedagogik plats påverkad från humanismen, varmed utbildning inom kristendom varvades tillsammans med klassisk litteratur, mot modell Vergilius.
Universitetsutbildning kunde bara bedrivas nära protestantiska högskola, främst inom Rostock, Greifswald samt Wittenberg. beneath 1500-talet studerade omkring 500 svenskar där.[19]
Luthers lilla katekes ägde mot avsikt för att utbilda allmogen inom "den rätta evangeliska läran", samt bidrog mot protestanternas vilja för att producera enstaka folkskola såsom lärde all människor för att studera.
Katekesen plats minimikunskaper på grund av allmogen.[20]
1600-talet
[redigera | redigera wikitext]Genom beslut nära riksdagen inom Örebro 1610 fick Petrus Kenicius, Laurentius Paulinus Gothus samt Johannes Rudbeckius inom uppgift för att nedteckna ett fräsch skolordning. inom denna formaliserades utbildningsväsendet, såsom skulle utgöras från åttaåriga provincialskolor (stadsskolor till borgare) samt tolvåriga katedralskolor, tillsammans med fyra respektive sex klasser å numeriskt värde tid plats.
varenda läroverk skulle äga ett skolchef, konrektor, teologie lektor, samt enstaka arbetskamrat per dem inledande tre klasserna. dem humanistiska influenserna inom pedagogiken tilltog 1611, beneath effekt från Petrus Ramus teorier.[21]
Johan Skytte grundade flera skolor samt reformerade vid flera sätt detta svenska utbildningsväsendet. inom Lycksele grundade denne 1631 enstaka lärcentrum på grund av samer, samt nära sina frakt inrättade denne barnskolor var även flickor fick gå.[22] liknande barnskolor kallades "pedagogier", medan termen "skola" avsåg stadier efter för att barnen lärt sig studera samt nedteckna.
detta plats inom inledande grabb mindre bemedlade små människor vilket gick inom pedagogierna, även flickor. Den inledande barnskolan grundades 1629 från Carl Carlsson Gyllenhielm, samt Johannes Rudbeckius grundade ett barnskola till flickor 1632. sådana skolor plats liksom regel kortlivade, samt därtill sällsynta,[23] trots för att Gustav II Adolf belade föräldrar inom Jönköping tillsammans böter samt kroppsstraff ifall barnen ej lärde sig studera, samt den 16-åring vilket ej ägde erforderliga kunskaper fick sin arvsrätt beskuren mot ett tredjedel.[24] Grundutbildning till ungar gavs annars från föräldrar, alternativt, då föräldrarna ägde råd, från privata uppfostrare samt informatorer.
Därtill finns andra utbildningsinstitutioner, som folkhögskola, bildningsförbund, olika privata utbildningsföretag, med meraLaurentius Paulinus Gothus avgjorde 1618 för att församlingarnas klockare skulle undervisa små människor ifrån allmogen inom dem elementär kunskaperna, samt på grund av för att testa församlingens kunskaper började han tillsammans med husförhör.[25]
Uppsala högskola återupptog sin aktivitet vid 1600-talet.
dem inledande år ägde detta 50 studenter, 1626 inskrevs drygt 300 studenter, samt sammanlagt studerade omkring 1000 personer var vid 1630-talet. Nya högskola grundades inom svenska Dorpat, Åbo samt skogsdunge. flera fortsatte dock analysera nära dem tyska universiteten.[26] 1626 ägde universitetet inom Uppsala 19 professorer.[27] tillsammans med konstitutionen från 1655 samt Magnus dem la Gardie anpassades universitetet mot dem adliga studenternas önskemål, samt från den anledningen infördes statsunderstödda således kallade exercitieinstitutioner.
Universiteten fanns fram mot 1700-talet självförsörjande.[28]
Johannes Rudbeckius grundade 1623 Sveriges inledande gymnasium inom Västerås; gymnasieskolorna vilket dem närmaste år grundades inom land kom för att skifta innehållsmässigt beroende vid respektive biskops perception angående kurs. 1628 standardiserades urbildningsnivåerna inom trivialskola samt gymnasium; nära gymnasierna fanns numeriskt värde teologer, samt lektorer inom fysik, politik samt svensk korrekt, matematik (inbegripet historia), grekiska samt hebreiska.
inom anslutning mot gymnasiet inom Västerås inrättade Rudbeckius en prästseminarium.[29] detta förekom nästan inte någonsin för att adliga små människor studerade nära dessa gymnasier.[30] inom huvudstaden fanns 1626–1629 ett adelsskola, Collegium illustre, inom likhet tillsammans med riddarakademierna inom kontinental tradition, dock ett pest samt trettioåriga kriget gjorde skolan ifall intet.[31]
Gustav II Adolf fordrade mot struktur samt innehåll enstaka sekularisering från utbildningen samt framlade detta inledande förslaget angående enstaka profan tillsynsmyndighet ovan den.
församlings inflytande ovan undervisningen inom landet vid samtliga nivåer plats dock ytterst kraftfull mot 1800-talet, då den började avta.[32] vid bas från skiljaktigheter mellan Johannes Rudbeckius samt Axel Oxenstierna ifall församlings roll inom utbildningen, utarbetad dåvarande professor Laurentius Stigzelius, beneath inverkan från Comenius samt drottning Kristina, 1649 års skolordning, en verk inom humanismens anda.
Utbildningen indelades inom olika kunskapsstadier, inom trivialskola (fyra år), gymnasium (fyra år) samt akademier, samt skolklasserna blev ettåriga. Latinläroverket räknade sitt ursprung ifrån denna skolordning. Trivialskolan ägde ett speciell parallellklass, räkneklassen (senare kallad "apologistklass"), på grund av dem borgarbarn såsom ej tänkte sig mot högre studier, samt likt existerar ursprunget mot realläroverket.
Svenska språket betraktades ej likt en självständigt tema, dock skolordningen förordar för att skolorna bör uppmuntra mot en riksspråkligt uttal inom all landet. Denna skolordning gällde mot 1693, då ett fräsch antogs liksom inom högre grad betonar kristendomskunskap inom stället på grund av klassisk humanism, tillsammans obligatorisk hebreiska samt grekiska.
till inträde mot universitetet krävdes för att gymnasisterna skulle examineras både nära gymnasiet samt nära universitetet.
Som enstaka direkt resultat från för att Sveriges gränser vidgades beneath 1600-talet, började staten driva skolor inom vissa landskap, framför allt Dalarna samt Skåne. Undervisningen spelade ett framträdande roll inom försvenskningen från Skåne mellan 1658 samt 1720 då dem dansktalande barnen fick svenska ABC-böcker, dock samtidigt ökade läskunnigheten drastiskt.[33]
Trolldomshysterin inom Dalarna ledde mot för att Gustaf Duwall anbefallde uppförandet från skolor till för att erhålla bukt tillsammans vidskepelserna likt resulterade inom häxerianklagelserna.[33]
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]1723 blev detta team vid för att föräldrar skulle lära sina små människor för att studera.
Hur dem ombesörjde detta tog ej lagen hänsyn till; då dem själva plats analfabeter alternativt annars saknade tillfälle, fick barnen vandra mot ett skolmästare alternativt mot klockaren. Underlåtelse straffades tillsammans med 2 daler silvermynt.[34]
Som motvärn mot den annalkande frihetstiden ökade prästernas påverkan vid undervisningen, vilket kulminerade inom 1724 års skolordning, liksom skulle gälla mot 1807.
inom denna besitter straffbestämmelserna blivit hårdare: dem studenter liksom begick svåra förseelser sattes inom stocken samt fick risstraff.[35]Svenska språkets ställning förbättrades tillsammans denna skolordning, samt detta krävdes för att eleverna kunde studera modersmålet på grund av för att erhålla inträde mot trivialskolan. speciell vikt lades nära kunskaper angående kartor samt geografi.[35]
Carl von Linné samt andra förkämpar till frihetstidens anda förändrade utbildningsväsendet, bland annat genom instiftandet från Vetenskapsakademien, instiftandet från professurer inom vetenskapen om resurserhandel och finans, samt tillsammans med emfas nära naturvetenskapen.
Dessa krafter nedsänkt även på baksidan för att regeringen tillsatte ett uppfostringskommission 1745, detta inledande inom ett utdragen rad försök för att reformera detta svenska utbildningsväsendet. inom anslutning mot den nya frihetsandan blev pedagogiken en varmt tema, tillsammans namn vilket mot modell Johan Browallius, Anders Schönberg d.y., samt John Fredrik Kryger; framför allt diskuterades om skolan skulle utföra en urval från särskilt begåvade studenter (en perception vilket ej fanns förenlig tillsammans med ståndssamhällets organisation), krav vid mer konkreta ämnen vid lägre stadier samt på grund av borgare, samt förslag vid obligatorisk samt gemensam grundskola.[36]
Borgarflickor fick vandra inom pensionsanstalter inom städerna, var dem bland annat undervisades inom franska samt sömnad; ett utbildning vilket bedrevs inom struktur från internat alternativt "mamsellskola" vilken förekom ifrån 1700-talet mot långt in vid 1800-talet.
Dessa anstalter betraktades ej liksom skolor eftersom dem ej plats indelade inom skolklasser; den inledande flickskolan grundades 1787 från Evangeliska Brödraförsamlingen inom götet, Societetsskolan.[37]
Under intryck ifrån Tyskland, grundades 1767 Sveriges inledande realskola från hovpredikanten Natanael Thenstedt inom Stockholm; denna fanns dock bara mot 1777.
1785 grundades landets inledande handelsläroverk på grund av kommande generationer borgare, inom Veinge socken inom Halland från detta tyske kommerserådet Friedrich Christopher Wurmb. Den lades ner nära Wurmbs död 1788, dock influerade Peter Brändström mot grundandet från Gävle elementarskola.[38]
Vid sidan från den statliga undervisningen, fanns privatlärare många vanligt; inom synnerhet gällde detta utbildningen från dem adliga barnen.
tid 1749 plats 4249 unge inskrivna nära statliga skolor. från dessa tillhörde 31 adeln, 631 prästståndet, 1019 bondeståndet, samt 1727 fanns unge mot betjänter, person som arbetar samt dagakarlar. Dessa skolor äger ansetts äga bidragit mot ståndscirkulationen.[39] 1792 grundades Karlbergs krigsakademi, dit huvudsakligen adliga ungar ägde tillträde.[40]
Sedan konfirmationen avskaffats nära reformationen, började enskilda stift vid 1700-talet åter kräva för att ungdomarna gick inom konfirmationsskola varenda vilodag på grund av för att ett fåtal ta sin inledande nattvard.
1811 lagstadgades denna kyrkliga handling.[41]
Förändringar beneath 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Latinet försvann likt utbildningens lingua franca nära ingången mot 1800-talet, samt ersattes från tyskan samt franskan; detta levde dock kvar inom dem humanistiska ämnena sålunda för att dem klassiska texterna även fortsättningsvis skulle behärska studeras.
Efter ett statlig analys, från Kanslersgillet (1801–1809), tillkom 1807 års skolordning, likt tog fasta vid detta nyväckta intresset på grund av dem moderna språken.[42]De stora statsomvälvningarna 1809 fick effekt även vid utbildningen, inom samt tillsammans för att dem demokratiska samt nationalistiska idéerna vann terräng; nationalismen förutsatte för att nationen fanns medveten ifall sin tänkta samhörighet.[43]
Efter livliga pedagogiska debatter, tillsammans med namn såsom Karl Ulrik Broocman, Erik Gustaf Geijer samt Jakob Adlerbeth, framkom 1820 års skolordning.
Trivialskolan ersattes från lärdomsskolan, samt gymnasiet fick mera prägel från latinläroverk tillsammans hebreiska likt obligatorisk kunskap.[44] Skolordningen kritiserades häftigt, framför allt från Anders Fryxell, på grund av dess tyngdpunkt vid latin vid bekostnad från "den medborgerliga bildningen". andra kritiserade Karlsberg såsom enstaka klasskola.
Allt detta missnöje ledde mot 1825 års undervisningskommitté var liberala samt konservativa pedagoger diskuterade utbildningens kommande. Bland kommitténs konkreta konsekvens existerar grundandet från Nya elementarskolan, införandet från gymnastik samt kemi, samt dem från C.J.L. Almqvist författade läroböckerna Svensk språklära, Svensk rättsstavningslära, tillsammans fler titlar, dem inledande från sina stöt, vilka länge användes samt vilket fungerade standardiserande.
I 1724 års skolordning anmodades skolorna för att förse studenter nära trivialskolan tillsammans med enstaka pulpet, dock ännu vid 1830-talet ägde detta ej blivit allmänt. nära dem skolor vilket saknade pulpeter fick barnen, likt satt vid långbänkar, nedteckna vid golvet. undervisningsrum förekom ej beneath 1800-talet.
studenter likt bodde vid ytterligare ort fick bo inackorderade samman tillsammans med andra ungar. ett typisk skoldag började klockan halv sju, tillsammans morgonbön, fortsatte tillsammans med för att eleverna fick elda inom skolsalen, samt slutade klockan fem.[45]
Högre skolor till flickor blev vanligare beneath 1800-talet, tillsammans med Fruntimmersföreningens flickskola inom götet (bildad 1815) på grund av fattiga flickor, Wallinska flickskolan inom huvudstaden (1831) samt Zanderska flickpensionen (1855).
Formell utbildning har förekommitWallinska flickskolan såsom genom tillåtelse för att ge studentexamen 1874 blev landets inledande gymnasieskola på grund av flickor.[37]Åhlinska flickskolan inom huvudstaden, grundad från den 17-åriga Karin Åhlin 1847, blev landets tredjeplats gymnasieskola till flickor 1894.[46]Statens högre lärarinneseminarium bildades 1861.
Samskolor, på grund av flickor samt pojkar, uppkom beneath slutet från 1800-talet. Skandinaviens inledande liknande grundades från Edvard Palmgren 1876, Palmgrenska samskolan. Framträdande pedagoger ifrån århundradet existerar Anna Sandström samt Anna Whitlock.[47]
1800-talet såg uppkomsten från korrespondensundervisning, vilket ersatte privatundervisningen alternativt plats alternativ mot för att vandra vid realskolan alternativt gymnasiet, tillsammans Hermods Korrespondensinstitut, NKI-skolan, samt Brevskolan.[48] tillsammans med Otto Salomons slöjdlärarseminarium, grundat 1874, blev hantverk en obligatoriskt skolämne.[49]
En information vid 1800-talet från organisatorisk innebörd fanns införandet från ett skolinspektion, folkskoleinspektionen, vilken Torsten Rudenschöld plats fadern till; denne införde även klassundervisningen.[50]F.F.
Carlson avskaffade växelundervisningen tillsammans med cirkuläret från 1864, samt folkskolefrågor fick ett speciell byrå inom regeringen.[51] från vikt till den nationella samordningen från undervisningen fanns Artur HazeliusFolkskolans läsebok (1869). Den inledande egentliga läroplanen kom 1878.[51]
Den numera fastslagna indelningen från den formella utbildningen inom grundskola, gymnasieskola samt högre utbildning, började ett fåtal sina former beneath 1800-talet (se nedan).
Den allmänna folkskolan
[redigera | redigera wikitext]Idén ifall enstaka obligatorisk samt kostnadsfri grundskola går långt igen, dock realiserades ursprunglig vid 1800-talet, efter livliga debatter tillsammans med företrädare vilket Geijer, Tegnér, Silfverstolpe, Sahlström[vem?], samt prins, sedermera monark, Oscar.
nära ingången mot 1900-talet dominerades den pedagogiska debatten från Ellen Key, positivismen, samt folkrörelser.[52]
1842 avgjorde Sveriges riksdag för att presentera ett då fyra kalenderår utdragen lärcentrum tillsammans elementär träning inom land, folkskola. Folkskolan förekom inom olika former: fasta samt flyttande, samt hel- samt halvtidsläsande.
dem flyttande skolorna, liksom innebar för att läraren olika dagar undervisade inom olika delar från trakten, förekom länge inom Norrland. Halvtidsläsande klasser förekom framför allt inom västra Sverige.[53]
Eftersom läroverken fanns kvar rådde beneath efter 1842 huvudsakligen detta likt kallas parallellskolesystem, vilket innebar för att olika samhällsgrupper fick olika utbildning: dem lägre sociala skikten lärde sig studera samt nedteckna vid svenska samt enklare matematik samt kristendomskunskap inom folkskolan, medan dem högre samhällsklasserna plats förbehållna högre kurs inom naturvetenskap samt främmande tungomål inom detta högre allmänna läroverken.[54]
1858 infördes numeriskt värde inledande skolåren inom folkskolan, småskolan, var primär kunskaper skulle läras ut.
1882 tillkom numeriskt värde nya skolår inom folkskolan, samt folkskolan blev 6-årig. vid vissa orter fanns även sjunde samt åttonde klass, fortsättningsskola. Fridtjuv kulle introducerade tanken vid ett enhetsskola, gemensam på grund av unge ifrån samtliga samhällsklasser, beneath slutet från 1800-talet, samt en inledande steg dit skedde tillsammans med läroverksstadgan 1905 såsom avkrävde ett sådan kurs till inträde mot läroverket.[55]
Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig inom landet 1936 samt 8-årig vid 1950-talet.
Sedan 1972 går svenska små människor obligatoriskt 9 kalenderår inom utbildning, ifrån augusti detta kalenderår barnet fyller år 7 kalenderår mot juni detta tid barnet fyller år 16 år.
Läsåret 1949/1950, introducerade några skolor inom landet en experiment tillsammans ett 9-årig skolform kallad enhetsskola. Enhetsskolan ägde tre stadier.
årskurs 1, 2 samt 3 fanns "lågstadium". årskurs 4, 5 samt 6 plats "mellanstadium" medan årskurs 7, 8 samt 9 fanns "högstadium". inom dessa skoldistrikt plats detta småskolan likt blev lågstadium, den egentliga folkskolan likt blev mellanstadium samt realskolan liksom blev högstadium. Den 26 femte månaden i året 1950 beslöt Sveriges riksdag för att presentera enhetsskola inom land.
Enhetsskolan bytte namn mot försöksskola 1958 samt mot grundskola 1962. Kring 1972 plats grundskolan introducerade inom varenda delar från land, samt parallellskolesystemet tillsammans med folkskolan samt högre allmänna läroverket avskaffat. ifrån läsåret 1994/1995 avskaffades grundskolans stadieindelning.
Förskolor startade inom privat regi inom landet inom mitten från 1800-talet inom många små skal.
ifrån 1944 fick förskolor samt daghem statsbidrag. ifrån 1976 fick varenda 6-åringar korrekt mot allmän förskola 525 timmar (15 timmar inom veckan). beneath 1990-talet gjordes flera reformer inom förskoleområdet, vilket innebär för att dem allra flesta ungar börjar inom förskolan inom land nära tidig ålder. 1998 introducerades förskoleklass, enstaka skolform till ungar inom 6-årsåldern, inom land.
Förskoleklass hette vid den tiden namn likt "Årskurs 0" alternativt "6-årsgrupp". Förskoleklass existerar, tillsammans med 2008 års förhållanden, ej obligatoriskt inom land, dock kommunerna existerar skyldiga för att bereda varenda ungar lokal. 15 november 2017 tog Riksdagen beslut ifall för att förskoleklass blir obligatorisk. Skolplikten bör gälla ifrån samt tillsammans detta kalenderår barnet fyller år sex kalenderår.
inom samt tillsammans med detta blir förskoleklass obligatoriskt på grund av samtliga små människor inom land samt samtliga måste vandra inom skolan inom minimalt tio år. Förskoleklassens aktivitet kommer även inom fortsättningen för att äga identisk avsikt samt innehåll liksom inom ljus. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, dock den inledande årskullen detta gäller på grund av existerar dem likt börjar höstterminen 2018.
Staten övertog successivt finansieringen från folkskolorna beneath dem inledande årtiondena vid 1900-talet.[56]
Gymnasieutbildning
[redigera | redigera wikitext]I 1856 års läroverksstadga skapades numeriskt värde olika gymnasielinjer: latinlinjen samt reallinjen. ett tredjeplats linje infördes från Gunnar Wennerberg 1878: halvklassisk linje.
Studentexamen infördes 1862; tidigare ägde gymnasisterna tvingats avlägga test nära universiteten till för att ta test. Antalet studenter likt hoppade från plats många stort. Harald Dahlgren uppgav kalenderår 1897 för att 74 procent från dem inskrivna nära läroverken inte någonsin tog någon examen.[57] från den anledningen bildades tillsammans med 1905 års läroverksstadga enstaka speciell realskola, var realskoleexamen kunde ske efter sex kalenderår.
Realskolan knöts 1927 mot folkskolan, genom för att detta beslutades för att den skulle gå vidare folkskolans fjärde alternativt sjätte år; samtidigt beslutades ifall inrättandet från kommunala flickskolor. Utbildningen kostade valuta, därför kom dem flesta studenter ifrån familjer tillsammans många valuta. Begåvade studenter vars föräldrar ej ägde råd för att erlägga kunde dock erhålla friplats inom läroverken.
Med 1933 års stadga avgjorde Arthur Engberg för att franska skulle artikel obligatorisk vid latingymnasiet samt engelska vid realgymnasiet. 1937 infördes praktiska yrkesutbildningar nära läroverken, såsom handelslinjer, tekniska linjer samt hushållslinjer.
1971 antogs ett fräsch läroplan, Lgy 70, samt skolformerna fackskola, gymnasium samt yrkesskola slogs samman på grund av för att forma ett färsk skolform, gymnasieskola.
Svenska universitet eller akademisk institution sedan 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Staten började överta finansieringen, samt därmed makten, ovan universiteten vid 1800-talet. vid 1800-talet fanns numeriskt värde högskola, inom Uppsala samt skogsdunge. Dessas verksamheter samordnades på grund av inledande gången tillsammans universitetsstatuterna från tid 1852, varigenom universitetens jurisdiktionsrätt fråntogs dem samt överfördes vid staten.
Kvinnor medgavs universitetsutbildning 1873: Ellen Fries blev den inledande kvinnliga doktorn, inom bakgrund, tid 1883.
Karolinska institutet bildades 1810, gavs 1861 riktig för att ge med.lic. samt 1906 korrekt för att ge doktorsgraden. Flera högskolor bildades beneath 1800-talet: Stockholms högre utbildning, relaterat till göteborg akademi, Chalmers, samt KTH. beneath dem inledande år vid 1900-talet bildades affärsskolor, lantbrukshögskolor samt Krigshögskolan.
Den formella utbildningen
[redigera | redigera wikitext]Utbildningssystemet inom land börjar tillsammans med enstaka frivillig förskola ifrån 1 års ålder, såsom flera gånger används vilket barnomsorg, då alltfler ungar inom land bor inom familjer var båda föräldrarna arbetar. Allmän förskola erbjuds samtliga 3- samt 5-åringar.
Förskolan existerar ett sektion från utbildningsväsendet samt existerar sedan 1 juli 2011 ett skolform. Förskoleklassen existerar enstaka skolform liksom vänder sig mot 6-åringar samt bör artikel enstaka brygga mellan förskola samt grundskola. Därefter tar den svenska 9-åriga obligatoriska grundskolan nära. Därefter finns ett frivillig gymnasieskola likt existerar inriktad vid för att antingen gå vidare analysera alternativt lära sig en arbete.
Naturvetenskap samt samhällsvetenskap existerar vanligt vid dem schema likt existerar inriktade vid fortsatta studier.
Förskola
[redigera | redigera wikitext]Förskolan vänder sig mot unge 1–5 kalenderår gamla. Kommunen existerar ansvarig för att tillhandahålla lokal mot ungar vars föräldrar studera alternativt förvärvsarbetar.
Barnet besitter korrekt för att behålla platsen angående föräldern blir arbetslös alternativt föräldraledig. varenda små människor äger riktig mot avgiftsfri allmän förskola då dem existerar 3–5 tid gamla. Allmän förskola bör existera minimalt 525 timmar per tid (15 timmar/vecka). Förskolan existerar reglerad inom skollagen.
Förskolan äger sedan 1998 ett läroplan Lpfö 98 vilket reglerar värdegrund, uppgift på grund av undervisningen samt ansvar på grund av dem vilket arbetar inom förskolan.
Grundskola
[redigera | redigera wikitext]Primärskolan, likt inom landet kallas grundskola, existerar allmän samt belagd tillsammans med skolplikt fram mot årskurs 9, då eleven liksom regel existerar vid sitt sextonde tid.
Skolplikten börjar höstterminen detta kalenderår likt barnet fyller år 6; då börjar små människor normalt inom förskoleklass likt kallas detta 10:e skolåret. Grundskolan syftar mot för att ge behörighet mot gymnasieskola, samt saknar test. Den kommunala grundskolan existerar kostnadsfri, samt finansieras tillsammans med kommunalskatt, dock grundskolan regleras nationellt tillsammans med 2011 års läroplan - Lgr11.
nära sidan från dem kommunala skolorna, finns tillfälle på grund av föräldrar för att välja friskolor, liksom även måste följa läroplanen samt såsom bekostas tillsammans med skolpeng. till ungar tillsammans särskilda behov finns särskolor samt specialskolor. Ursprungsbefolkningen samer besitter enstaka speciell skolform, sameskolan.
Vid sidan från för att lära ut ämneskunskaper äger grundskolan i enlighet med team ett lärorik arbetsuppgift, bland annat inom för att fostra ungar mot dem värden såsom samhället bygger på: människolivets okränkbarhet, individens frihet samt rättighet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, samt samhörighetskänsla tillsammans med svaga samt utsatta.
Betyg samt betygsliknande omdömen får ej inträffa före årskurs 6. bedömning utdelas åtta gånger inom grundskolan: nära slutet från höst- samt vårterminerna inom årskurserna 6–9. Slutbetyget används till begäran mot gymnasieskolan; till behörighet dit behövs godkänt inom olika ämnen beroende vid vilket schema liksom söks, dock detta behövs ständigt godkänt inom ämnena svenska, matematik samt engelska.
Betygsskalan A–F, var F betyder "ej godkänt", D betyder för att väsentliga delar från betygsnivån C besitter uppfyllts samt B betyder för att väsentliga delar från betygsnivån A besitter uppfyllts. Betygsskalan ersatte den tidigare betygsskalan tillsammans med G (godkänt, VG (väl godkänt) samt MVG (mycket väl godkänt), tillsammans med införandeperiod 2011–2012.
Gymnasieskola
[redigera | redigera wikitext]Den svenska sekundärskolan existerar gemensam på grund av teoretiska samt praktiska utbildningar, samt kallas gymnasieskola (se gymnasium till historisk bakgrund). Den existerar frivillig, dock varenda samhälle äger ansvar för att följa upp dem ungdomar beneath 20 kalenderår likt ej studera vid gymnasieskola.
Eleven väljer mellan schema – 17 nationella schema, en stort antal lokala schema, specialutformat schema samt detta individuella programmet. mot skillnad ifrån flera andra länder saknar landet enstaka formell studentexamen – inom stället syftar gymnasieskolan mot för att ge elementär behörighet mot akademi. Gymnasieutbildningen regleras inom läroplanen på grund av dem frivilliga skolformerna Lpf 94.
Högskola samt universitet
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Högskolor samt högskola inom Sverige.
Högskolan existerar eftergymnasial. universitet eller akademisk institution syftar mot för att ge akademisk certifikat. högskola kallas dem högskolor vilket bedriver forskarutbildning.
Antagningsystemet
[redigera | redigera wikitext]Antagningssystemet existerar den metodik såsom den ansvariga myndigheten använder på grund av för att välja ut dem likt får detta begränsade antalet studieplatser liksom detta finns vid gymnasie- samt högskolorna. Antagningspoäng existerar detta antal poäng enstaka jobb behöver äga tillsammans sig ifrån tidigare träning till för att antas mot den nya utbildningen.
Antagning mot gymnasieskolan sker tillsammans högstadiebetyget medan antagning mot akademi samt högskola sker tillsammans med en mer komplicerat antagningssystem tillsammans med olika urvalsgrupper.
Antagning mot högre utbildning samt universitet
[redigera | redigera wikitext]För för att behärska bli antagen mot högre utbildning samt högskola behöver man existera behörig.
Behörig är kapabel man bli genom för att äga fullföljt enstaka gymnasieutbildning dock detta finns även andra vägar mot för att bli behörig[64]. ifall detta existerar fler kvalificerade söka än detta finns utbildningsplatser sålunda väljs en antal ut genom "urvalet"[65]. Urvalet sker genom för att dem tillsammans detta högsta meritvärdet inom en antal olika urvalsgrupper väljs.
dem vanligaste urvalsgrupperna existerar gymnasiebetyget samt konsekvens vid högskoleprovet.
Vuxenutbildning
[redigera | redigera wikitext]Under år 1997-2002 genomfördes kunskapslyftet. detta plats enstaka statlig satsning vid vuxenutbildning såsom främst riktades mot arbetslösa liksom saknade treårig gymnasieutbildning.
Samtidigt går en förhållandevis stor del av eleverna på skolor som ägs av ett fåtal aktiebolagKunskapslyftet erbjöd 110 000 utbildningsplatser nära komvux, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning, studieförbund samt utbildningsföretag.[66]
Kunskapslyftet besitter dessutom legat mot bas till Facilaprogrammet inom Portugal, en schema vars avsikt existerar för att förbereda lågutbildade på grund av detta grundlig valideringsprogrammet "Novas Oportunidades".
Andra utbildningsformer
[redigera | redigera wikitext]Se komvux, KY-utbildning samt folkhögskola.
Anpassning efter särskilda behov
[redigera | redigera wikitext]Specialskola existerar enstaka utbildningsinstitution till döva samt hörselskadade. Särskola existerar enstaka skolform på grund av studenter tillsammans lärda funktionshinder.
titta vidare specialundervisning.
Resultat
[redigera | redigera wikitext]Genom flera internationella mätningar (PISA, TIMMS, PIRLS samt ICCS) jämförs den svenska skolan tillsammans med kurs inom andra länder. Resultaten inom den svenska skolan sjönk mot ungefär kalenderår 2010 samt besitter därefter förbättrats kraftigt.
Justerat på grund av invandringens effekter existerar (2022) den svenska grundskolan bäst inom norden samt bland dem helt bästa inom världen.[67] Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, nära Institutet på grund av Näringslivsforskning samt London School of Economics, sade 2022 för att man måste ta hänsyn mot demografiska förändringar då man utvärderar kvaliteten inom den svenska skolan, samt för att "Sannolikt skulle vilket skolsystem liksom helst äga haft svårt för att möta den invandring såsom landet äger haft beneath dem senaste decennierna."[68] denne sade även för att prestationsnivån till svenska högstadieelever tillsammans utländsk bakgrund existerar vid identiska nivåer vilket motsvarande elevgrupp inom Finland[68] (se Simpsons paradox).
i enlighet med Heller Sahlgren existerar detta (2022) rimligt för att anta för att den ökade andelen studenter inom fristående skolor beneath detta senaste decenniet existerar orsak mot åtminstone ett sektion från förbättringarna inom internationella undersökningar.[68]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] ”skolverket”.
skolverket. Arkiverad ifrån originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721124225/http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821. Läst 14 september 2015.
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 209
- ^Landquist (1963), s. 205
- ^ [ab] Sandström (1978), s.
50
- ^Landquist (1963), s. 206
- ^Landquist (1963), s. 268
- ^Landquist (1963), s. 37
- ^Diplomatarium Suecanum inom br. 233, citerad inom Landquist (1963), s. 206
- ^Landquist (1963), s. 207
- ^Landquist (1963), s. 272
- ^Landquist (1963), s. 37 f, 41 f
- ^Landquist (1963), s. 42
- ^Tham, Wilhelm (4 oktober 1850). ”86 (Beskrifning öfver Upsala län)”. runeberg.org.
https://runeberg.org/thamupps/0090.html. Läst 1 oktober 2020.
- ^Svensson, Ulf (2007). ”Nytt ljus ovan Studentholmen inom Uppsala”. Fornvännen (raa.se) 102:4: sid. 238–245. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/c40f1d92-52c6-498e-b44d-76815d93fe84.
- ^Landquist (1963), s.
208
- ^ [ab] Sandström (1978), s. 52
- ^Landquist (1963), s. 210
- ^Landquist (1963), s. Här kan du söka efter statistik om en skola, kommun, huvudman eller region
211
- ^Landquist (1963), s. 213
- ^Landquist (1963), s. 273
- ^Landquist (1963), s. 214
- ^Landquist (1963), s. 216, 268
- ^Sandström (1978), s. 86
- ^Sandström (1978), s. 85
- ^Landquist (1963), s. 273 f
- ^Sandström (1978), s. 80
- ^Landquist (1963), s. Privatskolan förbehåller sig rätten att välja de elever som tas in på skolan och finansieras delvis eller helt och hållet genom avgifter snarare än offentlig finansiering
301
- ^Landquist (1963), s. 301 ff
- ^Landquist (1963), s. 219-223
- ^Sandström (1978), s. 83
- ^Landquist (1963), s. 221
- ^Landquist (1963), s. 222
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 274
- ^Landquist (1963), s. 275
- ^ [ab] Landquist (1963), s.
227
- ^Landquist (1963), s. 229 ff
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 269
- ^Landquist (1963), s. 232 f
- ^Landquist (1963), s. 233 f
- ^Landquist (1963), s. 240 f
- ^Sandström (1978), s. 120
- ^Landquist (1963), s. 235
- ^Landquist (1963), s. 236
- ^Landquist (1963), s.
239
- ^Landquist (1963), s. 249 f
- ^Christina Hellgren, Åhlinska skolan, Stockholms stadsarkiv SE/SSA/0795, sidan besökt 6 femte månaden i året 2009
- ^Landquist (1963), s. 270
- ^Landquist (1963), s. 270 f
- ^Landquist (1963), s. 288
- ^Sandström (1978), s. 170 f
- ^ [ab] Landquist (1963), s.
287
- ^Sandström (1978), s. 176 ff, 208 ff
- ^Landquist (1963), s. 290 f
- ^Larsson, Esbjörn (30 november 2019). Bo Eriksson. red. ”1800-talets utbildningsrevolution”. Historisk tidskrift 139 (4): sid. 745. ISSN0345-469X. https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/view/217/172. Läst 11 femte månaden i året 2022.
- ^Sandström (1978), s.
173 f
- ^Landquist (1963), s. 295
- ^Landquist (1963), s. 255 f
- ^Skolverket (22 augusti 2005). ”Karta ovan utbildningssystemet”. Skolverket. http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/. Läst 8 juli 2007.
- ^Swedish National Agency for Education. ”The Swedish Education System”. Swedish National Agency for Education.
http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys-eng/. Läst 8 juli 2007.
- ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”Den nya utbildnings- samt examensstrukturen”. Högskoleverket. Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året 2007. https://web.archive.org/web/20070506234057/http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/forandringar/nyautbildningsochexamensstrukturen.4.539a949110f3d5914ec800062698.html. Läst 8 juli 2007.
- ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”The new structure of programmes and qualifications”.
Swedish National Agency for Higher Education. Arkiverad ifrån originalet den 9 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071009170355/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/thenewstructureofprogrammesandqualifications.4.5ed111281136ce97c148000493.html. Läst 8 juli 2007.
- ^Ståhle, Lennart (30 femte månaden i året 2007). ”Universitet alternativt högskola?”.
Högskoleverket. http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/hogskolorna/universitetellerhogskola.4.539a949110f3d5914ec800063518.html. Läst 3 augusti 2007.
- ^Ståhle, Lennart (11 juni 2007). ”University or University College?”. Swedish National Agency for Higher Education. De driver endast en förskola eller skola
Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071007075310/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/highereducationinstitutions/universityoruniversitycollege.4.539a949110f3d5914ec800066338.html. Läst 3 augusti 2007.
- ^”Behörighet mot högskolestudier”. www.studera.nu.
https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/behorighet-till-hogskolestudier/. Läst 24 juli 2018.
- ^”Meritvärde samt urval”. www.studera.nu. https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/meritvarde-och-urval/. Läst 24 juli 2018.
- ^Nationalencyklopedin, vid internet, 18 mars 2009, uppslagsord: kunskapslyftet
- ^Gabriel Heller Sahlgren.
"Kunskapsskolans återkomst", timbro.se, 6 juli 2022.
- ^ [abc] Gabriel Heller Sahlgren. ”Så räddades skolan – dock invandringen kräver mer”. Arkiverad ifrån originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907052250/https://kvartal.se/artiklar/den-svenska-skolan-ar-battre-an-sitt-rykte/. Läst 10 september 2022. Kvartal, 7 september 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Landquist, John (1963). Pedagogikens historia (7., genomsedda uppl.).
Lund: Gleerup. Libris788542
- Sandström, Carl Ivar (1978). Utbildningens idéhistoria: ifall samhällsförändringarnas påverkan vid undervisningens uppgift samt idéinnehåll genom tiderna inom landet samt utlandet. Privatskola är en typ av skola som inte administreras av lokala, regionala eller nationella myndigheter
Aldus akademi, 99-0167082-9 (2., bearb. uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris178437
- Lakomaa, Erik (2009). The Economic Psychology of the Welfare State (1., genomsedda uppl.). Stockholm: EFI. Libris11308583