Hur många filmer om mordet på orientexpressen gjorts

För andra betydelser, titta Mordet vid Orientexpressen (olika betydelser).

Mordet vid Orientexpressen (engelska: Murder on the Orient Express) existerar ett brittiskmysteriefilm ifrån 1974 inom regi från Sidney Lumet samt producerad från John Brabourne samt Richard Goodwin.

Filmen existerar baserad vid Agatha ChristiesHercule Poirot-deckare, tillsammans identisk titel, ifrån 1934.^[1]

Filmen handlar angående den belgiske detektiven Hercule Poirot (Albert Finney), likt får inom uppgift för att utreda mordet vid ett amerikansk affärsmagnat ombord vid Orientexpressen. dem misstänkta porträtteras från ett stjärnspäckad rollista bestående från Lauren Bacall, Ingrid geolog, Sean Connery, Jean-Pierre Cassel, John Gielgud, Vanessa Redgrave, Michael York, Jacqueline Bisset, Anthony Perkins, Richard Widmark samt Wendy Hiller.

Manuset existerar skrivet från Paul Dehn.

Filmen blev enstaka kommersiell samt väsentlig succé. geolog vann ett Oscar till bästa kvinnliga biroll, samt filmen fick fem andra nomineringar nära den 47:e Oscarsgalan: Bästa manliga huvudroll (Finney), Bästa script efter förlaga, Bästa filmmusik, Bästa foto samt Bästa kostym.

I landet drog filmen 260 000 biobesökare.

Inspiration

[redigera | redigera wikitext]

Kidnappningsfallet tillsammans Charles Lindberghs baby vid 1930-talet plats inspirationen mot detta fiktiva "Daisy Armstrong"-fallet. Charles Augustus Lindbergh Jr., son mot flygpionjären Charles Lindbergh, kidnappades ifrån sitt föräldrahem inom mars 1932 nära 20 månaders ålder.

Efter för att familjen ägde betalat ett lösensumma vid 50 000 dollar hittades barnet mördat.

Ett hembiträde likt fanns anställt från fru Lindberghs föräldrar misstänktes felaktigt på grund av delaktighet samt begick självmord efter många hårda polisförhör. Den händelsen använde Agatha Christie vilket motiv till den sovvagnskonduktören Pierre Michels inblandning inom mordet vid Ratchett/Cassetti genom för att producera hembiträdet Paulette Michel – dotter mot Pierre Michel – efter modellen från hembiträdet ifrån Lindbergh-fallet till romanen, såsom även valde självmord efter felaktig anklagelse.

Lindbergh-fallet fanns ännu olöst nära tiden på grund av den inledande publiceringen från romanen Mordet vid Orientexpressen inom januari 1934. detta fanns ej förrän inom september 1934 likt Bruno Hauptmann greps likt den misstänkte gärningsmannen. Trots för att tvivel uppstod beneath den efterföljande rättegången befanns Hauptmann ansvarig mot mord 1935 samt avrättades 1936.^[2]

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Filmens introduktion visar nyhetsklipp ifrån kidnappningen samt mordet 1930 vid Daisy Armstrong, den lilla dottern mot den förmögne brittiske arméöversten Hamish Armstrong samt hans fru Sonia.

I månad 1935 reser den berömde detektiven Hercule Poirot ifrån Istanbul mot London tillsammans med Orientexpressen. Hans gamle kompis signor Bianchi, direktör på grund av företaget liksom äger järnvägen, strukturerade Poirots boende efter för att samtliga förstaklasskupéer fanns okaraktäristiskt slutsålda beneath lågsäsong. andra resenär inkluderar den amerikanska änkan Harriet Hubbard, den engelska guvernanten Mary Debenham, den svenska missionären Greta Ohlsson, den amerikanske affärsmannen Samuel Ratchett, liksom åtföljs från sin sekreterare/översättare Hector McQueen samt sin engelske betjänt Edward Beddoes, den italiensk-amerikanske bilförsäljaren Antonio ("Gino") Foscarelli, den gamla ryska storfurstinnan Natalia Dragomiroff samt hennes tyska kammarjungfru Hildegarde Schmidt, den ungerske greven Rudolf Andrenyi samt hans fru Elena, brittisk-indiska arméöversten John Arbuthnott samt den amerikanske teateragenten Cyrus Hardman.

Ratchett önskar anställa Poirot likt livvakt efter för att äga fått skriftliga dödshot. Poirot avböjer samt tycker för att Ratchetts fall existerar ointressant. en snöskred mellan Vinkovci samt Brod inom Jugoslavien strandar tåget tills snön äger röjts försvunnen ifrån spåren. beneath natten vaknar Poirot från en högt stön ifrån Ratchetts kupé, liksom ligger bredvid hans.

Nattportiern Pierre Michel får genom dörren känna till för att detta bara plats enstaka mardröm. Ratchett hittas dock död nästa morgon. läkare Constantine konstaterar för att Ratchett blivit knivhuggen tolv gånger.

Poirot undersöker saken samt hittar en förkolnat brevfragment vilket avslöjar för att Ratchett inom själva verket plats gangstern Lanfranco Cassetti.

Fem kalenderår tidigare ägde Cassetti planerat kidnappningen samt mordet vid Daisy Armstrong. Cassetti förrådde sin medbrottsling samt flydde landet tillsammans med lösensumman. betalkort därefter dog den förtvivlade mrs Armstrong då denna födde en dödfött små människor till tidigt. Överste Armstrong, liksom plats bedrövad, begick självmord. Den franska tjänarinnan Paulette, felaktigt misstänkt till delaktighet inom kidnappningen, dog även från självmord innan denna befanns oskyldig.

Poirot hittar en överflöd från ledtrådar, bland annat enstaka piprensare, enstaka dyr näsduk tillsammans initialen "H", Cassettis trasiga ur samt ett portieruniformsknapp.

Filmen är baserad på Agatha Christies Hercule Poirot-deckare, med samma titel, från 1934

Poirot kommer fram mot för att Cassetti blev dödad omkring klockan 01.15, den tidsperiod likt framträda vid den sönderslagna klockan samt då stönandet hördes. eftersom sovvagnen plats isolerad kurera natten måste mördaren artikel ett från vagnens resenär, alternativt kanske tågkonduktören Pierre Michel. Mrs Hubbard rapporterar för att enstaka man ägde varit inom hennes kupé.

enstaka blodig verktyg hittas var. Foscarelli tror för att mordet vid Cassetti berodde vid ett maffiafejd.

Poirot intervjuar Pierre samt passagerarna individuellt. han får reda vid för att McQueen existerar son mot distriktsåklagaren inom Armstrong-fallet samt kände mrs Armstrong. Beddoes plats ett kalfaktor inom den brittiska armén.

Greta Ohlsson, såsom talar begränsad engelska, äger varit inom Amerika.

Vad som gjorde Mordet på orientexpressen så speciell var dess stjärnbeströdda ensemble

Grevinnan Andrenyi existerar från tysk härkomst tillsammans med flicknamnet Grünwald (tyska till "Greenwood", mrs Armstrongs flicknamn). Michels dotter ägde dött fem tid tidigare inom scharlakansfeber. Överste Arbuthnott existerar insatt inom Armstrongs militära dekorationer samt avslöjar för att denne samt miss Debenham kommer för att gifta sig då skilsmässan ifrån hans otrogna fru existerar genomskinlig.

Poirot frågar ut storfurstinnan Dragomiroff samt upptäcker för att denna plats kompis tillsammans med Linda Arden, mrs Armstrongs mor, enstaka pensionerad amerikansk skådespelerska. Storfurstinnan plats Sonjas gudmor. denne får även känna till för att Armstrongs hushåll ägde ett butler, enstaka sekreterare, ett kock, enstaka chaufför samt enstaka barnsköterska.

Poirot smickrar storfurstinnans hembiträde Schmidt, såsom avslöjar för att denna varit kock. Foscarelli förnekar för att denne skulle äga varit chaufför. Hardman avslöjar för att han inom själva verket existerar enstaka Pinkerton-detektiv likt anlitats såsom Cassettis livvakt. då Poirot visar honom Paulettes foto blir han märkbart skakad.

Poirot samlar dem misstänkta samt beskriver numeriskt värde lösningar vid mordet.

Den inledande antyder för att mordet vid Cassetti plats en maffiamord - ett okänd man maskerad mot konduktör knivhögg Cassetti, kastade uniformen samt flydde sedan ifrån tåget genom snön. Bianchi samt dr Constantine avfärdar detta scenario liksom absurt, dock Poirot säger mot dem för att dem senare förmå komma för att ompröva den åsikten.

Den andra lösningen knyter samman varenda misstänkta. Förutom dem självkomprometterande avslöjanden likt Poirot tvingade fram ifrån Hardman, McQueen, Schmidt samt storfurstinnan, äger detektiven dragit slutsatsen för att grevinnan Elena inom själva verket existerar mrs Armstrongs yngre systra Helena. Mary Debenham fanns Armstrongs sekreterare. Beddoes fanns Armstrongs butler.

[1]

Ohlsson plats Daisys barnsköterska. Överste Arbuthnott fanns Armstrongs nära kompis. Foscarelli plats familjens chaufför. Pierre plats Paulettes far. Hardman existerar ett före detta polis liksom plats kär inom Paulette samt mrs Hubbard existerar Linda Arden, mrs Armstrongs mor. McQueen narkotiserade Cassetti, gjorde honom medvetslös samt tillät konspiratörerna för att gemensamt avrätta honom, totalt 12 knivhugg inom bröstet.

dem misstänkta dödade Cassetti efter klockan 02.00 medan Poirot sov. Stönandet samt den trasiga klockan tillhandahölls från McQueen på grund av för att övertyga Poirot ifall för att mordet ägde skett tidigare, då dem andra misstänkta skulle äga alibin.

Poirot ber Bianchi för att välja enstaka svar innan tåget befrias ifrån snödrivan, samt säger för att den jugoslaviska polisen troligen kommer för att föredra den enklare.

Bianchi, såsom sympatiserar tillsammans med dem misstänkta efter för att äga fått reda vid hur ond Cassetti plats, föreslår detta inledande scenariot.

Från den bästsäljande boken av mordgåtornas drottning Agatha Christie kommer nu Mordet på Orientexpressen

läkare Constantine samt Poirot existerar överens, dock Poirot kämpar tillsammans sitt samvete. Tåget frigörs samt fortsätter sin färd.

Rollista inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• Albert Finney – Hercule Poirot
• Martin hårvård – signor Bianchi, direktör till bolaget vilket äger tåget
• Jacqueline Bisset – Elena Andrenyi (född Grünwald), gift tillsammans med greve Andrenyi
• Sean Connery – överste Arbuthnott
• Wendy Hiller – prinsessan Dragomiroff, rysk furstinna
• Vanessa Redgrave – miss Debenham
• Richard Widmark – mr Ratchett, industrimagnat samt miljonär vilket blir mördad
• Lauren Bacall – mrs Harriet Hubbard
• Ingrid geolog – fröken Ohlsson, missionär
• Jean-Pierre Cassel – Pierre Paul Michel, tågkonduktör
• John Gielgud – mr Beddoes, Ratchetts betjänt
• Anthony Perkins – mr McQueen, Ratchetts sekreterare
• Rachel robert – Fräulein Schmidt, prinsessan Dragomiroffs kammarjungfru
• Michael York – greve Andrenyi, ett hetlevrad ungrare samt diplomat, gift tillsammans med Elena Andrenyi
• Colin Blakely – mr Hardman
• George Coulouris – läkare Constantine, läkare

Gåtans lösning

[redigera | redigera wikitext]

Ledtrådar

[redigera | redigera wikitext]

• Ratchett knivhöggs 12 gånger.

  Vissa skador fanns lindriga, dock minimalt tre kunde äga varit dödliga.

• En sektion sår gjordes tillsammans motsats till vänster grabb samt andra tillsammans med vänster.
• Eftersom tåget äger varit omgivet från vit nederbörd sedan före den förmodade tidpunkten på grund av mordet samt dörrarna mot dem andra vagnarna plats låsta, borde mördaren artikel bland passagerarna inom Ratchetts tågvagn.
• Det uppdagas för att Ratchett på grund av flera tid sedan fanns inblandad inom familjen Armstrongs tragedi då enstaka små flicka, Daisy Armstrong, kidnappades samt sedan blev dödad.
  Vad som börjar som en extravagant tågresa genom Europa utvecklas snabbt till ett av de mest spännande mysterier som någonsin berättats

  (Det fiktiva Armstrong-fallet verkar äga inspirerats från den verkliga kidnappningen från Charles Lindberghs son.)

De misstänkta

[redigera | redigera wikitext]

• Hector McQueen (Anthony Perkins), enstaka ung amerikan, offrets sekreterare samt tolk.
• Edward Beddoes (Sir John Gielgud), offrets brittiske betjänt.
• Mary Debenham (Vanessa Redgrave), enstaka ung brittisk kvinna vilket återvänder mot England efter för att äga arbetat likt guvernant inom Bagdad.
• Överste Arbuthnot (Sean Connery), ett brittisk arméofficer stationerad inom Indien såsom reser mot England vid semester.
• Storfurstinnan Natalia Dragomiroff (Wendy Hiller), ett rysk kunglighet liksom återvänder mot sitt bostad inom Paris.
• Hildegarde Schmidt (Rachel Roberts), medelålders tysk kvinna, piga hos prinsessan.
• Greve Rudolf Andrenyi Michael York, enstaka ungersk aristokrat samt diplomat tillsammans med engelska vanor liksom reser mot Frankrike.
• Grevinnan Elena Gründwald Andrenyi (Jacqueline Bisset), greve Andrenyis unga samt känsliga hustru.
• Greta Ohlsson (Ingrid Bergman), enstaka medelålders svensk ungmömissionär vilket återvänder mot Europa på grund av för att samla in valuta mot sin uppdrag inom Indien.
• Harriet Belinda Arden Hubbard (Lauren Bacall), före detta Gründwald, enstaka äldre samt många entusiastisk amerikansk liten sjö vilket återvänder mot sitt land.
• Antonio Foscarelli (Denis Quilley), enstaka italiensk bilförsäljare såsom reser mot Rom på grund av för att utöka sin verksamhet.
• Cyrus "Dick" Hardman (Colin Blakely), enstaka amerikansk utredare på grund av Pinkerton Agency maskerad mot talangscout.
• Pierre Michel (Jean-Pierre Cassel), fransman, ledare samt chaufför från sovvagnen.

Motiven

[redigera | redigera wikitext]

Alla dem misstänkta plats inblandade inom "Armstrong-fallet":

• McQueen plats son mot åklagaren såsom hanterade fallet.
• Miss Debenham plats mrs Armstrongs sekreterare.
• Beddoes fanns medhjälpare mot överste Armstrong.
• Överste Arbuthnot plats kamrat tillsammans med överste Armstrong.
• Storfurstinnan Dragomiroff plats mrs Armstrongs gudmor.
• Fräulein Schmidt fanns familjen Armstrongs kokerska.
• Greve Andrenyi samt hans fru fanns Daisy Armstrongs moster samt ingifta morbror.
• Ohlsson plats barnsköterska hos familjen Armstrong.
• L.

  Ron Hubbard fanns Daisy Armstrongs mormor.

• Foscarelli fanns chaufför åt Armstrongs.
• Hardman existerar ett före detta polis likt fanns förälskad inom Armstrongs hembiträde, såsom begick självmord.
• Pierre Michel fanns far mot familjen Armstrongs hembiträde.

Skillnader mellan romanen samt filmen

[redigera | redigera wikitext]

• I romanen möter Poirot numeriskt värde från dem misstänkta vid en järnväg vid väg mot Istanbul.

  inom filmen ser Poirot Debenham samt Arbuthnot vid färjan ovan Bosporen. Dessutom existerar färjeturen start vid historien.

• Det finns flera skillnader då detta gäller Ratchetts betjänt. inom romanen existerar denne enstaka smal man nära namn Masterman, identifierad liksom enstaka 39-årig engelsman såsom inte någonsin besitter varit inom USA.

  inom filmen heter karaktären Beddoes (möjligen till för att undvika förväxling tillsammans Hardmans namn) samt trots för att denne existerar engelsman anställdes han via ett agentur inom New York City. John Gielgud plats 70 tid äldre då denne spelade karaktären samt plats enstaka utdragen person.

• Porträttet från järnvägschefen inom boken existerar ett belgare nära namn Bouc; denne samt Poirot konverserar vid franska samt delar enstaka viss samhörighet vid bas från sin nationalitet.

  inom filmen existerar karaktären enstaka italienare nära namn Bianchi.

• Ingrid geolog plats även äldre inom förhållande mot sin ålder inom romanen.
• Många karaktärer skiljer sig ifrån beskrivningen inom romanen. Storfurstinnan Dragomiroff beskrivs likt tjock samt miss Debenham besitter mörkt kalufs. Wendy Hiller, liksom spelade storfurstinnan, fanns smal samt Vanessa Redgrave visar upp sitt röda kalufs då denna porträtterar Mary Debenham.
• Handlingen utvecklas successiv mot ett svar från mordet.

  Romanen introducerar hämndmotivet mot Ratchett beneath enstaka dialog beneath utredningens gång. Filmen startar tillsammans ett små, produktiv prolog. Boken visar hur Poirot steg på grund av steg upptäcker varenda misstänkts koppling mot Armstrong-familjen samt avslöjar sin upptäckt på grund av den inblandade personen.

  inom filmen sker lösningen vid mysteriet beneath enstaka dramatisk gruppscen.

• I boken deltar grevinnan Andrenyi, vilket existerar alltför känslosam, ej fysiskt inom mordet vid Ratchett. Antalet mördare existerar alltså tolv, liksom antalet jurymedlemmar inom dem anglosaxiska domstolarna. inom filmatiseringen ökar detta antal mot tretton, dock detta existerar bara tolv likt hugger: grevinnan träffar ihop sina sker tillsammans sin makes till för att slå en enda stöt tillsammans.
• Förhöret tillsammans med Cyrus Hardman existerar många mer utvecklat inom boken.
• Romanen noterar för att Orientexpressen råkade ut på grund av enstaka lavin, således mördaren kunde ej äga stigit från tåget utan för att begravas inom snön.

  Dessutom förklaras för att detta kommer för att ta flera dagar till männen för att gräva fram tåget. inom filmen stannar Orientexpressen innan den går in inom lavinen samt då Poirot uttrycker passagerarnas relation mot mordet kunna oss titta en järnväg tillsammans med enstaka snöplog såsom röjer spåret. Filmen slutar tillsammans för att Orientexpressen följer efter räddningståget mot nästa hållplats medan eftertexterna rullar.

• Mot slutet från romanen visar Poirot Rachetts pistol på grund av dem misstänkta samt säger för att den ej bara fanns laddad utan för att Rachett fanns beredd för att skydda sig egen.

  inom filmen äger Poirot pistolen vid en möbel tillsammans tillsammans resten från bevisen, dock redogör ej dess betydelse.

• I romanen existerar den inledande teorin ifall Rachetts död för att denne blev dödad från ett främling tillsammans okända motiv.
  Agatha Christies klassiska pusseldeckare Mordet på Orientexpressen (skriven 1934) har filmatiseras för bio och TV ett flertal tillfällen, men mest känd är troligen filmen från 1974, som har setts och älskats av många

  inom filmen existerar den inledande teorin för att denne blev offer på grund av enstaka maskerad maffiamedlem inom ett vendetta.

Om filmen

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Agatha Christie ägde varit ganska otillfredsställd tillsammans vissa filmatiseringar från hennes verk liksom gjordes vid 1960-talet, samt fanns därför ovillig för att sälja några fler filmrättigheter.

då Nat Cohen, ordförande på grund av EMI Films, samt producenten John Brabourne försökte ett fåtal hennes godkännande på grund av filmen kände dem för att detta fanns nödvändigt för att ett fåtal hjälp från lord Louis Mountbatten (medlem från brittiska kungafamiljen samt även Brabournes svärfar) för att ta upp ämnet. inom slutändan, i enlighet med Christies man, Sir högsta Mallowan, "har Agatha egen ständigt varit allergisk mot filmatiseringen från hennes skrivna verk, dock övertalades för att ge enstaka ganska motvillig uppskattning mot den här." i enlighet med enstaka narrativ gav Christie sitt godkännande eftersom denna uppskattade producenternas tidigare filmer, Romeo samt Julia samt Beatrix Potters äventyr.^[3]

Rollsättning

[redigera | redigera wikitext]

Christies levnadstecknare Gwen Robyns citerade hon då denna sa: "Den fanns välgjord förutom en misstag.

detta plats Albert Finney, såsom min utredare Hercule Poirot. Jag skrev för att denne ägde den finaste mustaschen inom England – dock detta ägde han ej inom filmen. Jag tyckte för att detta fanns synd — varför skulle denne ej äga det?»^[4]

Skådespelarna tackade ivrigt ja då dem inledningsvis blev tillfrågade. Lumet gick ursprunglig mot Sean Connery, vilket erkände för att denne ägde blivit "dumt smickrad" från för att Lumet sa för att angående ni får den största himlakroppen kommer resten för att följa tillsammans med.

geolog erbjöds inledningsvis rollen liksom storfurstinnan Dragomiroff, dock bad istället angående för att ett fåtal spela Greta Ohlsson. Lumet sade:

"Hon ägde valt enstaka små roll, samt jag kunde ej övertala hon för att ändra sig. denna plats ljuvligt envis. dock envis plats denna. eftersom hennes roll fanns sålunda små bestämde jag mig på grund av för att filma hennes enda stora scen, var denna pratar inom nästan fem minuter, rakt från inom ett enda utdragen tagning.

flera skådespelerskor skulle äga tvekat ovan detta.

denna omtyckt idén samt gjorde detta bästa från den. denna spelade ovan kurera skalan från känslor. Jag besitter inte någonsin sett något liknande."^{[5]:246–247}

Bergman vann enstaka Oscar till bästa kvinnliga biroll på grund av gestaltningen.

Filmning

[redigera | redigera wikitext]

Unsworth spelade in filmen tillsammans Panavision-kameror.

Interiörerna filmades vid Elstree Studios. Exteriörfotografering gjordes mestadels inom land i västeuropa 1973 tillsammans med ett järnvägsverkstad nära Paris såsom ersättare på grund av Istanbuls hållplats. Scenerna tillsammans tåget likt färdas genom Centraleuropa filmades inom Jurabergen vid den då nyligen stängda järnvägslinjen ifrån Pontarlier mot Gilley, samt scenerna var tåget fastnade inom snön filmades nära Montbenoît.^[6] detta fanns farhågor ifall snöbrist beneath veckorna före den planerade filmningen från detta insnöade tåget, samt planer gjordes till för att lasta in stora mängder vit nederbörd mot avgörande kostnader.

dock detta kraftiga snöfallet natten före tagningen gjorde den extra snön onödig – lika god detta eftersom dem snötyngda reservbilarna själva ägde fastnat inom snön.^[7]

Musik

[redigera | redigera wikitext]

Richard Rodney BennettsOrientexpress-tema äger omarbetats mot ett orkestersvit samt framförts samt spelats in flera gånger.

Den framfördes vid originalalbumet från Orchestra of the Royal musikdrama House, Covent Garden beneath ledning från Marcus Dods. Pianosolist plats tonsättaren egen.

Orientexpressens rutt

[redigera | redigera wikitext]

Med tiden gick Orientexpressen vid flera rutter, ibland samtidigt. Filmens titel nämner detta berömda tåget utan någon speciell beteckning.

Den klassiska linje "Istanbul-Calais/London" gick genom Bukarest, Budapest, Wien, München, Strassburg samt Paris, medan sträcka inom filmen fanns den således kallade Simplon-Orientexpressen, likt gick genom Jugoslavien, Italien samt Simplonpasset. då andra världskriget bröt ut ställdes resorna in samt återupptogs således snabbt likt möjligt efter kriget 1945. kalenderår 1962, vid bas från förändringar inom trafikmönstret, stoppades den klassiska turen permanent.

Turen hette Simplon-Orient Direct-Orient fram mot 1977.

Citat samt referenser

[redigera | redigera wikitext]

Under filmens gång refererar Poirot William Shakespeare flera gånger:

• I en konversation tillsammans storfurstinnan ifall den amerikanska skådespelerskan Linda Arden refererar den belgiska detektiven enstaka replik ifrån Macbeth: "Varför tog ni tillsammans med dig den var dolken?" ("Varför tog ni tillsammans dig den på denna plats dolken ifrån platsen?", akt II scen I); Poirot upprepar identisk quotation då mrs Hubbard ger honom dolken likt denna hittade inom sin väska.
• Samtidigt likt denne avslöjar den andra lösningen från brottet, den maximalt komplexa, säger denne för att beneath förhören tillsammans med passagerarna "...

  ljuset, vilket Macbeth skulle äga sagt, tjocknade"; detta existerar en annat quotation ifrån Macbeth: "Det mörknar, kråkan flaxar mot skogens kajbon", Akt III Scen II v. 50-53;

• Också beneath rekonstruktionen från brottet, tillsammans hänvisning mot överste Arbuthnots anmärkning angående detta engelska rättssystemet, refererar Poirot En midsommarnattsdröm: "Midnattsstrupen från brons sa oss: tolv".
• Passagen såsom fräulein Schmidt läser på grund av storfurstinnan Dragomiroff inom hennes vagn existerar Känner ni mot landet var citronerna blommar? (Kennst ni das Land), ett låt ifrån Wilhelm Meisters läroår från den tyske poeten Johann Wolfgang von Goethe; inom den på denna plats sången beskrivs Italien tillsammans med minnen samt var finns frasen: "Vad äger dem gjort mot dig, o mitt stackars barn?" (Was hat man dir, ni armes Kind, getan?), enstaka referens mot lilla Daisy Armstrongs olycklig öde.

Kuriosa

[redigera | redigera wikitext]

• Vändningarna inom Daisy Armstrong-fallet inspirerades från dem olycklig händelserna inom Lindberghs bortförande från en unge.

  Den 1 mars 1932 kidnappades den 20 månader gamla sonen mot Charles Lindbergh, den inledande amerikanska hjälten likt flög ovan Atlanten, vid en mystiskt sätt ifrån deras weekend-hem. Familjen plats villig för att erlägga den begärda lösensumman. Tvivelaktiga siffror framkom även beneath transaktionen. Den 12 femte månaden i året 1932 hittades barnet dött inom en skogsbryn, ej långt ifrån deras bostad.

  Även ifall enstaka tyskfödd man nära namn Richard Hauptmann arresterades samt avrättades på grund av brottet, tvivlade flera vid för att den primitiva figuren kunde äga planerat samt slutfört kidnappningen vid personlig grabb. detta existerar troligt för att den verkliga hjärnan på baksidan brottet inte någonsin greps.

• Sidney Lumet existerar ett från dem maximalt produktiva amerikanska regissörerna.

  Hans filmer existerar skådespelarcentrerade. från hans berömda filmer utspelar sig 12 edsvurna män (1957) samt Dödsfällan (1982) vid enstaka samt identisk lokal nästan kurera tiden.

• Både Alec irländsk öl samt Paul Scofield plats påtänkta på grund av rollen vilket Hercule Poirot dock dem tackade nej, samt erbjudandet gick då mot Albert Finney.
• Eftersom detta tog timmar till den då 38-årige Finney för att bli klädd i maskeradkläder likt många äldre, samt skådespelarens kvällsteaterföreställningar fordrade för att denne tog från sig masken varenda ljus, strukturerade teamet därför för att Finney transporterades mot inspelningsplatsen vid morgonen samt började sminkas utan för att vakna.
• Lumet erbjöd inledningsvis Ingrid geolog rollen vilket storfurstinnan Dragomiroff, dock producenterna ville olik, sålunda rollen gick mot Wendy Hiller.
• Själv ville Ingrid geolog ej spela rollen likt storfurstinna, utan föredrog för att spela den svenske missionären, även ifall den ägde betydligt mindre ord.

  geolog talade perfekt engelska, dock på grund av rollen talade denna sina texter tillsammans med svensk brytning.

• Lauren Bacall återvände mot vita duken tillsammans med den denna plats filmen efter en åttaårigt uppehåll.
• Sean Connery medverkade inom totalt fem Sidney Lumet-filmer. dem andra fyra var: Kullen (1965), The Anderson Tapes (1971), Övergreppet (1972) samt Family Business (1989).
• John Gielgud sa ett gång angående Ingrid Bergman: "Hon talar fem tungomål flytande, dock denna kunna ej spela vid något från dem."^[8]
• Denis Quillley: "Jag ägde enstaka scen tillsammans tillsammans med John Gielgud inom Mordet vid Orientexpressen.

  Jag skulle fråga honom vilken läsning han läste samt då han svarade fanns min replik 'Är den ifall sex?' samt Gielgud sa: 'Skulle detta ej existera roligt ifall jag tittade vid min ur samt sa: 'Nej, den existerar ungefär halv åtta!' filmskaparen Sidney Lumet tjöt från skratt samt sa: 'Behåll det."^[9]

• Wendy Hiller (1912–2003) plats George Bernard Shaws favoritskådespelerska.
• Richard Widmark tog sig an rollen vilket Ratchett enbart på grund av för att äntligen ett fåtal träffa samt jobba tillsammans sina världsberömda kollegor.
• I sitt tacktal mot Oscars till bästa kvinnliga biroll bad Ingrid geolog ifall ursäkt mot den italienska skådespelerskan Valentina Cortese, nominerad inom identisk kategori till sin bidrag inom Dag vilket natt (1973), samt förklarade offentligt för att denna förtjänade priset mer.^[10]
• Slutscenen var Poirot illustrerar dem numeriskt värde lösningarna vid brottet, ifrån detta ögonblick denne börjar prata - omedelbart efter för att äga lagt bevisen vid bordet - tills denne sätter sig ner samt drar sina slutsatser, varar inom drygt 27 minuter samt 57 sekunder.

  Skådespelarna plats tvungna för att filma den flera gånger eftersom antalet kameror vilket behövdes till för att filma scenen ifrån olika vinklar ej fysiskt passade in inom tågvagnens smala utrymme. Detta fanns särskilt svårt på grund av Albert Finney (Poirot), vars monolog fanns således utdragen liksom åtta sidor.^[11]

• Italienaren Gino Foscarelli samt tysken Hildegarde Schmidt existerar dem enda passagerarna liksom, då dem knivhugger Ratchett, ej nämner några nära samt kära, utan riktar ett förolämpning mot honom vid sitt modersmål: Foscarelli kallar honom "fegis", medan Schmidt kallar honom "schweinehund".
• Ett antal personer talar ibland vid sitt eget tungomål, mot modell talas tyska, franska, magyariska, italienska samt svenska begränsad inom filmen.

Felaktigheter

[redigera | redigera wikitext]

• Det existerar oklart hur dem hämndlystna passagerarna fick reda vid Ratchetts identitet vilket Cassetti, samt hur dem, trots för att dem bodde vid olika platser runt angående inom världen samt tillsammans med många olika ekonomiska nivåer, strukturerade således för att dem fick utflykt tillsammans honom inom identisk vagn, dock utan för att några andra resenär fanns där.
• När passagerarna går ombord vid tåget inom Istanbul listar högtalarsystemet hållplatserna inom nästa ordning: Sofia - Belgrad - Zagreb - Brod - Ljubljana - Trieste.

  inom verkligheten ligger Brod mellan Belgrad samt Zagreb. inom filmen anges detta klart för att tåget fastnade halvvägs mellan Vinkovce samt Brod, avståndet mellan dem numeriskt värde städerna existerar cirka 60 kilometer. Filmskaparna förväxlade den från slovenien staden Brod mellan Zagreb samt Trieste, liksom ej ligger längs järnvägslinjen, tillsammans staden Slavonski Brod före vilken trafikstockningen inträffade i enlighet med filmen.

• Loket fanns från amerikansk typ såsom levererades inom stora mängder efter kriget samt fanns ej inom service inom Europa 1935.

  vid sidan finns inskriptionen SNCF, den franska statliga järnvägen. Företaget grundades efter kriget, 1935 fanns detta ännu inte.

• Lokomotiv nära gränsstationerna ersattes ständigt från lokomotiv ifrån detta nuvarande landet.
• Detsamma gäller förarna, vilket plats tvungna för att genomgå enstaka granskning från loket vilket den sektion från spåret dem körde, sålunda loken bearbetades ständigt från personalen inom detta aktuella landet.

  dock då loket fastnar talar lokföraren franska.

• I ett scen syns klart enstaka modern fordons vilket passerar järnvägen.
• Vid avgången ifrån Istanbul syns stora något som har fått en viss form eller struktur kolkuber inom lokets kollager, senare är kapabel man titta skyfflade bitar från kol.
• Landskapet mellan Vinkovce samt Bród existerar helt platt istället till detta kuperade landskap vilket framträda inom filmen.
• Poirot frågar hur flera passagerare såsom fanns inom vagnen, förutom denne egen samt offret.

  Svaret (som denne accepterar) existerar tolv, dock detta fanns tretton personer närvarande, inklusive sovvagnsportiern Pierre Paul Michel.

• När butlern Beddoes drar åter kniven existerar detta klart för att kniven ej existerar blodig, utan ren.
• Affischer från Kemal Atatürk förmå ses vid stationen inom Istanbul. kalenderår 1935, året då berättelsen utspelar sig, fanns Atatürk ännu inom existensen.

  Affischer tillsammans med hans foto spreds ej förrän efter hans död.

• Istanbul-scenen syns ett turkisk fez samt "Allah akbar" hörs ifrån ett högtalare. ett turkisk variant från frasen, "Tanri Uludur", ägde nära den denna plats tiden tagit dess lokal. Kemal Atatürk förbjöd båda inom moderniseringens namn samt förbudet plats inom kraft 1935.
• I öppningsscenen tackas Poirot till för att äga räddat kungariket Jordanien från enstaka man såsom följer tillsammans honom då han korsar Bosporen.

  Kungariket Jordanien fanns ej vid den tiden utan Jordanien plats en emirat vid den tiden samt blev en kungarike inledningsvis 1946.

• Under scenen var Poirot dricker en kopp crème dem menthe är kapabel man titta en förbipasserande järnväg genom fönstret; detta existerar från enstaka många modernare typ, vilket ännu ej fanns 1935.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]