firfog.pages.dev






Kort sammanfattning av kolets kretslopp

Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären

Kolcykeln

Kolcykeln, kolets kretslopp, existerar en biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären samt atmosfären. Kolcykeln delas upp inom den snabba samt den långsamma kolcykeln. inom den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären samt hydrosfären.

inom den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln samt geosfären (litosfären alternativt berggrunden). Omloppstiderna inom den snabba kolcykeln existerar ifrån 1-100, alternativt 1000 år.[1] inom den långsamma kolcykeln existerar omloppstiderna miljontals tid.

Kolets kretslopp startar med att kol binds till en organism genom att koldioxiden i atmosfären ingår i fotosyntesen

internationellt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år.[2] detta existerar cirka 80 gånger mer än detta naturliga tillflödet ifrån vulkaner, såsom ungefär balanseras från den naturliga inlagringen inom berggrunden genom tektonisk nedtransport från kolrika havssediment.[3] Hastigheten på grund av naturlig inlagring inom berggrund bestäms från hastigheten till kemisk vittring från berggrunden, vilket frigör katjoner liksom kalium (K[+]) samt natrium (Na[+]) vilka når laddningsbalans tillsammans med bikarbonat (HCO3[-]).

bikarbonat transporteras inom floder mot oceanen. var reagerar bikarbonat tillsammans med kalcium (Ca[2+]) samt fälls ut likt kalksten (CaCO3) vid havsbotten.[3]Fossila drivmedel lagrades in inom berggrunden till mellan 50 samt 500 miljoner tid sedan.[1].

Atmosfären

[redigera | redigera wikitext]

I jordens atmosfär finns kol främst inom form eller gestalt från koldioxid (CO2) likt, trots för att detta bara utgör cirka 0,0415 andel (415 ppm januari 2021) från atmosfären,[4] besitter enstaka massiv innebörd på grund av existensen vid jorden.

Kol finns även inom andra därför kallade växthusgaser, liksom metan samt klorfluorkarboner, likt driver den globala uppvärmningen.

I atmosfären finns omkring 830 miljarder ton kol.

Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln

Genom förbränning från fossila drivmedel samt cementproduktion överförs årligen cirka 7,8 miljarder ton kol ifrån geosfären mot atmosfären. 1,1 miljarder ton tillförs årligen atmosfären vid bas från den ändrade markanvändningen. ifrån atmosfären transporteras efter avdrag 2,3 miljarder ton mot hydrosfären (av en totalt utbyte vid 80 miljarder ton) samt efter avdrag 2,7 miljarder ton mot biosfären (av en utbyte vid drygt 120 miljarder ton}.

Sammanfattningsvis ökar kvantiteten kol inom atmosfären tillsammans med cirka 4 miljarder ton per år.[2]

Kol lämnar atmosfären genom:

  1. Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas mot kolhydrater samt syre.
  2. Vid ytvattnet nära polerna var detta svala vattnet förmå åtgärda upp koldioxiden.
  3. Erosion från sedimentära bergarter liksom kalksten, marmor samt kalk.

    Koldioxid löst inom dricksvatten förbrukas då kalciumkarbonat omvandlas mot lermineral.

Kol återförs mot atmosfären genom:

  1. djur samt människors andning, enstaka exoterm reaktion var glukos samt andra organiska molekyler bryts ned mot koldioxid samt vatten.
  2. att bakterier samt svampar inom närvaro från syre bryter ned kolet inom döda vilt samt växter samt omvandlar detta mot koldioxid (till metan ifall inget syre finns).
  3. förbränning från organiska ämne vilket kol, petroleum samt naturgas då kolet oxideras mot koldioxid.
  4. att detta varma ytvattnet inom oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
  5. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid samt svaveldioxid släpps ut inom atmosfären.

Biosfären

[redigera | redigera wikitext]

Liksom kol agerar enstaka huvud roll inom biosfären till såväl cellernas struktur, biokemi samt näringsupptagning besitter existensen enstaka många energisk roll inom kolcykeln.

I växterna finns omkring 450–650 miljarder ton kol.[2]

  1. Autotrofer producerar organiskt ämne genom sin fotosyntes då koldioxid hämtas ifrån atmosfären samt ombildas mot kol. dem viktigaste autotroferna existerar träden vid nation samt fytoplankton inom havet.
  2. Inom biosfären kunna kol transporteras via heterotrofer såsom konsumerar autotrofer samt andra heterotrofer, förutom människan även bakterier samt svampar.
  3. Det mesta kolet lämnar biosfären genom aerobisk andning liksom frigör koldioxid mot atmosfären alternativt hydrosfären.

    nära anaerobiska processer frigörs istället metan (så kallad flatulens).

  4. Kol förmå även lämna biosfären då dött organiskt ämne (som torv) blir ett sektion från geosfären.
  5. Kunskapen angående kolets kretslopp inom djuphaven existerar kvar bristfällig.

Oceanerna

[redigera | redigera wikitext]

I oceanerna agerar oorganiskt kol (kolföreningar utan kol-kol- alternativt kol-väte-bindningar) ett betydande roll på grund av kolets kretslopp samt till regleringen från pH-nivåerna.

Ett lite längre förlopp är när kol lagras in i kroppen på ett däggdjur via maten som från början kommer från växtriket

Kol transporteras ifrån haven mot atmosfären inom form eller gestalt från koldioxid samt då koldioxid transporteras ifrån atmosfären mot haven bildas kolsyra (CO2 + H2O ⇌ H2CO3). Balansen inom pH-halten uppnås genom enstaka motsatt reaktion då vätejoner samt bikarbonat frigörs (H2CO3⇌ H+ + HCO3).

inom hydrosfären finns omkring 40 000 miljarder ton kol varav nästan allt inom djuphaven.

Amazonas regnskog

[redigera | redigera wikitext]

Även stora regnskogar, såsom den inom Amazonas, existerar viktiga på grund av den globala kolcykeln. Växterna binder atmosfäriskt kol inom struktur från koldioxid genom sin fotosyntes.

När djuret dör påbörjar förmultningen, kroppen bryts ner och koldioxid återgår till atmosfären

då växterna dör blir dem mot föda på grund av nedbrytare (främst bakterier samt svampar inom marken) vilket konsumerar detta kol liksom växterna bundit samt återför detta mot atmosfären likt koldioxid. vid några års sikt tillför alternativt bortföra därför ej regnskogarna koldioxid mot atmosfären. detta finns dock studier likt antyder för att regnskogar, kanske såsom en effekt från globala klimatförändringar, existerar sänkor till koldioxid.[5]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Overview of the Global Carbon Cycle”.

    IPCC. 1 november 2018. https://carbon2018.globalchange.gov/downloads/SOCCR2_Ch1_Overview_Global_Carbon_Cycle.pdf. Läst 26 månad 2021. 

  2. ^ [abc] ”IPCC Carbon and Other Biogeochemical Cycles”.

    Kol är en central del av alla levande organismer, och cirkulerar runt i naturen på flera olika sätt

    IPCC. månad 2018. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WG1AR5_Chapter06_FINAL.pdf. Läst 1 april 2021.  Tabell 6.1 samt figur 6.1.

  3. ^ [ab] ”Att fatta en genomtänkt beslut angående klimatkompensation”.


  4. kort översikt från kolets kretslopp

    5. Bolincentret på grund av klimatforskning. November 2020. https://bolin.su.se/polopoly_fs/1.525181.1604507603!/menu/standard/file/Carbon-offsetting_sv-v3.pdf. Läst 29 mars 2021. 

  5. ^”Global Monthly Mean CO2”. national oceanic and atmospheric administration Earth struktur Research Laboratories.

    Genom fotosyntes och cellandning cirkulerar kolatomer dagligen i ett kort kretslopp

    7 april 2021. https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/global.html. Läst 7 april 2021. 

  6. ^Lewis, Simon L.; Lopez-Gonzalez, Gabriela; Sonké, Bonaventure; Affum-Baffoe, Kofi; Baker, Timothy R.; Ojo, Lucas O.; Phillips, Oliver L.; Reitsma, Jan M.; vit, Lee; Comiskey, James A.; K, Marie-Noël Djuikouo; Ewango, Corneille E. N.; Feldpausch, Ted R.; Hamilton, Alan C.; Gloor, Manuel; Hart, Terese; Hladik, Annette; Lloyd, Jon; Lovett, Jon C.; Makana, Jean-Remy; Malhi, Yadvinder; Mbago, Frank M.; Ndangalasi, Henry J.; Peacock, Julie; Peh, Kelvin S.-H.; Sheil, Douglas; Sunderland, Terry; Swaine, Michael D.; Taplin, James; Taylor, David; Thomas, Sean C.; Votere, Raymond; Wöll, Hannsjörg (19 February 2009). ”Increasing carbon storage in intact African tropical forests”. Nature 457 (7232): sid. 1003–1006.

    doi:10.1038/nature07771. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]