firfog.pages.dev






Var har ringduvan sitt bo

Ringduva

Ringduva (Columba palumbus) existerar den största samt maximalt utspridda duvarten inom Europa. Ringduvan förekommer inom dem flesta typer från skogsområde samt besitter vid senare kalenderår förflyttat sig mot mänsklig bebyggelse, såsom parkerar samt trädgårdar.

Förutom sin storlek särskiljs ringduvan ifrån tamduvan bland annat genom en större bröst, längre stjärt, samt en jämnt fördelat mindre skalle.

En kull består normalt av två ägg som i genomsnitt väger 18,8 gram

Ibland är kapabel arten även förväxlas tillsammans med den liknande skogsduvan, såsom mot skillnad ifrån ringduvan saknar enstaka ljus halsfläck. Ringduvans läte utgörs från en femstavigt hoande, samt dess rymning existerar snabb tillsammans klippande vingslag.

Ibland anses ringduvan vilket en skadedjur, då dem ofta inom samling livnär sig från utsädet vid nysådda åkrar samt förorenar mogna odlade växter tillsammans sin spillning.

Fågeln existerar även en välkänt villebråd bland jägare.

Utseende samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Ringduvan existerar den största från dem europeiska duvarterna tillsammans med ett kroppslängd uppemot 45 centimeter. Vingspannet varierar mellan cirka 65 samt 80&#;cm samt fågelns vikt uppskattas mot mellan samt gram.

Läte

Den äger jämnt fördelat sett längre stjärt samt mindre viktig än övriga arter inom familjen Columbidae samt existerar även mer långsträckt samt mer rundbröstad.

Fjäderdräkten existerar maximalt grå (ljusare ovan ryggen) tillsammans grönblåskimrande inslag, främst vid viktig samt nacke. Stjärt samt vingar äger tydliga svarta markeringar samt bröstet existerar rosafärgat övergående inom ljusgrått vid undersidan.

Vidare äger den vita fläckar vid halsens sidor (ingen egentlig "ring" alltså) samt vita tvärband vid vingöversidan likt väl syns inom flykten. Benen existerar korta, relativt kraftiga samt brunt skära.

Ringduva, Columba palumbus, återkommer i första halvan av mars

ett adult fågels näbb existerar citrongul tillsammans med lite röd vaxhud medan näbb samt vaxhud hos juvenilen existerar gråaktiga. Även ögat existerar gult mot apelsinfärg hos adulten, dock grått hos juvenilen.

Könen existerar lika mot storlek samt utseende, dock unga individer besitter större rosa inslag inom dräkten samt saknar vita halsfläckar vilka vanligen uppträder successiv ifrån samt tillsammans med sjätte levnadsmånaden.

Flykten existerar snabb samt sker tillsammans regelbundna klippande vingslag. Flyktspelet existerar karaktäristiskt samt inleds tillsammans ett brant stigning beneath ljudligt vingsmatter, följt från glidflykt tillsammans stela vingar samt utbredd stjärt.

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Ringduvans låt utgörs från en ganska dovt femstavigt hoande tillsammans med betoning vid inledande stavelsen: "ko-ko-koo, kåå-kåå".

Denna vers återkomma sedan cirka tre mot fem gånger utan paus. Den sista strofen avslutas tillsammans med en ko. en annat läte existerar detta intensiva smattrande ljud likt hörs nära uppflog, samt uppstår genom för att vingarna kämpa mot varandra, likt fungerar såsom en varningsläte. beneath häckningstiden låter den lyssna en dovt morrande, hoande läte såsom förmå beskrivas "hoo-hroo".

Ringduvans låt kunna från gemene man förväxlas tillsammans med skogsduvans mer dova samt tvåstaviga.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Ringduvan förekommer inom bota Europa utom vid Island samt inom dem nordligaste delarna från Ryssland samt Skandinavien. Den hittas även inom västra Asien samt inom en bälte vilket sträcker sig ifrån Turkiet mot nordvästra Indien samt västra Kina.[2] Ringduvan finns även inom delar från nordvästra Afrika.

Ringduvor bildar par för livet och paren ses oftast tillsammans utom under ruvningen

Ringduvan brukar delas in inom fem underarter, varav enstaka existerar utdöd:[3][4]

  • vanlig ringduva[5]Columba palumbus palumbus – häckar inom norra Afrika (Maghreb) samt inom Europa österut mot västra Sibirien, östra Turkiet samt Irak
  • Columba palumbus iranica – häckar inom Iran samt södra Turkmenistan
  • Columba palumbus maderensis – häckade vid Madeira, numera utdöd
  • Columba palumbus azorica – häckar vid Azorerna
  • Columba palumbus casiotis – häckar inom östra Iran, Oman, östra Kazakstan, östra Uzbekistan, östra Turkmenistan, inom Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, norra Pakistan, nordvästra Indien samt västra Xinjiang.

I dem västligaste samt sydligaste delarna från utbredningsområdet existerar ringduvan stannfågel medan övriga lämnar sina häckningsområden samt ändrar bostadsort söderut ovan vintern.

Ringduvan samlas ofta inom stora grupper inför flytten. Flyttsträcket når topp inom oktober då flockarna kunna bestå från flera tusen individer. Stora mängder sträcker ut ur landet inom Falsterbo, var dagsrekordet existerar ifrån 19 oktober då bota duvor räknades.

Den är den största av våra duvor

Förutom inom Falsterbo var sex-siffriga dagssummor räknas varenda kalenderår sålunda förmå nämnas duvor ifrån Vista höjd, Småland den 15 oktober samt 97 ex ifrån Hälleberg, Småland, den 7 oktober [6]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar ringduvan enstaka vanligt förekommande bevingat djur.

Den hittas inom skogs- samt jordbruksbygd ifrån Skåne inom söder mot Norrbotten samt södra landskap inom norr.[7] Fossil visar vid för att ringduvan äger funnits inom Norden ända sedan neolitisk tidsperiod.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Häckning samt biotop

[redigera | redigera wikitext]

Ringduvan existerar enstaka social bevingat djur samt ses ofta inom större grupper då den ej häckar.

Ringduvor bildar par på grund av existensen samt paren ses oftast tillsammans utom beneath ruvningen.

Ringduvan häckar numera inom princip samtliga miljöer inom utbredningsområdet, utom vid övervintringslokalerna inom norra Afrika. träd, parkerar, trädgårdar samt även byggnad äger kommit för att tjäna såsom häckplatser.

Boet, ett ganska slarvigt tillverkad konstruktion från kvistar, byggs företrädesvis inom täta barrträd.

andra boplatser kunna existera inom lövträd samt inom sällsynta fall vid byggnader alternativt inom övergivna skatbon.[7]Äggen existerar vita, nästan klotformiga, dock ännu mer ovala än hos en flertal andra duvarter.

En kull består normalt från numeriskt värde vanligtvis för fortplantning hos djur vilket inom medelvärde balanserar 18,8 gram.

dem ruvas från båda föräldrarna inom 15–19 dagar samt ungarna existerar normalt flygfärdiga efter 21–28 dygn, dock ibland längre. mot resultat från boets enkla konstruktion hamnar äggen ofta direkt vid underlaget alternativt faller ur boet.

De ruvas av båda föräldrarna i 15–19 dagar och ungarna är normalt flygfärdiga efter 21–28 dygn, men ibland längre

Ofta får ringduvan minimalt numeriskt värde kullar beneath sin häckningsperiod, dock ibland förmå paret ett fåtal upp mot fem sådana; antalet kullar beror främst vid födotillgång. Ringduvan besitter sin normala äggläggningstid ifrån 21 april mot 18 juni, dock detta finns dokumenterade fall var dem äger lagt oval form således tidigt likt 20 mars samt ända mot 21 augusti.[8].

Liksom dem allra flesta duvarter matar ringduvan sina ungar den inledande tiden tillsammans med duvmjölk, ett mjölkliknande, många näringsrik vätska likt bildas inom fågelns krävkörtel.[7] dock därför småningom får dem även växtföda. Ringduvan blir könsmogen beneath sitt andra kalenderår. Den lever vanligen runt tre tid, dock ibland ända upp mot 13 år.[9][10]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Ringduvan existerar växtätare samt lever nästan uteslutande från växtföda vilket spannmål, frukter, ärtor, frön, små frukter från växter, ny tillväxt samt knoppar, dock även andra späda växtdelar ingår inom dieten.

Ibland, inom minskande utsträckning, livnär den sig även vid sniglar, larver, maskar samt snäckor,[2][11][12] samt vintertid utgör bokollon- samt ekollon enstaka populär att födas. inom städerna är kapabel födan ibland bestå från bröd.[2]

I allmänhet söker ringduvan att födas inom flock vid öppna fält samt åkrar.

Vintertid existerar detta ej ovanligt för att smärre grupper alternativt utan sällskap individer besöker fågelbord samt andra matningsplatser.

Ringduvan samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten besitter en stort utbredningsområde samt enstaka massiv population, samt tros öka inom antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten likt livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas mot mellan 51 samt 73 miljoner häckande individer.[1]

Sedan mitten från talet äger den nordeuropeiska populationen ökat markant[13] samt man äger även noterat för att den besitter blivit mindre skygg, antagligen mot resultat från mer utbredd bebyggelse.[14] Den europeiska populationen bedöms bestå från mellan 18 samt 34 miljoner individer.[1]

Jakt

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Småviltjakt

Bland jägare existerar ringduvan en vanligt byte, samt jagas ovan stora delar från sitt utbredningsområde.

detta beror delvis vid för att den ogillas bland lantbrukare, då dem stora födosökande flockarna ofta sätter inom sig ansenliga mängder från utsädet vid nysådda åkrar samt även förorenar mogna odlade växter tillsammans sin spillning, mot sådan grad för att detta leder mot kännbara ekonomiska förluster på grund av jordbrukare.

I landet skiljer sig jakttiden till ringduva inom olika delar från landet.

inom södra landet existerar jaktverksamhet rätt beneath perioden september-februari samt inom mellersta landet 16 augusti mot 31 månad, medan säsongen inom landets norra sektion sträcker sig ifrån augusti mot oktober.[15] Skyddsjakt får bedrivas vid ringduveflockar likt orsakar skada vid odlingar. Skyddsjakt existerar rätt mars-augusti inom södra, 1 maj–15 augusti inom mellersta samt maj-juli inom norra landet samt endast inom anslutning mot berörda odlingar.

nära jaktverksamhet vid ringduva, gäss alternativt änder bör ständigt ett hunddjur såsom kunna apportera alternativt märka nedskjuten bevingat djur medföras.[15]

I Tyskland existerar ringduvor jaktbara samt jakten bedrivs maximalt tillsammans hagelgevär. Den årliga summan från antalet skjutna fåglar uppnår sedan /91 mellan &#; samt &#;[16]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga artepitetetpalumbus härstammar ifrån latinetspalumbes, såsom betydde "skogsduva"[17], samt vilket inom sin tur förmå härledas mot urindoeuropeiskanspal-wo-, likt betydde "mörkfärgad" alternativt "grå".[18] detta svenska trivialnamnet "ringduva" äger den fått vid bas från den vita halsteckningen.

Ringduvan häckar numera i princip alla miljöer inom utbredningsområdet, utom på övervintringslokalerna i norra Afrika

vid Gotland besitter den kallats skute.[19]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcde] BirdLife International Columba palumbus Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 6 januari
  2. ^ [abc] Staav, Roland. Nordens fåglar (tredje upplagan).

    sid.&#; ISBN &#;

  3. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v , läst
  4. ^Gill F, D Donsker & P Rasmussen&#; (Eds). IOC World Bird List (v). doi&#;: &#;/
  5. ^’’Sverigelistan tillsammans underarter’’, BirdLife land, läst
  6. ^”Artportalen”. .

    Läst 17 oktober &#;

  7. ^ [abc] Lundevall, Carl-Fredrik. Fåglar inom norden (andra upplagan). sid.&#; ISBN &#;
  8. ^Wahlberg,T. () Kunskapen ifall fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN
  9. ^”Läst ”.

    %%20garden%&#;

  10. ^”Läst ”. &#;
  11. ^Staav, Roland; Fransson, Thord. Prismas stora fågelbok. Prisma. sid.&#;&#;
  12. ^Dahlfors, Steve (). ”Ringduva”. Sveriges ornitologiska förening. Arkiverad ifrån originalet den 21 april ://?lev=&typ=1. Läst 24 månad &#;
  13. ^””.

    Arkiverad ifrån originalet den 10 april ://&#; birdtrends (eng)

  14. ^Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier information. ISBN &#;
  15. ^ [ab] ”Svenska jägareförbundet”.


  16. var besitter ringduvan sitt bo

    17. Svenska Jägareförbundet. Arkiverad ifrån originalet den 18 månad :// Läst 24 månad &#;

  17. ^Deutscher Jagdschutzverband: DJV Handbuch s. –
  18. ^Jobling, James A. (). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid.&#; ISBN &#;
  19. ^
  20. ^Hasselgren, Henrik Constantin (). Gotlands fåglar: deras förekomst samt drag ur deras biologi.

    2., öfversedda samt tillökade uppl. Uppsala: Almqvist & Wiksell, sid

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media