Vilka två uppgifter har gener

Genen existerar enstaka avdelning till data ifall ärftliga attribut, liksom ärvs ifrån föräldrar mot avkomman. enstaka biologisk gen kodar på grund av en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan äger ca 22 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. ett gen består från enstaka viss sekvens nukleotider såsom genom den genetiska koden beskriver ett sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein.

Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, liksom styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer.

Människan har ca 22 gener, fördelade på de olika kromosomerna

Ibland räknas även vissa DNA-sträckor såsom äger regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.

Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället på grund av DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag till proteinsyntesen inom värdcellen likt viruset infekterat, alternativt sålunda, såsom hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA inledningsvis översättas mot DNA innan detta förmå användas på grund av proteintillverkning.

inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet. Detta förekommer främst inom RNA-molekyler såsom ingår inom enzymer likt kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.

Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like vilka två huvuduppgifter har våra gener, vad menas med att dna är livets språk, vad består en organism arvmassa and more

varenda gen motsvarar en bestämt segment från ett sådan DNA-stege. ett DNA-molekyl äger alltså lokal på grund av flera gener, möjligen stycken. varenda ”stegpinne” inom ett DNA-molekyl består från numeriskt värde sålunda kallade baserad på kväve. Dessa passar mot varandra ungefär vilket pusselbitar.

En gen som fungerar som mall vid tillverkningen av ett protein sägs koda för det proteinet

inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve vilket betecknas A, T, C samt G.

Genernas organisation

[redigera | redigera wikitext]

Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner vilket dem kodar på grund av. inom enstaka flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen.

Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener såsom på grund av tillfället bör existera aktiva. Trots för att varenda kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen besitter, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts till.

Proteiner är stora molekyler som består av långa kedjor av olika aminosyror

Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA vilket hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA. då ingen transkribering sker vid enstaka sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer.

inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan enstaka mindre sektion från generna används.

I dem flesta högre organismer kodar endast ett många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna till något protein. Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vad liksom tidigare kallades skräp-DNA (eng.

junk DNA). Idag vet man för att detta därför kallade skräp-DNA:t besitter regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt på grund av hoppackningen mot kromatin.

En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein

Inom ett gen finns oftast segment från nukelotid-sekvenser, intron, liksom ej kodar till några aminosyror. dem delar från DNA-molekylen likt kodar till - utgör receptet vid - en protein kallas exon.

Den totala kvantiteten DNA inom ett fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern. Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, liksom sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar till dem proteiner såsom reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen.

dem vanliga kromosomerna, vilket ej existerar könskromosomer kallas autosomer. enstaka gens placering, locus, vid ett kromosom existerar till detta mesta väldefinierad till varenda enskild art, även ifall detta förekommer för att funktionella gener kunna finnas vid en helt annat område vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans med vid enstaka helt ytterligare kromosom.

Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener såsom ligger nära varandra besitter inom allmänhet ej något samband tillsammans med varandra utan kunna ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.

Genetisk variation

[redigera | redigera wikitext]

När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas.

Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom ett gen förändras således för att aminosyresekvensen inom detta protein likt kodas blir ett ytterligare.

Gener, proteiner och egenskaper

Ibland äger denna förändring ingen innebörd på grund av proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion. Detta leder mot ett genetisk variation; enstaka viss gen förmå inträffa inom enstaka mängd olika varianter, alleler. dem numeriskt värde upplagorna från enstaka gen såsom finns inom ett normal kroppscell förmå alltså artikel olika.

Individer vilket besitter numeriskt värde likadana varianter från enstaka gen sägs artikel homozygoter tillsammans med avseende vid denna gen. Individer såsom besitter numeriskt värde olika varianter från genen sägs existera heterozygoter. ett genetisk variant såsom träffar igenom även angående den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt enstaka allel likt måste finnas inom numeriskt värde exemplar på grund av för att den bör ett fåtal någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.

Genernas uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism liksom förmå avläsa nödvändigheten från nya gener, utan liknande uppstår likt ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen.

Oftast uppstår nya gener såsom en konsekvens från för att enstaka äldre gen dupliceras. detta förmå ske vilket en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus kunna artikel ansvariga på grund av för att överföra gener ifrån ett organism mot ett ytterligare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den förste vilket beskrev konceptet gener, fanns munkenGregor Mendel såsom studerade olika plantorsärftliga attribut.

Även angående denne ej använde termen gen sålunda förklarade han resultatet från sina experiment tillsammans förekomsten från ärftliga faktorer vilket något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar. Detta genbegrepp utgår ifrån attribut liksom är kapabel observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn vilket förklaring.

Mendel plats även den förste liksom beskrev arv inom form eller gestalt från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.

Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen ifrån detta grekiska termen på grund av födsel. visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna. han visade senare för att ett enskild gen kunde lokaliseras mot enstaka bestämd lokal vid enstaka kromosom.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vilka två huvuduppgifter har våra gener?, Vad menas med att DNA är livets språk?, Beskriv hur bokstäverna i DNA är sammankopplade i baspar? and more

Morgan samt hans studenter började tillsammans med arbetet för att kartlägga generna på grund av bananfluganDrosophila melanogaster. visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.

visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser.

Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k. "en gen - en enzym" -hypotesen. framlade James Watson samt Francis Crick enstaka modell på grund av DNA-molekylens struktur likt grundades vid Rosalind Franklins sysselsättning tillsammans med röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk data kunde överföras ifrån ett generation mot ett ytterligare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]