firfog.pages.dev









Hur påverkas man av adhd medicin

Behandling från ADHD hos vuxna

Kärnsymtomen nära ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) existerar bristande uppmärksamhet samt impulskontroll samt hyperaktivitet. Syftet tillsammans behandlingsinsatserna nära ADHD existerar för att minska dessa symtom samt på det sättet utveckla patientens funktion inom vardagen.

detta råder inom ljus ett samsyn kring därför kallade multimodala behandlingsinsatser nära ADHD, även ifall detta finns kunskapsluckor [1]. Detta innebär för att patienten erbjuds flera olika slags stödinsatser, både farmakologiska samt icke-farmakologiska.

Psykoedukation samt psykoterapi sker likt regel inom gruppform på grund av för att patienten bör behärska byta erfarenheter tillsammans med andra inom identisk situation.

Detta reducerar vanligt förekommande känslor från utanförskap samt stigmatisering. detta existerar även resurseffektivt.

I solens tid rekommenderas enstaka multimodal behandling inom Socialstyrelsens samt Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer [2, 3], detta nationella vård- samt insatsprogrammet [4] samt dem flesta regionala vårdprogram [5].

Psykoedukation

Psykoedukation rekommenderas på grund av varenda patienter tillsammans med ADHD, gärna tillsammans tillsammans närstående.

Den innefattar resultat angående diagnosen, orsaker samt prognos, vilka behandlingsalternativ likt står mot buds samt miljöfaktorer likt är kapabel påverka hur symtomen kommer mot formulering inom olika situationer. Patienterna får även förståelse angående möjligheter mot olika former från samhällsstöd, råd angående litteratur samt vilka intresseföreningar vilket finns.

Ofta utformar berörda mottagningar eget informationsmaterial utifrån lokala förutsättningar, dock detta finns även färdiga »kurspaket«, mot modell Pegasus (Psychoeducational groups for adults with adhd and their significant others/family members) [6].

Även ifall Pegasus inom senare studier demonstrerat vid goda effekt både då detta gäller genomförbarhet [7] samt jämfört tillsammans med väntelista [8] fanns detta vetenskapliga underlaget kvar otillräckligt då SBU nyligen granskat kunskapsläget inför Socialstyrelsens pågående jobb tillsammans med nationella riktlinjer på grund av vård samt stöd nära ADHD samt autism [9].


  • hur påverkas man  från adhd medicin

  • Socialstyrelsens arbetsgrupp (där artikelförfattare Tomas Larson ingår) äger därför hänskjutit frågan ifall rekommendation mot ett konsensuspanel från yrkesverksamma samt erfarna kliniker inom området.

    Arbetsterapeutiska insatser

    De multimodala stödinsatserna går både in inom samt kompletterar varandra. ett patient såsom besitter svårt för att organisera, rangordna samt strukturera behöver ett fåtal stöd.

    Detta förmå ske efter kartläggning från arbetsterapeut, liksom kunna förskriva alternativt ge råd angående olika kognitiva redskap för hjälp. detta kunna artikel kalendrar, scheman, tidshjälpmedel samt appar såsom är kapabel artikel mot stöd nära arrangemang, prioritering samt struktur på grund av för att underlätta patientens dagligt liv [10].

    Arbetsterapeuter ansvarar även till gruppbehandlingar.

    en modell existerar »Ha koll« [11], vilket omfattar 10–16 gruppträffar samt syftar mot för att öka förmågan för att hantera tidsperiod samt strukturera samt strukturera vardagliga aktiviteter [12]. Dessa färdigheter förmå även ingå inom dem psykoterapeutiska metoderna.

    Psykoterapi

    Psykoterapiforskning existerar rent allmänt behäftad tillsammans med flertalet metodologiska bekymmer jämfört tillsammans med läkemedelsstudier.

    Ofta existerar psykoterapistudier förhållandevis små samt saknar rimliga jämförelsebehandlingar samt kontrollgrupper. detta existerar även svårt för att helt särskilja terapimetod ifrån vårdare [13]. Även inom randomiserade, kontrollerade jämförelsestudier existerar detta svårt för att känna till vad man egentligen mäter – på grund av för att bedöma psykoterapeutiska interventioner behövs sannolikt andra ansatser [14].

    Att leva med ADHD innebär utmaningar, men när man är beväpnad med kunskap och förståelse kan det bli betydligt enklare att hantera dessa hinder

    Senare psykoterapistudier, liksom behandlar dem problemområden liksom existerar vanliga nära ADHD, utgår inom stort sett enbart ifrån strukturerade samt manualbaserade terapiformer, även ifall detta såsom sagt ej löser samtliga svårigheter tillsammans studiedesign. Gemensamt existerar dock ett energisk, undervisande samt stödjande vårdare vilket inom huvudsak tar sin utgångspunkt inom kognitiva samt beteende­terapeutiska principer [15].

    Kognitiv beteendeterapi

    Olika varianter från kognitiv beteendeterapi (KBT), såväl individuellt liksom inom team, besitter demonstrerat sig verksamma på grund av vuxna tillsammans ADHD – detta existerar dock fortsatt oklart vilken konsekvens KBT äger jämfört tillsammans med ytterligare behandling samt placebo.

    Den samlade bedömningen existerar dock för att detta vid gruppnivå, inom jämförelse tillsammans väntelista alternativt vilket tillägg mot ytterligare behandling, finns enstaka påverkan från KBT vid ADHD-symtom [16]. detta finns emellertid även inom detta manualbaserade fältet enstaka massiv heterogenitet mellan dem studier såsom försökt bedöma KBT nära ADHD [17, 18].

    Gemensamt på grund av insatser liksom baseras vid KBT existerar ett klar målformulering samt för att patienten regelbundet får hemuppgifter på grund av för att tillämpa färdigheter inom vardagen.

    detta finns flera olika KBT-manualer anpassade till ADHD, varav »KBT nära ADHD«, utarbetad från Safren et al [19], existerar enstaka från dem maximalt utspridda. Patienten får lära sig strategier till förbättrad organisations- samt planeringsförmåga samt minskad distraherbarhet samt uppskjutandebeteende mot förmån till en mer adaptivt tänkande. Ofta existerar detta exekutiva svårigheter samt arbetsminnesproblem såsom orsakar detta största lidandet på grund av den vuxna patienten.

    Figur 1 visar hur Safren et al tänker sig för att ADHD påverkar vuxenlivet [19].

    i enlighet med modellen existerar kärnsymtomen nära ADHD biologiskt grundade (neuropsykiatriska). Behandlingen inriktar sig vid för att utveckla kompensatoriska strategier till för att minska upplevelsen från misslyckanden samt underprestationer samt negativa reflektioner såsom påverkar humör samt sinnesstämning.

    Dialektisk beteendeterapi

    Dialektisk beteendeterapi (DBT) existerar enstaka variant från KBT såsom ursprungligen utvecklats på grund av individer tillsammans emotionell instabilitet samt självskadebeteende.

    Den äger dock demonstrerat sig existera användbar även på grund av patienter tillsammans ADHD, mot modell på grund av för att utveckla impulskontrollen. många talar även till för att emotionell instabilitet existerar en vanligt symtom även hos patienter tillsammans med ADHD [20]. inom landet används ofta DBT-manualen »Psykoterapi till vuxna tillsammans med ADHD« [21], likt även besitter utvärderats inom flera svenska studier [22, 23], samt enstaka massiv tysk multi­centerstudie [24].

    inom jämförelse tillsammans med aktiva kontroll­grupper visade den senare studien endast vid god inverkan avseende en klinikerskattat utfallsmått vilket mätte generell förbättring, dock ej vid ADHD-symtomen inom sig.

    Här berättar vi om effekter och biverkningar hos några av de vanligaste medicinerna för ADHD

    DBT besitter inom högre grad än traditionell KBT inslag från färdighetsträning till för att reglera känslor, hantera relationer samt förbättrad lära sig acceptans från känslor samt motgångar.

    Medveten närvaro alternativt »mindfulness« existerar ett huvud komponent inom DBT, dock ingår även vilket enstaka sektion inom flera andra terapiprogram alternativt utgör ibland ett självständig behandlingsinsats.

    Även ifall flera studier rapporterar goda påverkan [25, 26], således finns även denna plats dem metodologiska mätproblemen.

    KBT samt DBT är kapabel tillsammans med fördel kombineras tillsammans med medicin, vilket reducerar kärnsymtomen samt ökar patientens förmåga för att ta mot sig enstaka ofta uppmärksamhetskrävande behandling.

    Läkemedelsbehandling

    Läkemedelsbehandling individualiseras utifrån patientens symtom, funktionsnedsättning samt övriga faktorer från klinisk signifikans, mot modell samsjuklighet.

    Symtomprofil, interaktioner samt fara till biverkningar påverkar valet från preparat [2].

    Tydliga samt realistiska behandlingsmål formuleras tillsammans tillsammans patienten. Dessa kunna handla angående hur länge patienten förmå upprätthålla koncentration samt hantera impulsivitet alternativt ifall patientens funktionsförmåga samt sociala liv.

    Genom för att tydliggöra samt följa upp behandlingsmålen förmå man att fatta beslut eller bestämma något ifall läkemedelsbehandlingen varit lyckad alternativt ifall den behöver justeras. Skattningsskalor likt mot modell ASRS (WHO Adult ADHD Self-Report Scale) är kapabel användas på grund av för att bedöma behandlingen [2]. Närstående är kapabel tillsammans med fördel engageras inom för att bedöma behandlings­effekten.

    En individuell finjustering från dos behöver ofta göras, var eventuellt ökad utfall vägs mot ett högre fara till biverkningar [2].

    Klinisk kunskap talar på grund av för att dosen behöver justeras efter några månaders behandling.

    I landet finns till närvarande fem godkända läkemedelssubstanser till behandling från ADHD: metylfenidat, dexamfetamin, lisdexamfetamin, atomoxe­tin samt guanfacin. Dexamfetamin samt guanfacin existerar dock endast godkända till behandling från små människor samt ungdomar [2].

    Metylfenidat existerar på grund av närvarande förstahandsval till både små människor, ungdomar samt vuxna.

    Lisdexamfetamin existerar en andrahandsval på grund av vuxna, samt förmå framför allt övervägas mot patienter tillsammans otillräcklig konsekvens och/eller biverkningar från metylfenidat. Atomoxetin förmå övervägas då dessa besitter haft otillräcklig konsekvens alternativt gett biverkningar, alternativt då detta finns fara till otillbörlig spridning från centralstimulantia (CS) [2].

    Centralstimulantia

    Den fullständiga verkningsmekanismen till CS (metylfenidat, lisdexamfetamin samt dexamfetamin) existerar ej helt klarlagd.

    Rådande hypoteser existerar för att CS reducerar återupptaget samt ökar frisättningen från noradrenalin samt dopamin inom centrala nervsystemet. Detta leder mot ett förstärkt signalstyrka inom frontala cortex, vilket utför för att exekutiva funktioner förstärks och
    ADHD-symtomen minskar.

    Enbart specialistläkare inom samtliga psykiatriska specialiteter, neurologi samt barn- samt ungdomsneurologi tillsammans med habilitering besitter inom solens tid tillfälle för att förskriva CS.

    Dock förmå ST-läkare inom dessa specialiteter, samt specialister inom allmänmedicin alternativt barn- samt ungdomsmedicin, ansöka ifall dispens till förskrivning.

    Biverkningar

    Det existerar vanligt tillsammans biverkningar nära CS-behandling, dock dem flesta existerar lindriga samt övergående. Preparaten kunna genom konsekvens vid autonoma nervsystemet öka blodtryck samt hjärtfrekvens, varför dessa bör monitoreras nära placering av pengar från preparat samt upptrappning från dos.

    Aptitnedsättning förmå leda mot viktnedgång samt kunna behöva följas upp, framför allt hos underviktiga individer. Övriga vanliga biverkningar existerar huvudvärk, magsmärtor, ökad bekymmer samt insomni. Klinisk kunskap talar på grund av för att insomni ibland förmå åtgärdas tillsammans melatonin.

    Fruktade dock ovanliga biverkningar från CS innefat­tar kardiomyopati, rytmrubbningar, kramper samt psykos/manier.

    Innan behandling inleds bör man därför efterforska riskfaktorer till kardiovaskulär samt cerebrovaskulär sjuklighet (tidigare alternativt pågående behandling, svimning nära kroppslig hårt arbete, släkthistoria). nära konstaterad hjärt–kärlsjukdom, diabetes, hypertoni alternativt ärftlighet till arytmi alternativt hjärtmuskelsjukdom bör ett exakt avvägning mellan fara samt nytta samt konsultation tillsammans kardiolog ske [2].

    nära epilepsi bör neurolog konsulteras innan CS ordineras.

    Vid psykisk samsjuklighet (affektiv sjukdom, psykossjukdom, beroendeproblem) görs enstaka exakt evaluering från om nyttan tillsammans med CS överväger riskerna.

    Här får du lite mer djupgående, vetenskapligt grundad information om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

    Innan CS sätts in bör behandling tillsammans med mot modell liti­um samt antipsykotika optimeras.

    Metylfenidat

    Metylfenidat existerar likt tidigare angivits förstahandsval i enlighet med Läkemedelsverket. detta ger ofta god symtomlindring samt existerar kostnadseffektivt. Metylfenidat finns såsom kortverkande, medellångverkande samt långverkande.

    Endast detta medellångverkande besitter tecken till vuxna. Övrig förskrivning sker »off label«.

    Den kortverkande varianten behöver tas flera gånger per dygn på grund av för att erhålla tillräcklig effektduration. Klinisk kunskap säger för att detta tillsammans fördel förmå användas inom upptitreringssyfte till för att känna till då samt hur många metylfenidat patienten behöver på grund av för att ett fåtal optimal inverkan samt minimalt tillsammans biverkningar.

    då detta existerar bekräftat kunna man sedan vandra ovan mot mer långverkande beredningsformer. nära bristande påverkan alternativt biverkningar kunna ibland ett ytterligare beredningsform från metylfenidat prövas tillsammans med gott konsekvens (se även Tabell 1).

    Dexamfetamin samt lisdexamfetamin

    Dexamfetamin medicindos (Attentin) existerar den högra enantiomeren (spegelbilden) från amfetamin; en kortverkande preparat tillsammans snabbt tillslag samt omsättning.

    Därför föreligger även ett högre fara på grund av skadligt bruk.

    Medicinering mot adhd är dock ett ganska nytt fenomen

    Attentin existerar ej godkänt på grund av behandling från ADHD hos vuxna inom landet [2].

    Lisdexamfetamin (Elvanse, Elvanse Vuxen) existerar ett långverkande struktur från dexamfetamin samt enstaka därför kal­lad prodrog, vilket innebär för att substansen existerar inaktiv nära intag samt hydrolyseras mot energisk substans inom blodet. Den får på det sättet enstaka längre samt jämnare farmakokinetisk profil.

    enstaka nätverksstudie ifrån 2018 tyder vid för att långverkande amfetaminer (till modell lisdexamfetamin) är kapabel äga förbättrad resultat än metylfenidat hos just vuxna [27]. Elvanse myndig existerar godkänt såsom en andrahandsval mot vuxna då metylfenidat äger bedömts existera kliniskt otillräckligt alternativt besitter gett biverkningar [2].

    Atomoxetin

    Atomoxetin (Audalis, Strattera) besitter tecken till vuxna tillsammans ADHD samt existerar enstaka återupptagshämmare från noradrenalin likt verkar äga omväg verkan vid dopa­min inom prefrontala kortex [28].

    Klinisk upplevelse talar på grund av för att effekten dröjer några veckor samt ej existerar lika kraftfull likt på grund av CS, även ifall enstaka nätverksstudie [27] tyder vid ungefär identisk resultat (och tolerabilitet) såsom metylfenidat. Muntorrhet samt sexuella biverkningar förekommer.

    Adhd gör att man har svårt för sådant som man gör varje dag, det som är ens vardag

    Preparatet används därför då CS äger gett biverkningar, haft bristande resultat alternativt nära fara på grund av skadligt bruk alternativt beroende [2]. Atomoxetin existerar ej narkotikaklassat samt äger ej begränsad förskrivningsrätt.

    Guanfacin

    Guanfacin (Intuniv) existerar ett selektiv alfa-2A-agonist tillsammans med antihypertensiva attribut. Verkningsmekanismen nära ADHD existerar ej klarlagd, dock preparatet tycks förstärka signaleringen inom prefrontala kortex [29].

    Guanfacin verkar äga enstaka viss resultat hos små människor tillsammans med ADHD [27], dock enstaka svagare inverkan än CS. Guanfacin existerar därför en tredjehandsval hos ungar [2].

    Avseende behandling från vuxna finns en många begränsat underlag, även ifall numeriskt värde studier från identisk författare tyder vid måttlig utfall [30, 31].

    Klinisk upplevelse talar till för att guanfacin inom särskilt utvalda fall är kapabel användas till vuxna mot framför allt hyperaktivitet, ångest samt sömnstörningar. eftersom guanfacin existerar antihypertensivt är kapabel kombinationsbehandling tillsammans CS existera gynnsam. Vanliga biverkningar existerar yrsel, muntorrhet samt sömnighet. nära plötslig utsättning från läkemedlet finns fara till blodtrycksstegring, varför preparatet bör trappas in samt ut långsamt [31].

    Eftersom guanfacin ej existerar godkänt på grund av behandling från vuxna tillsammans ADHD sker all förskrivning mot vuxna »off label«, utanför tecken samt gällande rekommendationer [2].

    Preparatet existerar ej narkotikaklassat samt besitter ej begränsad förskrivningsrätt.

    Uppföljning

    Tidpunkterna for uppföljning behöver anpassas individuellt, oftast plats tredjeplats mot sjätte kalendermånad efter dostitrering. Tätare kontroller förmå artikel motiverade nära dosjustering alternativt nära biverkningar.

    nära uppföljning bör övervakning från hjärtfrekvens, blodtryck samt vikt göras, liksom skattning från påverkan samt eventuella biverkningar.

    Samsjuklighet, patientens psykosociala situation samt följsamhet mot behandlingen bör även följas upp. Förskrivaren bör minimalt ett gång per tid ta ställning mot ifall detta finns tecken på grund av fortsatt behandling [2].

    Vikten från uppföljning belyses från ett svensk lärande såsom följde vuxna diagnostiserade tillsammans ADHD. Den visade för att ett tredjedel från patienterna ej uppfyllde kriterierna på grund av ADHD (remission) efter sex tid, samt ungefär hälften ägde slutat tillsammans med medicinering.

    detta fanns ingen klar koppling mellan remission samt läkemedelsbehandling [32]. Den vanligaste orsaken mot avbrott från behandling plats bristande inverkan från läkemedlet [33]. enstaka undersökning ifrån Socialstyrelsen pekar även vid för att flera ADHD-patienter vid eget bevåg avbryter medicinering alternativt tar den intermittent [34].

    Förskrivningsmönster

    Enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas besitter användningen från ADHD-läkemedel hos vuxna fortsatt för att öka dem senaste år [35] (se Figur 2).

    Särskilt lisdexamfetamin äger ökat sedan 2013.

    Det har tagit lång tid för diagnosen att vinna allmänt erkännande världen över, och här i Sverige kom medicineringen i gång först efter millennieskiftet

    Antalet vuxna tillsammans med ADHD-­diagnos ökar årligen [36]. Troligtvis kommer detta för att leda mot ett fortsatt ökad förskrivning.

    Det finns stora geografiska skillnader. Exempelvis hämtas dubbelt sålunda många ADHD-läkemedel per myndig invånare ut vid Gotland jämfört tillsammans Kronoberg [37]. Dessa skillnader beror sannolikt vid regionala skillnader inom diagnostik samt behandling från ADHD hos vuxna, vilket bland annat föranlett för att Socialstyrelsen på grund av närvarande arbetar tillsammans för att ta fram nationella riktlinjer [9].

    Helhetssyn

    ADHD besitter ofta enstaka omfattande inverkan vid patientens liv.

    Adhd kan påverka hur du kan koncentrera dig och hur du kan hejda impulser

    ADHD-symtomen ökar risken på grund av för att patienten misslyckas tillsammans studier samt yrkesliv. Patienter tillsammans ADHD riskerar därför för att hamna inom en socialt utan­förskap samt ett fåtal enstaka dålig självkänsla vilket är kapabel existera svår för att avbryta [38].

    Klinisk upplevelse talar dock på grund av för att ett multimodal behandling ökar den vuxne patientens möjligheter mot förbättrad funktionsförmåga samt livskvalitet.

    Den sjukvårdande behandlingen måste dock ses inom sitt sammanhang: samverkan tillsammans andra myndigheter samt aktörer existerar flera gånger centrala till för att hjälpa den enskilde patienten rätt.

    Problemens svårighetsgrad samt komplexitet varierar ofta ovan period samt påverkas från livsomständigheter. detta innebär även för att behandlingsinsatsernas innehåll samt omfattning kunna variera inom olika skeenden från livet.

    Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

    Läkartidningen.

    2022;119:21045

    Läkartidningen 8/2022

    Lakartidningen.se
    (uppdaterad 2024-09-11)