Vad heter fyren på närsholmen

När, svensk f.d. bemannad fyrplats vid Gotlands SO kust, Mellersta Östersjön. Bemannad 1872-1961.

Gotland. vid Närs holme å Gotlands sydöstra kust. vid södra sidan från udden då, NO ifall Ronehamn. beneath andra världskriget kom flera flyktingar denna vägen. dem blev omhändertagna från fyrpersonalen.

Förtoning ovan då i enlighet med Beskrifning 1872.

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
419000	C 7200	N 57 13, O 18 41	Oc WR 8s	16,5	F.d., titta bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1872	1872	1961	1961	16,3	20,8

Området, övergivet skepp, flyktingar

Fyrplatsen ligger vid den kala halvön Närsholmen, en enhet tillsammans med rader från strandvallar tillsammans med flacka, öppna betesmarker.

Enstaka enbuskar samt glesa träddungar ger halvön ett ödslig prägel. Den yttersta, kala delen var fyrplatsen ligger kallas Stångudden. Tidigare fanns var en sjömärke inom struktur från enstaka stång.

Samma mörker likt fyren tändes gick ett skuta vid bas vid väg ifrån Riga mot Rotterdam. Skepparen trodde sig titta Hoburgs fyr samt ändrade därför klass.

1920 strandade den danska skonaren Nevsky inom uselt atmosfärförhållanden. Besättningen vid 7 man räddades från fyrmännen Wulff samt Gräsman.

Fyrplatsen

1872 anlades fyrplatsen. en inom järnplåt cirka 16 m högt runt koniskt en hög byggnad eller struktur tillsammans med lanternin samt 3:e ordningenslins tillsammans fotogenlampa.

Ritat från G E ökar samt A T Gellerstedt. 60 trappsteg leder upp mot fyrlinsen. Fyren målades skarlakansröd tillsammans med tre vita bälten.

Tillverkningsskylt tornet.

Ruinen som man passerar på väg mot fyren finns fortfarande kvar

Foto Leif Elsby 2015.

Linsen från 3:e ordningen (1000 mm Ø) plats ett dioptriskplanlins tillsammans med 16 avdelning à 22,5°, tillsammans med catadioptriskkrona (15 ringar) samt krans (5 ringar), omgående, lagrad vid 8 metallhjul, driven tillsammans urverk tillsammans lod.

Boningshuset tillverkat från snickerifabrik Bark & Warburg inom götet.

1872 i enlighet med Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr tillsammans med tindrande sken. Lat. N. 57° 13’,3. Long. O. 18° 43’,2.

Övrigt: Redan tidigt på 1700-talet skall det ha funnits en båk på Stångudden, Närsholmens sydligaste udde

• Fyrapparaten: 3:dje ordningenslins-.
• Fyrljusets höjd ovan vattenytan: 70 tramp (21,0 m).
• Fyrtornet: från järnplåt, röd- samt vitrandat.
• Lysvidd: 12 (distans)minuter.
• Grundens höjd ovan vattenytan: 24 tramp (7,2 m).
• Lysfält: inom varenda riktningar mot sjön.
• Tornets höjd ifrån grund: 55 tramp (16,5 m).

Fyrinrättningen ligger vid södra udden från Närsholmen vid Gotlands SO kust.

Linsapparaten, från 3:dje ordningen, existerar omgående samt visar inom varenda 60 sekunder 6 blänkar, vardera från 3 mot 4 sekunders längd. Fyrtornet existerar från järnplåt, rödmålat tillsammans med 3:ne horisontella vita bälten. Fyrbetjäningens rödmålade bostads- samt uthus ligger strax NO ifall fyren. mot resultat från holmens kala beskaffenhet existerar samtliga byggnader väl synliga mot sjöss.

tillsammans med den rättelse mot navigeringen, likt lämnas från Östergarns fyr tillsammans fast sken, Närs tillsammans tindrande sken, Faluddens tillsammans rött sken samt Hoburgs blänkfyr vid Gotlands södra udde, bör inom någorlunda siktbar atmosfär enstaka uppmärksam fartygsbefälhavare, oaktat den längs Gotlands ostkust ofta rådande strömsättningen, behärska undvika faran för att komma till nära, vilket från nämnda fyrar belyses.”

1874 inhägnades tomten tillsammans enstaka stenmur.

1881 anlades båtbrygga.

1886 utbyttes fotogenlampans lampnäbb mot enstaka tillsammans med tre vekar (Carcelbrännare).

1887 monterades ett direktionsfyr (bifyr) strax beneath huvudapparaten till för att existera mot hjälp nära ankring utanför Ljugarns hamn.

Närs fyr ute på Närsholmen har funnits sedan 1872

1891 uppsattes bagarstugan, flyttad ifrån den nedlagda fyrplatsen nära Västergarns Utholme.

1892 byggdes fotogenboden.

1909 borrades färsk brunn. Nytt fotogenförråd byggdes.

1914 fick man mobil mot fyrplatsen.

1923 erhöll fyrplatsen ett cistern till fotogen.

Dalén-ljus

1936 utbyttes fotogenlampa tillsammans med veke mot dalén-ljus.

1950 renoverades köket inom tjänstebostaden. (Än idag inom orört skick sedan 1950.)

Avbemanning samt personal

1961 elektrifierades samt automatiserades fyren (el glödlampa 1000 W, dalén-ljus liksom reserv).

För för att erhålla reda vid vilka likt arbetat på denna plats klicka vid länken: fyrpersonal När

Och sedan

1968 plats tornet 13,6 m högt, målat rött tillsammans tre vita bälten.

199? monterades reserven dalén-ljus försvunnen.

På STF Närsholmen Fyr & Logi bor du bekvämt i två- eller fyrbäddsrum med sköna sängar med utsikt över ängarna och havet

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisktrumlins tillsammans med 5+5 inslipade ringar, 240° + öppen 120°. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp, fotocell, landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Oc WR 8s 16M. Lyshöjd: 20,8 m.

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, sem.-vik. bota semestertiden
Klass	Fyrplats: III. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen	Dalén-ljus, lins 4:e ordning. Fyrtornet såsom existerar från järn existerar 16 m högt inkl. lanterninen.
Läge samt natur	På södra sidan från udden då, NO Ronehamn, Gotlands ostkust. Rik växtlighet, skogbevuxen tillsammans tall, gran samt enstaka. Fyren ligger på halvön Närsholmen c:a 2,5 km från Närshamn Inga planteringsland
Bostäder	Fm 3 lokal samt matlagning. Inga bekvämligheter.
Hamn	Liten båtbrygga, ej beroende från hamn.
Kommunikationer	Daglig förbindelse angående således erfordras, landsväg mot Närs bygd. Bussförbindelse När-Stånga hållplats. Järnväg Stånga-Visby 4 ggr. inom veckan. Fredstid dagligen.
Postanstalt	När. Väg dit: 7 km landsväg.
Handelsbod	När. Väg dit: 7 km landsväg.
Skola	Folkskola B-skola inom då, realskola samt läroverk inom Visby. Fyrtornet målades rött med tre horisontella vita band
Övrigt	Bra vatten 20 m ifrån bostaden.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Sålda mot Marinkommando Gotland (MKG). Inga övernattningsplatser.
Ägare	SjöV äger fyren
Kontaktperson besök	Lars Flemström 070-8974385, 0498-49 30 85, Jan Ströberg 0708-949694, 0498-271523. Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning	Bilväg Visby - Närshamn c:a 60 km. Kör väg 143 ifrån Visby därefter mot då samt sedan Närshamn. Fyren ligger vid halvön Närsholmen c:a 2,5 km ifrån Närshamn.
Övrigt	Redan tidigt vid 1700-talet skall detta äga funnits ett båk vid Stångudden, Närsholmens sydligaste udde. Fyren såsom uppfördes 1872 existerar ritad från John Höijer liksom bland annat även ritade Stora karlsö. År 1886 byttes den tvåvekiga lampnäbben inom huvudfyrens fotogenlampa ut mot ett trevekig lampnäbb. tid 1936 byttes linsen ut mot enstaka 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk planlins tillsammans med bulls-eye samt 3 inslipade ringar samt separata katadioptriska ringar, 4 nedanför samt 2 ovanför planlinsen, roterande, omloppstid 40 sek samt Dalénljus (förbrukning 25 l/tim). Denna lins ersattes kalenderår 1961 från nuvarande lins samt samtidigt installerades elektricitet tillsammans Dalénljus likt reserv. År 1887 monterades ett bifyr (strax beneath huvudfyrapparaten till för att existera mot hjälp nära ankring utanför Ljugarns hamn. Bifyren utrustades tillsammans envekig fotogenlampa tillsammans med föränderlig bränsleyta samt ett 6:e ordn. (300 mm) dioptrisk trumlins 1 avdelning á 30° samt enstaka katadioptrisk spegellins 1 avdelning á 30°. tid 1903 installerades ett rotator inom bifyren. tid 1936 drogs bifyren in samt ersattes från ett skarlakansröd zon vid huvudfyren. Fyren som uppfördes 1872 är ritad av John Höijer som bland annat också ritade Stora Karlsö
Skydd i enlighet med lag	Statligt byggnadsminne 2008, fyr samt byggnad. Naturskyddsområde tillsammans med fågelreservat

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar från 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade till Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 79 När

År 1871 hemstälde Landshöfdingeembetet inom Gotland hos Kungl.

Maj:t angående förbättring från fyrbelysningen vid Gotlands sydöstra kust, antingen genom förstärkning af ljusstyrkan inom Faluddens fyr alternativt genom uppförandet af ett färsk fyr utanför Ronehamn. Lotsdirektören, mot hvilken ärende remitterats, genmäler för att, sedan tillkomsten af Faluddens fyr, strandningen vid denna kust minskats inom närheten af denna fyr, dock för att strandningar mot en avgörande antal ännu egde lokal vid landremsa vid havet söder angående Närsholmen samt vid grunden utanför Ronehamn samt för att mot dessas afstyrande, detta vore lämpligast för att vid Närsholmen bygga enstaka fyr samt mistapparat.

Förslaget ifall enstaka fyr vid Närsholmen, tillstyrktes af Sjöförvaltningen samt ritningar samt förslag godkändes af Kungl. Maj:t den 21 månad 1871.

Fyren, såsom uppfördes 1872, består af en rundt, 55 tramp högt järntorn.

Fyrapparaten (3:e ordningens lins, visande ett hvit blänk hvar 10:e sekund) består af 16 linsfack, innehållande topp, trumma samt krans, en urverk samt belysning tillsammans med konstant nivå till fotogen samt 2 vekar samt plats fyrens ljusstyrka 6.500 Häfnerljus.

Hela fyranläggningen kostade 55.212 Rdr.

År 1886 insattes inom lampan färsk lampnäbb på grund av fotogen samt 3 vekar samt fanns då fyrens ljusstyrka 10.000 Häfnerljus.

Till ledning till ankarsättning väster ifall Lans holmar uppsattes tid 1887 inom fyrtornet beneath hufvudapparaten ett linspparat af 6:e ordningen, visande fast, hvitt sken. Fyrapparaten består af en linsfack angående 90⁰, ett katadioptrisk spegel samt belysning tillsammans föränderlig nivå till fotogen samt enstaka veke.

År 1903 uppsattes inom direktionsfyren enstaka rotator, hvarigenom fyren visar enstaka solförmörkelse hvar 5:e kort tid.

Kompletteringar mot anteckningarna ovan, avskrivna ifrån åtgärda stencilpapper ifrån 1940/50-talet

År 1936 utbyttes linsapparaten mot ett linsapparat från 4.e ordningen tillsammans med dalénljus, varvid fyrkaraktären ändrades mot blixtsken tillsammans ett blixt plats tionde kort tid.

Linsapparaten erhåller sin omgående rörelse genom daléngasblandaren. inom den från bifyren belysta sektorn anordnades ute nära altanräcket enstaka ram från metall tillsammans med rött kopp. Då ifrågavarande zon därvid kom för att belysas tillsammans med rött sken kunde bifyren indragas.

Ljusstyrkan till vitt ljus blev 5800 samt på grund av rött ljus 14000 hefnerljus.

År 1945 borttogs metallramen tillsammans detta röda glaset samt ersattes tillsammans 3 ramar från metall tillsammans röda kopp varav 2 st. placerades nära altanräcket samt 1 st. inne inom lanterninen.

Gotland södra delen

Klicka på denna plats på grund av för att titta fyrarna vid Gotland södra delen.

Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, Carcel, järnfyr, linsfyr, tindrande sken, bifyr, dalén-ljus, fyrkaraktär