Vad ser man på en ct skalle
| Hjärnan(cerebrum) och skallens ben(cranium) är delar liksom lämpar sig på grund av för att undersökas tillsammans med datortomografi (CT). Detta slutna utrymme, likt neurokraniet utgör på baksidan skallbenet, plats tidigare många svårundersökt. Med den höga känslighet på grund av förändringar inom en homogent region, såsom hjärnans parenkym (vävnad) utgör inom skallen, är kapabel man tillsammans med CT urskilja väldigt små blödningar samt infarkter. Dessa förändringar förmå artikel ner mot endast 0,7 mm stora. Akuta undersökningar, nära misstänkta skador inom alternativt vid skallen, likt kräver enstaka fortsatt neurologisk analys göres inom inledande grabb tillsammans CT då denna undersökningsmetod existerar snabb, lätt för att genomföra samt besitter god tillgänglighet vid dem flesta sjukhus. | CT-skalle utan kontrast (dubbelklicka till större bild) |
Indikation
Elektiva
Indikationer på grund av elektiv analys tillsammans CT-hjärna existerar intrakraniella tumörer alternativt metastaser, hjärnabscesser, kärlmissbildningar, sinustromboser, parasitinfektioner, hydrocefalus, förkalkningar, hjärnatrofi, mm.
Flertalet fynd, nära enstaka första CT-hjärna, från mjukdelsförändringar inom hjärnan utreds ofta vidare tillsammans med magnetkamera (MR) såsom äger ett högre sensitivitet på grund av specifikation inom hjärnans hinnor samt mjuk vävnad (parenkym) liksom utgör dem största delarna från hjärnan.
MR-kamerans bilder tillsammans med upphöjd upplösning samt mjukdelskontrast från hjärnparenkymet tillsammans tillsammans med karakteristisk foto från ett skada samt utbredning möjliggör tryggare kategorisering från ett förändring än tillsammans enbart CT-bilder från hjärnan.
MR existerar förstaval nära misstänkt bakterie- alternativt virussjukdom liksom ej kräver krav vid ett urakut diagnostik tillsammans med fara till svåra komplikationer nära minsta dröjsmål.
För analys från destruktioner inom skallens ben existerar CT förstavalet.
Patienter liksom medicinerar tillsammans med blodförtunnande medicin anses liksom riskpatienter på grund av intrakraniella blödningar vilket då medför ett mer frikostig bruk från CT.
inom denna patientkategori finns den äldre delen från befolkningen tillsammans med uppenbart högre incidens på grund av olika hjärnsjukdomar.
Akuta
Urakuta befarade hjärnskada (stroke) vilket äger vaskuläraorsaker går beneath benämningen ”Rädda hjärnan” undersökningar var röntgenavdelningen informeras angående enstaka arrival tillsammans med dessa patienter inom förväg samt bereder område till ett CT-undersökning omgående nära arrival mot röntgenavdelningen.
ett tidig diagnostik från förändringar samt skador inom skalle samt hjärnan är kapabel betyda massiv profit till patientens vidkommande samt förhoppningsvis små framtida men.
Datortomografi (CT-skalle) existerar ständigt förstahandsval nära brådskande traumatiska skallskador, THS(THS/traumatic brain injury), likt ger enstaka hjärnskada.
Skallskador existerar ett från dem vanligaste orsaken mot långvarig sjuklighet samt död hos unga individer idag. Orsaken mot THS förmå artikel fall- samt trafikolyckor alternativt utav misshandel, mm. enstaka idag vanlig orsak mot THS existerar den stora assemblage äldre liksom går samt faller.
Annan tecken till enstaka CT-skalle var patienten misstänkts drabbats från ett stroke vilket innebär antingen blödning alternativt infarkt inom hjärnan (cerebrum).
termen stroke kunna man översätta mot ”hjärnkatastrof” såsom betyder för att ett seriös skada vilket påverkar hjärnans funktion tillkommit.
Den vanligaste anledningen mot ett datortomografi från skallen existerar just nära misstänkt stroke vilket drabbar ca. 25.000 svenskar per tid samt var medelåldern till denna sjukdom existerar strax ovan 70 kalenderår (75% från fallen/2022).
Denna diagnostik går beneath begreppet ”Rädda hjärnan” var skalle samt hjärna förutom konventionell CT-bilder utan kontrast även ges kontrastinjektion liksom ger ett kompletterande diagnostik från blodkärl.
Numera kompletteras bildtagningen på grund av frågeställning stroke även tillsammans med enstaka sk.
perfusions-CT såsom dynamiskt avbildar kontrastuppladdningen inom läka hjärnparenkymet.
Cerebral infarkt(hjärninfarkt) existerar mer än 4 ggr sålunda vanlig såsom blödning. Statistiken visar för att ca. 85% från stroke utgöra från infarkter (propp), inom 10%(2500 pers/år) sker ett blödning inom hjärnparenkymet (intracerebral blödning) samt 5% från fallen sker blödningen inom utrymmet mellan hårda samt mjuka hjärnhinnorna (subaraknoidalblödning).
från 22.500 vilket drabbas från stroke tid 2022 dog 5.600 från detta.
24% samtliga fallen dog inom 28 dagar efter stroke.
Behandlingen från infarkter besitter allmänt förbättrad prognos än hjärnblödning var dessa infarkter oftast behandlas tillsammans med trombolys (blodproppslösande medel) alternativt tillsammans med trombektomi var man endovaskulärt (angio) avlägsnar blodproppen mekaniskt vilket inom flera fall ger en utmärkt resultat.
enstaka trombolysbehandling bör givetvis ej inleds ifall detta föreligger enstaka blödning.
Denna blödning förmå då förvärras.
En stroke måste särskiljas vilket avser orsak mot uppkomna symtom innan behandling sätts in. nära infarkt ges oftast enstaka kraftigt blodförtunnande medicin (Actilys) vilket förhoppningsvis löser upp den aktuella blodproppen inom något från hjärnans artärer.
nära blödning ges givetvis ingen blodförtunnande medicin likt nära infarkt.
Denna medicinska behandling skulle då orsaka än större blödning tillsammans blod liksom ej är kapabel koagulera vid normalt sätt.
Får man symtom såsom svaghet alternativt domning (förlamning) inom någon kroppsdel, synbortfall, svårigheter tillsammans med talet, sned mungipa, svår huvudvärk (främst nära blödning), ballanssvårighet, mm. bör man ta sig mot närmaste vårdinstitution på grund av akut analys.
analys från dessa symtom inleds redan inom ambulansen, angående sådan existerar rekvirerad, var sedan en speciellt stroke-team avvaktar nära ankomst mot sjukhuset.
Om skalle och hjärnaEfter enstaka start analys tas beslut angående detta behövs ett urakut CT från hjärnan alternativt man avvaktar samt fullfölja enstaka utvärdering från symtomen förlöpande.
Barn
CT-hjärna vid unge kunna göras dock liksom ständigt bör man artikel restriktiv tillsammans bestrålningen från unge. Finns detta andra undersökningsmetoder på grund av identisk frågeställning likt väntas ge lika utmärkt alternativt förbättrad diagnostik utan för att bestråla barnet bör detta prioriteras.
Beroende vid hur snabb diagnostik man önskar finns detta tecken på grund av snabb diagnostik, tex.
trauma, befarad blödning, mm. såsom ändå rättfärdiga enstaka urakut snabb diagnostik tillsammans med CT trotts för att barnets skalle bestrålas då ”liv ständigt går före strålhygien…”.
CT-hjärna vid ungar är kapabel även omfatta spruta från [kontrastmedel] (bild) på grund av för att diagnostisera kärlmissbildningar, varböld, svulst alternativt metastaser.
Vid utredningar förmå MR existera mer berättigad då denna teknik ej ger någon bestrålning sålunda såsom CT-gör.
Dock tar ett MR studie sålunda resehandling många längre tidsperiod varför barnet oftast måste sövas inför granskning på grund av för att ligga ner still.
Patologi
Infarkter(blodpropp) kunna idag framgångsrikt behandlas angående patienten kommer beneath vård snabbt. Man eftersträvar en snabbt vård (inom 3-4 timmar) ifrån insjukningstillfället då ev.
blodproppar kvar förmå lösning upp vid medicinsk väg (trombolys) utan, förhoppningsvis, fortsatta dock på grund av patienten.
blödning eller infarkt körs alltid en CT av skallennära längre gången period ifrån insjuknandet reducerar möjligheterna snabbt drastiskt på grund av för att behärska åtgärda redan uppkommen skada inom hjärnparenkymet vid medicinsk väg. dem neurologiska funktionssymtom likt då tillkommit blir troligen mer alternativt mindre bestående på grund av patienten.
Hjärncellerna existerar många känsliga till även enstaka små störning inom blodcirkulationen inom hjärnan(CBF/cerebralt blodflöde) var enstaka minskning från blodflödet ner mot 10-15ml per 60 sekunder inom regionala delar från hjärnan orsakar ej reparabla skador (celldöd) vid cellen efter ca.
5 minuter.
på grund av för att hålla denna tidsgräns till diagnostiken behövs således för att patienten kommer omgående mot vårdinstitution till vård samt behandling. Dvs. någon inom patientens att vara nära något bör äga varit närvarande nära tillbudet likt då omgående förmå larma räddningfordon på grund av färd mot vårdinrättning på grund av akut omhändertagande.
Infarkt inom storhjärnan (cerebrum) är kapabel orsakas från enstaka först försnävning (stenos) samt senare ocklusion från mindre blodkärl inom hjärnan dock även från tromber (blodproppar/embolier) vilket släpper ifrån andra artärer samt flyter upp mot hjärnan.
Vanliga embolikällor (varifrån proppen kommit) existerar ifrån halsartärerna (karotisstenos) samt ifrån hjärtklaffar (speciellt nära hjärtflimmer). då enstaka emboli ej är kapabel flyta vidare vid bas från sin storlek samt fastnar inom en blodkärl ockluderas kärlet till blodflöde distalt ifall detta stopp samt skapar ischemi inom den hjärnvävnad såsom detta blodkärl försörjde.
Den skada tillsammans med symtom samt ev. funktionsbortfall infarkten medför beror vid plats denna ocklusion sker inom hjärnan, ifall detta finns andra friska flaska (kollateraler) såsom kvar försörjer detta plats tillsammans blod, mm.
dem flesta infarkter (75%) sker inom mellersta hjärnartären(arteria cerebri media) vilket existerar den största kärlförgreningen ifrån inre halskärlen (arteria carotis interna) mot hjärnan vilket försörjer stora delar från båda hjärnhalvorna.
Lillhjärnan(cerebellum) drabbas mer sällan från infarkt (ca. 2%).
På CT-bilderna från hjärnan avbildas infarcerad vävnad inom hjärnan tillsammans mörka partier (minskad attenuering) likt tyder vid avsaknad från blodförsörjning inom detta drabbade området. detta förmå existera svårt för att titta indikator mot infarcerade områden inom hjärnvävnaden tillsammans CT dem inledande timmarna (<6 tim.).
dem inledande tecknen vid infarcering förmå vid CT-bilderna istället utgöras från ödem inom hjärnvävnaden såsom ses liksom mörka samt mer oskarpa partier kring infarten.
Diagnostiken från infarkt kompletteras nästan ständigt tillsammans kontrastförstärkta bilder från intrakraniella blodkärlen (DTA/CTA) samt från blodkärl inom halsen till för att försöka lokalisera blodproppen såsom orsakar infarkten samt ifall ev.
embolikälla finns inom halsartärerna.
Man är kapabel även granska perfusionen inom hjärnan efter misstänkt infarkt tillsammans CT (DTP). tillsammans denna perfusion mäts hjärnans dynamiska blodflöde (CBT) efter enstaka kontrastinjektion beneath enstaka betalkort tidsperiod (ca. 1min.) mot en visst zon inom hjärnvävnaden.
CT-bilderna från hjärnan färgläggs efter hur stort blodflödet (CBF) existerar mot hjärnans olika delar. Stråldosen mot skallen blir betydligt högre nära DPT än vanlig CT-skalle vid bas från den långa exponeringstiden vid nästan 1 minut.
TIA-attack(transitorisk ischemisk attack) existerar enstaka ”stroke-light” samt utgörs från ett mindre störning inom syreförsörjningen mot ett små sektion från hjärnvävnaden.
Denna oftast tillfälliga syrebrist beror vid ett mindre blodpropp inom en mindre flaska inom hjärnan. inom dem flesta fall löses denna propp upp spontat från kroppen dock symtomen, såsom existerar liknande liksom till stroke, tillsammans denna TIA kunna existera nog således skrämmande till den drabbade patienten såsom kunna artikel inom allt ifrån några minuter mot en dygn (normaltid ca.
15 minuter).
TIA kunna även förebåda ett större infarkt inom några dagar i enlighet med genomförda studier varför en sjukhusbesök existerar starkt berättigat även angående symtomen gått tillbaka.
Blödningar behandlas beroende vid storlek, omfattning samt lokalisation. Mindre ytligt belägna blödningar besitter förbättrad prognos än nära större blödningar.
Ytliga blödningar kunna även ev. utrymmas vid blod genom för att öppna upp skallbenet.
Mer centrala blödningar existerar svåra för att kirurgiskt åtgärda lokalt utan behandling går ut vid för att dämpa symtomen samt låta, förhoppningsvis, blödningen upphöra spontant. Stora blödningar mer centralt inom hjärnan, såsom då även är kapabel ge enstaka medellinjeförskjutning vid bas från massiv blodmängd inom en hjärnhalvan, äger allmänt väldigt dåliga prognoser.
Ny blödning ger enstaka upphöjd attenuering (vitt vid bilden) vid CT-bilderna medan äldre blödning ger lägre attenuering (grått vid bilden).
Man typindelar blödningarna efter deras lokalisation.
Intracerebrala blödningar sker djupt inne inom hjärnan.
Detta anses artikel den alvarligaste formen från stroke likt även medför störst fara till ett dödlig utgång.
En tidig diagnostik av förändringar samt skador i skalle och hjärnan kan betyda stor vinst för patientens vidkommande och förhoppningsvis små framtida menDetta förklaras från för att patienterna tillsammans med denna stroke-form oftast existerar starkt påverkade neurologiskt tillsammans stora funktionsbortfall redan då dem anländer mot sjukhuset. inom allvarliga fall är kapabel enstaka expanderande skada inom hjärnan öka detta intrakraniella trycket vilket är kapabel påverka
[Subaraknoidalblödning] (bild) uppkommer efter en brustet blodkärl liksom ger enstaka blödning ut inom detta subaraknoidala rummet (mellan hjärnans vindlingar).
Orsaken kunna inom ovan hälften från fallen tillskrivas kärlåderbråck (aneurysm) inom hjärnan såsom brister (50-70%). andra orsaker mot denna blödning är kapabel artikel kärlmissbildningar, tumörblödning, våld mot skallen, mm. Subaraknoidalblödning existerar mer förekommande än subdural- alternativt epiduralblödningar.
Denna skada ger ofta en akut insjuknande tillsammans plötsligt påkomna symtom likt huvudvärk, illamående, medvetandesänkning, mm.
På CT-bilderna ses blod ner inom hjärnfårorna samt ev.
urskilja väldigt små blödningar och infarktermot ventriklarna. Denna CT-undersökning måste starta utan spruta från kontrastmedel till för att ej dölja blödningen från kontrasteffekten inom bilderna. Man bedömer för att enstaka CT-undersökning från skallen förmå inom nästan 95% från fallen titta enstaka pågående subaraknoidal blödning.
Vid ett små subaraknoidalblödning är kapabel CT-bilderna titta helt normala ut varför utredningen måste kompletteras tillsammans med ett lumbalpunktion till upptäcka ev.
blod inom ryggmärgsvätskan (likvor) liksom då bekräftar diagnosen. Denna typ från hjärnblödning är kapabel inledningsvis äga ett fåtal alternativt inga symtom samt därför vandra odiagnostiserad beneath några dagar. Dessa blödningar, var debuten troligen skett på grund av några dagar sedan, undersökes bäst tillsammans MR då enstaka CT-hjärna troligen ej efter denna period kunna upptäcka ett mindre subaraknoidalblödning.
Trotts för att enstaka mindre blödning temporärt äger avstannat existerar risken på grund av återblödning ifrån en tidigare brustet aneurysm relativt upphöjd (20% inom inledande dygnet). Ju längre tiden går utan färsk blödning desto mindre blir risken.
Subduralblödning(subduralhematom) sker mellan hjärnans 2 yttre hjärnhinnor (dura mater samt araknoidalhinnan).
Subduralblödning existerar ett venös blödning ifrån dem vener likt löper inom skallbenets åsar tillsammans med blod likt samlas upp inom vensinusarna.
Riskfaktorer till denna typ från blödning existerar trauma mot skallen dock är kapabel även uppstå spontant angående patienten behandlas tillsammans blodförtunnande medicin.
Kronisk alkoholmissbruk existerar enstaka ytterligare känd riskfaktor var individen äger enstaka ökad fallbenägenhet samt ev. hjärnatrofi såsom inom sig existerar ett riskfaktor. Symtomen är kapabel existera brådskande dock kunna även komma smygande.
Vid blödning mellan dessa hinnor sprider sig blödningen utmed hjärnans utsida dock passerar ej mellan hjärnhalvorna.
vid CT-bilderna ses ett blodansamling noggrann beneath skallbenet var detta ej finns något blod ner mellan hjärnfårorna.
Då blodet expanderar inom en nästan slutet utrymme, såsom kraniet utgör, medför detta för att hematom vidgar sig inåt mot centrala delar från hjärnan. Detta kunna nära stora blödningar åstadkomma kompression från sidoventrikeln inom den aktuella hjärnhalvan var blödningen existerar. Hematomet förmå även genom sin storlek ge enstaka förskjutning från hjärnans medellinje (Falx cerebrum).
3-4 veckor efter blödningens början existerar hematomet hypodens samt lågattenuerad samt man kallar detta till kronisk subduralhematom.
detta är kapabel kvar inträffa reblödning inom hematomet vilket vid CT-bilderna ses liksom varierande attenuering inom hematomet.
Subduralhematom benämns vilket akut, subakut samt kronisk subduralhematom beroende vid hur snabbt blödningen sker samt då samt ifall symtom uppkommer.
Mindre subduralhematom såsom ej ger några mer allvarliga symtom avslutas ofta spontant var man endast behöver övervaka patienten samt utföra efterkontroller från blödningen tillsammans CT.
Blod inom mindre hematom resorberas tillsammans med tiden (veckor/månader) samt kräver oftast ingen vidare åtgärd.
angående symtomen progredierar tillsammans överskjutning från hjärnans medellinje likt orsakar neurologiska symtom förmå ett operation bli aktuell på grund av för att tömma ut detta ytligt belägna blod. angående ett större blödning ej opereras inom period kunna detta medföra bestående skador samt ev.
död.
Epiduralblödning existerar ett blödning inom skiktet mellan hårda hjärnhinnan(dura amter) samt skallbenets insida. inom detta skikt löper även stora avflödesvener (vensinus) likt på grund av stora blodmängder ifrån hjärnan ner mot halsvenerna samt vidare mot hjärtat. Skador vid dessa flaska inom epiduralrummet uppstår oftast inom samband tillsammans med skallfrakturer nära trauma.
Blödningar denna plats existerar oftast arteriella vilket existerar många alvarliga samt potentiellt tillsammans dödlig utgång vilket därför behöver utredas många snabbt. Oftast kommer patienterna in efter fall, trafikolycka, mm.
enstaka epiduralblödning sprider sig epiduralt alldeles beneath skallbenet inom regel inom sitt egna skallbenssegment då duran sitter hårt fäst nära skallbenets olika suturer (bensömmarna).
Då pannloben ej besitter ett huvud sutur kunna epiduralblödningen passera mittlinjen inom skallen mot andra skallsidan vilket subduralhematom ej fullfölja utan håller sig inom sin drabbade hjärnhalva.
Intrakraniella tumörblödning(i hjärnan) förkommer frekvent då flertalet tumörtyper samt metastaser innehåller enstaka massiv mängd patologiska nybildade blodkärl såsom är kapabel ge upphov mot grundlig blödningar inom hjärnan.
Diagnostiken från intrakraniella tumörer samt metastaser görs tillsammans intravenös kontrastinjektion vilket då laddar upp tillsammans med kontrast sålunda dem ses god vid bilderna vars utseende samt utbredning då existerar mot hjälp tillsammans för att värdera vilken typ från svulst detta rör sig om.
Aneurysm inom hjärnans artärer är kapabel variera inom storlek ifrån 1mm mot 25mm.
Rupturrisken existerar störst på grund av större aneurysm vilket då ofta sitter centralt belägna inom hjärnan (arteria media, a. carotis interna). Ruptur från dessa aneurysm ger oftast ett subaraknoidalblödning. Man bedömer för att kärlaneurysm beneath ca. 7mm utgör enstaka nedsänkt fara till rupturering ifall patienten ej tidigare haft blödningar inom hjärnan. Dessa aneurysm inom hjärnan upptäcks oftast likt bifynd då man genomgår ett CT-skalle från ytterligare orsak.
Små aneurysm inom storlek 2-5mm vid något område från hjärnans mindre artärer existerar svåra för att diagnostisera tillsammans såväl CTA liksom MRA.
till för att kartlägga dessa små aneurysm, angående detta finns indikationer till detta, behövs enstaka endovaskulär angiografi.
Rupturerad aneurysm inom någon från hjärnans centrala artärer ger oftast enstaka akut subaraknoidalblödning.
Venösa kärlmissbildningar(kärlanomalier) inom hjärnan liksom ger symtom är kapabel troligen ses tillsammans med kontrastförstärkt CT-skalle (DTA) då dessa små flaska ofta bildar kylsen likt avbildar sig såsom runda kontrasttäta förändringar inom hjärnparenkymet.
MR existerar dock den teknik såsom ger säkrast diagnostik från dessa oftast mindre kärlmissbildningar. MR tillför ej någon strålning sålunda liksom CT utför likt därför bör väljas försvunnen nära analys från barn.
Kärlmissbildningar förmå man hitta inom varenda kroppens kroppsdel samt existerar ofta medfödda.
Blödningar ifrån dem venösa kärlmissbildningarna utgör ofta ingen livshotande situation då dessa äger en lågt blodflöde. Mer alternativt mindre vanlig kärlmissbildningar kunna artikel ateriovenösa missbildningar(AVM), venösa angiom, kavernösa missbildningar, mm.
nära svårigheter för att utföra ett adekvat evaluering från enstaka AVM kärlmissbildning tillsammans CTA alternativt MRA är kapabel utföra enstaka endovaskulär kartläggning (angiografi).
Trauma(trafikolyckor, fall, våld, mm.) mot huvudet utgör enstaka vanlig tecken på grund av ett röntgenundersökning var CT-skalle utgör allmänt förstahandsval såsom teknik på grund av diagnostiken.
nära trauma mot huvudet stöter hjärnan mot bland annat insidan från skallbenet såsom inom varierande grad medför ett svullnad från vätska inom hjärnans yttre skikt (cortex). Skalltrauma (hjärnkontusion) kunna även medföra mer alternativt mindre blödningar inne inom hjärnvävnaden (parenkymet).
dem flesta stöt mot skallen brukar ge någon struktur från hjärnskakning(commotio).
Ger enklare trauma mot skallen inga direkta symtom får patienten oftast rådet för att vandra bostad samt artikel observant vid ev. förändringar från neurologiska symtom (huvudvärk, kräkning, kramper, slöhet, mm.).
Flertalet personer tillsammans seriös hjärnskada äger inga frakturer inom kraniets ben likt därför enkel förmå missas angående personen inledningsvis äger otydliga symtom vid ett trotts allt alvarlig hjärnskada.
Vid anklagelse vid främmande metallföremål förmå även enstaka konventionell röntgen från skallen bli aktuell till för att fastställa vilken typ från metallföremål detta existerar samt hur dessa metalldelar ser ut.
Metallföremål ger oftast sålunda resehandling stora artefakter (störningar inom bilden) för att detta kunna artikel svårt för att att fatta beslut eller bestämma något storlek samt form eller gestalt vid detta främmande föremålet tillsammans CT.
MR existerar helt kontraindicerat nära okända metallföremål inom skallen var hjärnparenkym alternativt blodkärl är kapabel skadas från rörelser inom en metallföremål orsakad från detta starka magnetfältet nära enstaka MR-undersökning.
MR existerar således ej förstaval nära trauma mot huvudet utan utgör enstaka sekundär analys efter enstaka första diagnostik tillsammans med CT.
Demens utgör ett allt större sektion från världens befolkning.
Man beräknar tillsammans med för att ca. 7% från populationen ovan 65 kalenderår samt 20-30% ovan 85 tid lider från någon form eller gestalt från demens. Alzheimer utgör mer än hälften från samtliga demenssjukdomar.
CT-hjärna kunna göras till för att utesluta ytterligare orsak mot symtom, bekräfta redan etablerad misstänkt demensdiagnos alternativt till beslut mot ev.
behandling från symtomen sjukdomen ger.
Vid demens ses ofta enstaka atrofi från hjärnvolymen. Hjärnatrofi ses ofta även nära kornisk alkoholmissbruk.
nära analys från demenssjukdom vid yngre individer utförs inom regel enstaka MR-undersökning inom stället till CT-hjärna.
Intrakraniella tumörer(i hjärnan) diagnostiseras oftast inom detta initiala skedet tillsammans med ett kontrastförstärkt CT-hjärna då man enbart besitter symtom för att vandra efter vilket många väl är kapabel artikel orsakad efter ett stroke.
varenda kalenderår upptäcker man hos ca.
7-15 per 100.000 individer intrakraniella primärtumörer inom landet. Hälften från samtliga intrakraniella tumörer inom hjärnan utgörs från metastaser (ca. 8 från 100.000) ifrån primärtumör lokaliserad vid ytterligare område inom kroppen.
Statistiskt utför man inom ca. 80% från samtliga nyupptäckta hjärntumörer hos ett myndig individ medan dem återstående 20% från olika tumörformer inom hjärnan upptäcks hos unge beneath 15 år.
Hos vuxna utgörs enstaka primärtumör inom ca.
60% från fallen från gliom följd från meningeom liksom utgör 20% från dem intrakraniella tumörtyperna.
Glioblastom ser man vanligtvis ursprunglig efter 50 års ålder samt därefter mer sällan efter 70 års ålder. Överlevnaden nära typ av hjärntumör anses existera runt 9-12 månader.
Tumören sätter sig inom hjärnans vita hjärnsubstans samt besitter ofta enstaka nekrotisk kärna samt peritumoral ödembildning.
vid bas från detta ödem inom hjärnparenkymet kring tumören förmå man ett fåtal enstaka massiv utvidgande förskjutning från andra hjärnstrukturer.
Intrakraniella tumörer förmå man ofta kategorisera efter ett typisk lokalisation(var sitter tumören…) till ett viss typ från tumör.
Astrocytom ses inom nästan 70% från fallen inom hjärnans frontal- samt tinninglob.
Tumören äger trots ett homogen struktur ofta ett spridning mot omgivande parenkym.
Oligodendrogliom växer oftast tillsammans med långsam tillväxt inom den grå substansen tillsammans med viss utbredning mot intilliggande ljus substans.
Primär lymfom inom hjärnan växer oftast centralt inom hjärnans vita substans.
Metastaser ifrån ytterligare primärtumör sprider sig företrädesvis mot ben tillsammans med skarlakansröd benmärg vilket även finns inom skallens skiva ben.
Skelettcancer är kapabel artikel svårt för att kategorisera tillsammans enbart röntgen oavsett typ från röntgen.
Flertalet skelett tumörer sätter sig mestadels vid specifika ställen inom skelettet utifrån denna placering man då ofta förmå kategorisera typ från skelettcancer.
tillsammans CT ses skelettet många god varför denna används liksom komplement inom utredningarna var den konventionella röntgen ej förmå ge enstaka ljus foto vid skelettet vid bas från komplicerad anatomi tex.
inom ryggraden, korsryggen, bäcken samt skallen tillsammans varenda dess små bendelar.
Utifrån ålder vid patienten, lokalisation samt utseende vid tumören man ställa ett relativt trygg diagnostik.
Magnetkamera ger ej dem detaljerade bilderna utav skelettet sålunda likt CT utför dock lämpar sig desto förbättrad till patologiska förändringar inom benmärgen.
Bendestruktioner inom kraniets skiva ben likt orsakas från skelettcancer ser man nära tex.
[myelom] vilket ses god tillsammans med CT såsom ingår inom den standardiserade utredningen (SVF) från myelom såsom används allmänt inom landet idag.
CT-undersökningen nära myelom göres tillsammans sk. lågdos ifrån huvudets höjdpunkt mot nedom knälederna.
inom utredningen till denna sjukdom ingår även benmärgsbiopsi.
varenda tid insjuknar ca.
600 personer från myelom inom landet. Sjukdomen äger en långvarigt förlopp tillsammans med mer ökad destruktion efter grabb. Sjukdomen går idag ej för att bota utan dagens behandling går ut vid för att mildra dess effekter samt förlänga existensen på grund av patienten.
Multipel skleros (MS) vilket existerar enstaka demyeliniserande sjukdom såsom påvisar typiska inflammatoriska härdarna (placken) inom hjärnparenkymet.
på grund av denna bedömning existerar magnetkamera helt outstanding teknik var enstaka CT-undersökning ej tillför således många från värde till denna utredning.
Metod
Om undersökningen
En CT-undersökning från skallen göres liggande vid enstaka brits tillsammans huvudet vilande inom en särskilt avsett stöd för huvud.
Längs tillsammans med huvudets båda sidor sätts oftast mjuka dynor på grund av för att fixera huvudet lite förbättrad inom huvudstödet sålunda man ej får rörelser från huvudet medan britsen vilket patienten ligger vid rör sig fram samt igen nära bildtagningen.
Det existerar från största innebörd för att patienten ligger still beneath bildtagningen.
Datortomografi (CT-skalle) är alltid förstahandsval vid akuta traumatiska skallskador, THS 5 (THS/traumatic brain injury), som ger en hjärnskadanära rörelse från huvudet, angående detta då ändrar läge mellan numeriskt värde snitt, kommer dem sk. tvärsnitten ej för att hamna ”kloss-i-kloss” tillsammans med varandra. detta förmå då föreligga ett fara för att man nära ett senare utvärdering utav bilderna vid skallen förlorar enstaka förändring likt helt enkelt ej blivit avbildad alternativt var bilden existerar suddig pga.
patientens rörelser (artefakter).
kunna man från någon anledning ej ligga ner ner alternativt ligga ner stilla tillsammans med huvudet går denna studie troligen ej för att genomföra. Alternativt förmå någon form eller gestalt från lugnande medicinering ges angående ett utredning anses helt indicerad.
Utförande
Vid dem flesta CT-undersökningarna från huvudet samt hjärnan oavsett tecken görs inledningsvis ett CT-skalle utan spruta från kontrastmedel mot blodbanorna.
Detta på grund av för att behärska detektera enstaka blödning alternativt hjärnparenkymförändring likt annars enkel kunna döljas från för att kontrastmedel inom blodbanorna ”lyser upp” hjärnvävnaden samt kunna dölja förändringar. Därefter är kapabel man ev. köra ifall identisk bildserie efter injicerad kontrastmedel inom blodet.
För flertalet indikationer samt frågeställningar ifrån remittent, till ett CT-hjärna alternativt hals, injiceras dock ofta kontrastmedel mot blodbanorna efter genomförd bildtagning från skallen utan kontrastmedel.
Bildtagningen från huvudet göres då inom numeriskt värde rundor dvs. ursprunglig genomföres bildtagningen utan kontrastmedel därefter återkomma identisk bildserie efter enstaka spruta från kontrastmedel likt givits via enstaka nål, oftast satt inom armvecket alternativt handryggen tillsammans hjälp från ett tryckspruta.
CT-skalle likt göres utan kontrast:
- ”Rädda hjärnan” (inledande bildserie)
- Blödning
- Ischemi (syrebrist inom hjärnvävnaden)
- Kontroll samt uppföljning efter blödning.
- Demensutredningar (degenerativa förändringar)
- Skallfraktur
- Barn (de flesta frågeställningarna)
CT-skalle/hjärna liksom göres tillsammans kontrast:
- ”Rädda hjärnan” (kärldiagnostik)
- Tumör samt metastaser
- Hjärnans vener (sinus)
- Abscess (infektionshärd)
En röntgensjuksköterska utför dessa CT-undersökningarna.
ett CT-skalle granskning utan kontrastmedel tar högst 5 minuter för att genomföra.
Inklusive alternativt komplettering tillsammans kontrastmedel tillförsel tar ytterligare 5-10 minuter.
Kontrast samt läkemedel
Förberedelser behövs från patienten inom förväg angående jodkontrastmedel skall användas. Dessa förberedelser utgörs från blodprov samt viss fasta inför undersökningen.
Diabetiker liksom medicinerar tillsammans Metforminpreparat bör utföra en uppehåll tillsammans denna medicinering (Metformin) inför samt efter genomgången studie såsom inkluderar jodkontrastmedel.
resultat ifall detta fås oftast inom den kallelse såsom skickas bostad mot patienten inför räntgenundersökning.
Efteråt
Viktigt för att förtära många 1-2 dagar senare angående kontrastmedel injicerats mot blodet nära undersökningen.
äger patienten gjort en uppehåll tillsammans med Metformin medicinering bör patienten ta en blodprov (S-kreatinin) efter 48 timmar innan denna Metformin åter tas igen.
Anatomi
Hjärnan delas allmänt in inom stora hjärnan(cerebrum), lilla hjärnan(Cerebellum), mellanhjärnan, mitthjärnan(mesencephalon), hjärnstammen vilket utgörs från bryggan (pons) samt förlängda märgen(medulla oblongata).
Hjärnhalvorna sammanbinds från den sk. hjärnbjälken (corpus callosum) såsom existerar ett sektion från mitt mitthjärnan.
Stora hjärnan äger numeriskt värde hjärnhalvor (hemisfärer) genom ett huvud mittfåra liksom inom sin tur vardera existerar uppdelad inom lober vilket äger namn efter [skallens ben] (pann-, hjäss-, tinning- samt nacklob).
Lillhjärnan ligger bak inom skallbasen beneath stora hjärnan samt existerar ca.
1/10-del från storhjärnans storlek samt balanserar ca. 150g. Lillhjärnan besitter beneath fosterutvecklingen bildats ur bakre väggen vid 4’e ventrikeln. Lillhjärnan består från endast en fåtal olika nervceller vilket dock besitter enstaka massiv mängd kontakter (synapser) mellan varandra liksom upprepningsvis utför miljontals kontakter sinsemellan.
Lillhjärnan koordinerar ballansen samt muskelrörelser.
Hjärnan utgör centrat likt styr all människokroppen såsom inom normala fall sitter väl skyddad på baksidan skallens ben. Hjärnan besitter 12 par kranialnerver såsom tillsammans tillsammans med ryggmärgens 31 parvis strukturerade [ryggmärgsnerver] (nervus spinalis), liksom utgår ifrån beneath skallbasen ner mot inledande svankotan, kontrollerar samtliga kroppens kroppsdel, kroppsliga funktioner, hud, muskelrörelser, kroppens ämnesomsättning, hormoner, kännedom, sinnen, mm.
Detta nervsystem existerar indelad inom dels detta centrala nervsystemet(CNS) såsom utgörs från allt innanför skallbenet samt ryggmärgen såsom skyddas från ryggraden.
Detta nervsystem äger såväl sensoriska, somatiska såsom autonoma funktioner inom kroppen. detta centrala nervsystemet utvecklas många tidigt då embryet bildas från enstaka flercellig blastocyst likt bildats inom enstaka sju dagar efter befruktning. vid embryot sitter CNS vilket en smalt rör vid ryggen tillsammans små utbuktningar såsom sålunda småningom utgör hjärnan.
från dessa utbuktningar inom embryo-stadiet utvecklas även fyra vätskerum liksom står inom förbindelse tillsammans med varandra dvs. hjärnventriklarna tillsammans med likvor.
detta perifera nervsystemet utgörs från nerver liksom löper ut ifrån detta centrala nervsystemet vilket även dessa äger sensoriska, somatiska likt autonoma funktioner inom kroppen.
Hjärnvävnaden består från nervceller(neuron) vilket tar emot samt skickar iväg nervimpulser mot andra nervceller samt kroppen via nervtrådar(axon) likt besitter enstaka diameter vid 0,1-20 μm.
Man kalkylerar för att detta finns runt 100 miljarder nervceller inom hjärnan.
Dessa nervtrådar omslutes tillsammans enstaka myelinskida (fett) tillsammans med samt stödjevävnad till dessa. Man tror för att dessa myelinhöljen runt nervtråden ökar nervimpulsens hastighet. Dessa nervfiber är kapabel artikel ovan 1 meter långa samt sträcka sig ifrån ryggmärgen mot lilltån.
Man tror för att nervcellerna existerar ihopkopplade med tusen miljarder nervtrådar (axon).
I hjärnan finns nervcellerna inom hjärnans yttre delar strax beneath skallbenet samt dess skyddande hjärnhinnor samt kallas på grund av grå substans(cortex cerebri). Hjärnans yta utgörs från vindlingar/fåror (gyri)sulci) vilket den grå substansen följer inom en ca.
3mm tjockt skikt. Slätar man ut hjärnans fåror upptar hjärnan enstaka yta vid 0,2m².
Nervtrådarna (axon) ifrån nervcellerna vilket löper in mot hjärnans centrala delar utgör den sk. vita substansen. Dessa nervtrådar ger hjärnvävnaden en vitt utseende vilket beror vid myelinet kring axonen (nervtrådarna) utgörs från vitt fett.
Hjärnan skyddas förutom från skallbenet även från 3 olika hjärnhinnor.
Hårda hjärnhinnan(dura mater) bekläder insidan från skallbenet, spindelsvävshinnan(arachnoidea) likt ligger beneath duran samt utgörs därunder från enstaka smal kolumn (subduralrummet) vilket innehåller trådliknande utskott mot den innersta mjuka hinnan (pia mater) liksom bekläder själva hjärnans yta.
Hjärnan flyter även omkring inom enstaka blekgul genomskinlig hjärn- samt ryggmärgsvätska(liqour) vilket skyddar mot stötar liknande detta fostervatten en foster flyter omkring inom.
Likvor bildas inom strukturer (plexus choroideus) likt finns inom 3’e samt 4’e ventrikelns väggar.
Med datortomografins höga känslighet för förändringar inom ett annars homogent område i skallen kan man blaLikvor saknar nästan helt celler samt produceras konstant samt byts ut tillsammans ca. 500 ml per dygn dvs. ca. 4ggr/dygn. ”Gammal” likvor passerar 4’e ventrikelns överdel samt ut mot subarachnoidalrummet var den passerar ut inom blodbanan via sk. arachnoidalvilliOm cirkulationen från likvor hindras vid något sätt stiger trycket inom ventriklarna eftersom detta bota tiden bildas fräsch likvor.
Detta fenomen kunna man ibland titta hos spädbarn ifall likvorflödet begränsas vid något sätt därför skallens storlek växer då skallbenen ej vuxit ihop (vattenskalle/hydrocephalus).