Vad hände med kung erik xiv
Erik XIV
- Den på denna plats artikeln handlar ifall Sveriges monark Erik XIV. För pjäsen tillsammans identisk namn, titta Erik XIV (pjäs).
Erik XIV, född 13 månad vid Tre Kronor, död 26 månad vid Örbyhus slott, fanns Sveriges monark mellan samt likt monark tog denne norra land i baltikum beneath sitt beskydd samt inledde detta förödande nordiska sjuårskriget tillsammans med land.
ett period från sinnessjukdom inleddes tillsammans Sturemorden , samt fastän Erik XIV senare tillfrisknade bidrog detta mot för att denne året därpå avsattes samt efterträddes från sin broder Johan III. Denne höll honom inledningsvis fången dock beordrade troligen mot senaste för att denne skulle dödas genom förgiftning.
Erik XIV fanns son mot Gustav Vasa samt Katarina från Sachsen-Lauenburg.
denne härstammade genom sin mor ifrån såväl Erikska ätten vilket Bjälboätten.
Katarina från Sachsen-Lauenburg härstammade ifrån Ingeborg Birgersdotter, dotter mot Birger jarl samt prinsessan Ingeborg Eriksdotter från landet. Ingeborg Birgersdotter gifte sig kalenderår tillsammans med hertigJohan inom från Sachsen-Lauenburg. Erik plats vidare halvbror mot Johan III samt Karl IX samt onkel mot Sigismund samt Gustav II Adolf.
han gifte sig inom juli tillsammans med Karin Månsdotter (–).
Erik XIV plats inspirerad från Johannes Magnus historiska verk saga dem omnibus Gothorum Sveonumque regibus liksom innehöll ett utdragen rad påhittade kungar tillsammans namnen Erik samt Karl. Erik XIV accepterade detta likt historisk sanning samt antog detta höga talet XIV (14) vilket sitt regentnummer på grund av för att visa vilken utdragen samt ärorik saga land ägde (hans broder Karl IX gjorde detsamma då han blev kung).
vid den vedertagna listan ovan Sveriges regenter finns ej tretton kungar tillsammans namnet Erik före Erik XIV, utan liksom maximalt åtta. Numret XIV följer ej heller strikt Johannes Magnus regentlängd, såsom innehåller tolv kungar tillsammans namnet Erik dock exkluderar Erik Magnusson från land.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Barn- samt ungdomsår
[redigera | redigera wikitext]Erik XIV föddes vid slottet Tre Kronor klockan 9 vid kvällstid lördagen den 13 månad Före numeriskt värde års ålder förlorade denne sin mor, samt innan denne ännu fyllt tre ägde denne fått enstaka styvmor, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).
Erik fick ett ytterst god uppfostran. Hans förste pedagog blev den lärde tysken Georg Norman, vars tjänster dock snabbt behövdes vid andra håll inom den svenska offentlig förvaltning. han ersattes från den franske kalvinistenDionysius Beurreus, likt även undervisade Eriks broder Johan, samt verkar äga varit uppskattad från båda. Även Olaus Canuti Helsingius tjänade liksom prinsens informator.
Erik nådde höjden från sin tids bildning: han ägde utmärkta insikter inom främmande tungomål samt matematik, plats väl bevandrad inom saga samt skrev tillsammans ett smakförmåga samt enstaka tydlighet, liksom röjde hans förtroliga bekantskap tillsammans retoriken samt logiken. han plats även välbevandrad inom astrologi.
Han står redan stundom som relator i kansliets anteckningar, och hans eget kansli namnes Erik blev fången hos sina bröder Johan och Karl den 29 september och blev därefter avsatt som Sveriges kung den 26 januari året därpå ()denne plats dessutom enstaka mästare inom ridderliga idrotter, sjöng samt spelade (luta) väl samt kunde teckna skickligt. Framträdande dåliga attribut hos Erik plats hans koleriska samt misstänksamma läggning, vilket även uppvisades från såväl hans far vilket hans bröder.
Kung Gustav skrev sitt testamente samt delade upp riket inom ärftliga hertigdömen åt sina söner.
Johan ägde redan året innan blivit tilldelad mot hertig ovan land i norden samt manliga barn Magnus samt Karl fick för tillfället sina hertigdömen. ifrån detta för att Erik började uppträda offentligt, kallades denne "utvald konung" (men efter riksdagen inom huvudstaden blev denne Sveriges "arvkonung"). tid fick Erik såsom hertig Kalmar samt Kronobergs län samt Öland inom förläning (vartill kom Tjust) samt höll därefter sitt hov inom Kalmar.
Bland andra fick Jöran Persson var sin fristad, efter för att denne blivit förvisad från monark Gustav ifrån hovet inom huvudstaden. inom Kalmar lade denne grunden mot sitt påverkan hos Erik.
Den försiktige samt konservative gamle kungen kom ofta inom konflikt tillsammans sin snabbtänkte samt bildade äldste son, liksom ville modernisera riket samt ej plats lika sparsam såsom kungen.
dock kungen oroades även väl därför många från hertig Johans obetänksamma samt självsvåldiga politik gentemot Livland, Ryssland samt Polen. Riktigt rasande blev kungen ovan hanteringen från den tidens stora skandal, "bullret inom Vadstena". Skandalen skedde efter bröllopet mellan hertigarnas systra prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa samt greve Edzard II från Ostfriesland, då julfirande vidtog vid Vadstena slott.
Brudgummens broder greve Johan ertappades därvid vid nattligt mottagning inom brudens systers, den sköna prinsessan Cecilias vilorum, blev haffad samt kastad inom tornet. Kungen blev rasande framför allt vid hertig Erik egen till för att han gjort offentlig sak från enstaka incident såsom borde äga stannat inom familjen. Skulle hans döttrar bli ett visa ovan kurera Europa?
Eriks lättsinniga liv ingav fadern allvarliga oro. Sonen betedde sig hånfullt samt trotsigt mot den gamle kungen samt svarade ett gång vid dennes förebråelser tillsammans enstaka uppmaning för att Gustav Vasa ej borde nedteckna mot "arvkonungen" vid identisk sätt liksom denne skrev mot sina fogdar.[2] Allra maximalt motbjudande plats detta dock på grund av Gustav Vasa för att bevittna sonens nyckfullhet samt instabila sinnelag.
Bittert utgöt han sig ovan sonens "barnsliga samt kvinnliga affekt". "Gud förbarme sig däröver", skrev han nära en situation, "att din affekt skall plats därför massiv, för att denne skall föra både dig, oss alle samt vårt kära fädernesland uti allsomstörste fördärv samt undergång."[2]
Redan före Gustav Vasas död ägde Erik även perioder från sjuklig misstänksamhet mot sin omgivning.
Misstänksamheten riktade sig även mot fadern, såsom denne spionerade vid via ombud. Gustav fick vetskap angående detta samt beklagade sig inom en meddelande mot Johan ovan dem "paddor" såsom Erik ägde hos sig, samt likt underblåste hans naturliga misstänksamhet.[3] inom en skrivelse mot Erik skrev Gustav för att denne hoppades för att Gud skulle titta mot för att sonen ej blev "förd ifrån allt mänskligt förnuft samt in uppå all likt största fördärv samt galenskap".[4]
Då monark Gustav började bli äldre måste arvingarna organisera på grund av framtiden.
Hertig Erik behövde titta sig ifall efter ett passande framtida drottning. Hans mormor Katarina från Braunschweig-Wolfenbüttel, änkehertiginna från Sachsen-Lauenburg, liksom Dionysius Beurreus samt Jöran Persson rådde honom för att söka sin tillkommande inom dem utländska kungahusen hellre än inom den svenska högadeln.
detta bästa grupp vid kontinenten fanns den engelske kungen Henrik VIII:s dotter Elisabet, krönt mot drottning Elisabet inom. Brodern hertig Johan ville autentisk den polske kungen Sigismund II Augusts systra Katarina Jagellonica. Bröderna stöttade varandra härvidlag gentemot gamle monark Gustavs motstånd samt Johan avreste tillsammans tillsammans med berg Eriksson Leijonhuvud mot England tillsammans ett påkostad friardelegation.
Delegationen återkom inom april tillsammans rekommendationen för att tronföljaren egen borde utföra ett friarresa inom personlig upphöjd individ. Kungens samt ständernas godkännande inhämtades samt hertig Erik kunde starta förberedelser till resan. inom mitten från augusti begav han sig mot Älvsborg var flottan ägde samlats till överresan, dock planerna fick plötsligt skrinläggas eftersom monark Gustavs välbefinnande hastigt försämrades.
Kungen dog sedan den 29 september [5]
Erik XIV:s kröning
[redigera | redigera wikitext]Söndagen den 29 juni kröntes Erik XIV inom Uppsala domkyrka. Kröningen plats många påkostad. till inledande gången skulle detta arvrike likt Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras inom ett ceremoni. Erik (och hans ätt) skulle genom kröningen erhålla sin auktoritet från Gud.
Helt nya kröningsregalier tillverkades. Kronan tillverkades inom huvudstaden från flamländaren Cornelis ver Weider, likt plats Eriks en hantverkare som arbetar med guld och smycken sedan tillsammans med inspiration ifrån bland annat England införde Erik den slutna kronan inom Norden. Den fanns enstaka tecken på grund av vittomfattande kraft samt ersatte dem öppna kronorna vilket plats vanliga beneath medeltiden.
enstaka spira, en äpple samt enstaka öppningsverktyg tillverkades även. Nyckeln saknade motsvarighet inom andra länder. Tillsammans tillsammans med Gustav Vasas svärd bildade dessa regalier riksregalierna. Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt för att beskydda detta goda samt bekämpa detta onda. Kronan representerade konungslig inflytande, kunglig ära samt enstaka kungamakt från Guds nåde.
Spiran representerade den bedömning makten, för att regera samt döma tillsammans rätt och jämlikhet.
Själv var han den förste att slå på trumman för sina blodsdåd, även när det är tveksamt om han var ansvarig (vi vet inte ens om han var på plats i Ronneby)Äpplet symboliserade den territoriella makten samt regentskapet ovan en kristet rike samt nyckeln slutligen skulle stänga ute detta onda.[6]
På kröningsdagen gick Erik inom procession ifrån Slottet mot Uppsala domkyrka. Erik fanns dyrbart klädd inom pärlstickad rock, barett, överdel samt vita hosor. läka vägen ifrån slottet mot domkyrkan fanns övertäckt från enstaka skarlakansröd golvtextil, kantad från knektar.
samtliga gick mot fots, Erik egen beneath enstaka skyn från skarlakansröd sammet. Drabanter dryckesställe sköldar tillsammans med orden "Jehova Cui vult dat", Gud giver åt den han önskar. Regalierna bars från dem blivande grevarna samt friherrarna. nära kyrkporten hälsades kungen från ärkebiskopenLaurentius Petri, såsom efter en start musikinslag tog ställe inom predikstolen på grund av för att hålla kröningspredikan angående "överhetens kall samt ämbete samt undersåtarnas plikt, hörsamhet samt lydnad".
Kungaeden lästes upp från ärkebiskopen samt Erik svor den tillsammans handen vid Bibeln. Därefter följde smörjelsen, såsom gjorde för att Erik blev monark från Guds nåde, dvs fick sin kraft från Gud. Själva kröningen skedde genom för att Erik tog emot regalierna från ärkebiskopen samt därmed tilldelades deras symboliska betydelser.[6]
Vid uttåget ur kyrkan kastades kröningspenningar samt människor bjöds vid fest utanför bondkyrkan.
Kungen samt gästerna festade inom slottssalen. i enlighet med Simon Fischer ägde gästerna då utspisats tillsammans får, 64 oxar, gäss samt tusen höns.[7]
Eriks ceremoni för att kröna någon plats den inledande inom arvriket. Den blev stilbildande till kröningarna inom land fram mot slutet från talet.
Han vistades först som fånge på Stockholms slott, och i juli samma år fördes han till Åbo slottRegalierna existerar ännu Sveriges riksregalier.
Erik XIV liksom kung
[redigera | redigera wikitext]Efter sin tronbestigning skyndade Erik för att ta existera vid sin inflytande, framför allt gentemot sina bröder, vilka fadern lämnat avgörande delar från riket såsom ärftliga hertigdömen, dock vilkas ställning mot kronan han ej närmare bestämt.
Erik uppvisade ett upphöjd grad från politisk klokhet, då denne genom Arboga föremål eller textstycken berövade hertigarna all korrekt för att artikel något annat än kungens undersåtar. Man besitter föreslagit, för att Erik ytterligare strävat efter för att minska avståndet mellan hertigarna samt sina övriga undersåtar, då denne nära sin ceremoni för att kröna någon den 29 juni införde greve- samt friherrevärdigheterna inom landet.
Dessa tjänade dock snarare mot för att knyta adeln närmare mot sig, vilket denne även gjorde genom för att avstå ifrån vissa från dem frakt hans far dragit in.
Osämjan mellan bröderna
[redigera | redigera wikitext]Redan nära arvskiftet efter fadern ägde Erik gjort sin kungliga myndighet gällande vid en sätt liksom förargade Johan, hertig inom land i norden, samt Arboga föremål eller textstycken fanns ej ägnade för att blidka honom.
Även andra motsättningar uppstod mellan bröderna. kalenderår tog Erik Reval inom sitt beskydd samt började erövra inom land i baltikum. dem blev bestämmande på grund av riktningen från Sveriges utrikespolitik beneath århundraden, eftersom dem inledde landet vid erövringens väg, lade grunden mot dess välde vid andra sidan Östersjön samt inledde den förbittrade kampen ovan kontrollen ovan området, tillsammans med Polen samt Ryssland vilket främsta medtävlare, även angående även land ägde intressen inom området.[8]
Eriks erövringar korsade Johans planer vid landvinningar inom identisk trakter, vilket nedsänkt nära dennes hertigdöme.
Dessa planer ägde Erik före sin tronbestigning understött. Johan sökte istället – mot Eriks uttryckliga vilja – Polens hjälp på grund av för att nå sitt uppgift samt gifte sig tillsammans Katarina Jagellonica, lånade ut avgörande summor mot den polske kungen samt fick liksom pant på grund av lånet sju fasta platser inom Livland. Dessa nedsänkt inom gränslandet mot detta plats liksom Erik kontrollerade, samt fanns troligen tänkta för att hindra denne ifrån för att utsträcka sina erövringar ytterligare.
han beordrade istället sitt krigsfolk för att särskilt inrikta sig mot dessa slott, samt numeriskt värde från dem föll även inom hans händer.[8]
Erik såg spår från förräderi inom Johans beteende. Knappt ägde Johan kommit bostad ifrån Polen mot Åbo, förrän Erik tillsammans häftighet uppmanade honom för att förklara sig till Polen alternativt landet.
Johan blev förnärmad samt svarade undvikande. Några oförsiktiga yttranden från ett väpnare såsom varit inom Johans arbete eller position inom en organisation stegrade kungens misstankar mot detta yttersta. denne stämde Johan (23 april ) för att svara vid beskyllningar på grund av högförräderi samt lät riksdagen (7 juni ) döma honom mot döden.
Då denne satte sig mot motvärn inom Åbo, lät Erik anfalla honom. Johan gav sig fången (12 augusti ), benådades mot existensen, dock inspärrades identisk tid vid Gripsholms slott.[8]
Nordiska sjuårskriget
[redigera | redigera wikitext]Medan denna brödrafejd pågick, invecklades Erik inom konflikt tillsammans med land samt Lübeck, detta därför kallade Nordiska sjuårskriget (–).
Eriks estländska politik, genom vilken Danmarks samt Lübecks intressen inom Östersjöländerna motarbetades, fanns enstaka bidragande orsak mot även denna förveckling, såsom även ägde sin bas inom danska planer vid för att återställa unionen. Erik deltog personligen inom detta konflikt nära många tillfällen beneath år , , samt , dock utan större succé.
denne teoretiserade visserligen många inom krigskonsten, dock hans befallningar fanns mot den grad orealistiska inom fråga ifall både den period samt dem tillgångar såsom fanns tillgängliga för att dem ofta ej gick för att genomföra. Detta gjorde för att Erik ofta bytte befälhavare vilket ytterligare bidrog mot för att kriget mot lands ej gick i enlighet med dem uppgjorda planerna, även ifall framgångar ej saknades.[9] Erik fanns dock ett tämligen skicklig organisatör, samt kämpade på grund av för att modernisera sina trupper.
Förhållningsorderna till erövrade områden plats för att befolkningen mot ett start skulle behandlas tillsammans med mildhet, samt fås för att svära trohet mot land. ifall dem vägrade skulle dem dock kämpa ihjäl, alternativt deporteras mot landet samt ersättas tillsammans troget folk.
Till havs vann den svenska flottan flera viktiga segrar samt kunde beneath stora delar från kriget dominera Östersjön.
Misstänksamhet samt planer vid giftermål
[redigera | redigera wikitext]Eriks förfarande mot Johan blev ödesdigert.
Erik misstänkte för att han orsakat sig hat ifrån högadel, liksom plats besläktad tillsammans Johan. Hans bekymmer visade sig inom hans beteende mot Nils Sture.[10] i enlighet med Erik Gustaf GeijersSvenska folkets historia skulle han inom denne sett den ljushårige man, vilket han – ännu i enlighet med Geijer – inom stjärnorna utläst skulle störta honom ifrån tronen.
Denna teori besitter inget stöd inom samtida källor. Sture dömdes, efter för att äga deltagit inom en misslyckat försök för att inta Bohus fästning, på grund av högförräderi mot döden från Höga kommitté. Höga kommitté fanns enstaka överdomstol vilket Erik inrättat , närmast likt ett förvaltningsdomstol, dock vilket övergått mot en förföljelsemedel inom hans grabb, tillsammans Jöran Persson liksom anklagare.
Nils Sture benådades dock dock fick hålla en skymfligt järnväg genom Stockholms gator (15 juni ). en par dagar därefter skickades Sture såsom Eriks ambassadör inom friarärenden mot Lothringen.[10]
Efter sina inledande misslyckade friarförsök hos Elisabet ägde Erik vänt sina blickar mot Maria Stuart, kanske till för att utöva utpressning mot Elisabet.
Hans giftermålsförslag mot hon främjades från Per Brahe samt Charles dem Mornay inom start från , dock då framgången ej följde dem, öppnade Erik inom juli giftermålsunderhandlingar tillsammans med prinsessan Kristina från Hessen. Då dessa inom månad avbröts genom upptäckten från en från Eriks kärleksbrev mot Elisabet, anmälde han sig liksom friare hos prinsessan Renata från Lothringen, enstaka dotterdotter mot monark Kristian II, ej utan intention för att genom hon vinna arvsrätt mot danska länder.[10]
Den psykiska ohälsan tilltar
[redigera | redigera wikitext]Eriks misstänksamhet riktades ej enbart mot hans bröder samt stormän.
nära en situation dömdes numeriskt värde från kungens väktare mot döden till för att dem "på en avsides område lagt trenne käppar inom kors samt inom mitten ställt ett kanna, enstaka kappe samt en halster". Detta gjorde kungen många otillfredsställd, eftersom denne ej kunde tänka sig något annat än för att föremålen ägde placerats var till för att användas på grund av trolldom.[11] ovan läka landet ägde den misstänksamma kungen spioner ute till för att fånga upp vad människor sade samt tänkte ifall honom.
detta finns kvar flera skriftliga rapporter bevarade ifall vad fanns samt enstaka ägde "hört samt sett" inom sitt zon. inom ett dagboksanteckning ifrån kalenderår skriver Erik: "Den 22 juni tillsatte jag spejare inom husen inom Stockholm."[11]
I Riksarkivet finns ett utdragen register vid "alle dem kunskapare, likt både denna plats inlands samt utanlands brukas".
Den visar hur utvecklat Eriks spionerisystem plats. Särskilda spioner fanns anställda hos Eriks bröder samt hos Per Brahe. inom land ägde Erik kunskapare såväl nära kungens hov såsom vid hans skeppsflotta samt bland hans krigsfolk samt inom övrigt vid ett mängd olika platser inom landet.[11] Kungens misstänksamhet mot dem svenska stormännen underblåstes samtidigt från hans sekreterare samt gunstling Jöran Persson.[11] Gunstlingen fick Höga kommitté helt inom sitt våld, samt beneath dem erhålla kalenderår likt domstolen verkade hann den döma omkring människor mot döden.[12]
Förgripelsen mot Nils Sture fanns ett ren provokation mot aristokratin.
Erik greps från fruktan till arvrikets bestånd – enstaka lättförklarlig emotion hos fursten från enstaka uppkomlingsätt samt gemensam på grund av Gustav Vasas varenda söner. Jöran Persson åtog sig för att samla bevis vid enstaka adelssammansvärjning såsom skulle vandra ut vid för att man såsom att vedergälla något som upplevts som fel till Stures behandling skulle störta Erik ifrån tronen.
Inför Höga kommitté anklagades inom femte månaden i året flera stormän, bland andra Nils Stures far, greve Svante Sture den yngre, ett man såsom plats trogen mot Vasahuset. dem anklagade sattes inom fängelse inom Uppsala var enstaka riksdag samlades på grund av för att fångstredskap dom ovan dem.[10]
Den 16 femte månaden i året kom Erik, tydligen inom förvirrat tillåtelse, mot Uppsala.
Nils Stures oförmodade tillträde dit den 21 femte månaden i året (medförande vad likt troligen fanns en negativt besked då Renates giftermål tillsammans med hertig Vilhelm V från Bayern kungjordes numeriskt värde veckor senare) ökade hans förvirring. Den 22 femte månaden i året skrev denne en försonligt skrivelse mot greve Svante Sture samt besökte honom den 24 femte månaden i året inom kriminalitet samt bad då ifall förlåtelse till sitt handlingssätt.
Då denne antagligen ej plats övertygad ifall för att den förlåtelse likt gavs fanns uppriktig, förlorade denne all besinning samt störtade in mot Nils Sture, vilket även fanns fånge, samt stötte inledningsvis sin dolk samt sedan en spjut inom honom. Därpå lät denne sina drabanter fullborda morden (se Sturemorden) då även Svante Sture avrättades inom sin cell.[13]
Kung Erik flydde sedan ur staden samt gav vid vägen befallning ifall för att döda dem övriga fångna herrarna.
denne beordrade sedan soldaterna för att även hugga ned Beurreus liksom ilat efter till för att be kungen besinna sig. Den 27 femte månaden i året påträffades Erik, maskerad samt ännu förvirrad, inom Odensala socken. Småningom blev han lugnare samt bad då både Gud samt människor angående förlåtelse. denne sökte försoning tillsammans dem blev dödad släktingar samt Sveriges övriga adel samt befallde biskoparna (augusti ) för att uppmana människor för att genom förböner avvända himmelens straff.
beneath Eriks svaghetstillstånd tog rådet ovan styrelsen från landet, befriade Johan ut straff samt dömde Jöran Persson mot döden. Denna dom verkställdes dock ej från fruktan till hur Erik skulle reagera då denne blev frisk.[14]
Giftermål beneath olycksåret
[redigera | redigera wikitext]Under detta kalenderår, inom juli, gifte sig Erik, mot ett start inom tysthet, tillsammans med sin frilla Karin Månsdotter, ett knektdotter liksom , nära 15 års ålder, upptagits inom hans hov samt väckt ett äkta, djup älskade hos honom.
sålunda tidigt likt ägde denne fått både rådets samt riksmötets välsignelse för att ett fåtal autentisk vem denne ville, adlig alternativt oadlig. Mot slutet från sommaren – "olycksåret", liksom Erik kallade detta – återföll Erik inom psykisk ohälsa. detta yttrade sig ej våldsamt, utan mera genom fixa idéer; trodde han för att hans broder Johan fanns monark samt han egen avsatt.[14]
Tillbaka mot verkligheten
[redigera | redigera wikitext]Efter för att beneath vintern äga legat inom fält mot danskarna, likt beneath den allmänna förvirringen inom riket trängt in inom Östergötland, återfick Erik vid våren krafter samt sitt "gamla sinne".
Erik skänkte åter sitt att vara berusad eller övermättad tillit åt Jöran Persson, förklarade dem män likt ägde mördats inom Uppsala skyldiga, återkrävde från deras släktingar valuta samt dylikt likt han lämnat inom försoning, samt började prata inom hotfull ton mot Johan. Eriks stränga, dock vid team stödda tillvägagående mot adeln då han fordrade för att dem skulle fullgöra sina ansvar för att utföra rusttjänst, (hans upptagna räfst efter dem frakt vilket adeln tillägnat sig nära reduktionen ifrån kyrkan ägde redan avlägsnat aristokratin), sturemorden samt Eriks beneath tid åter vaknande tyranniska böjelse ägde gjort honom impopulär bland inflytelserik kretsar.[14]
Bröderna tar över
[redigera | redigera wikitext]Det högtidliga andra bröllopet tillsammans med Karin inom Storkyrkan den 4 juli samt hennes därpå nästa ceremoni för att kröna någon liksom drottningKatarina blev droppen liksom fick bägaren för att rinna ovan, samt den 5 juli startade upproret.
dem mördade herrarnas släktingar förenade sig tillsammans med hertig Johan, vars maka Erik tvingats (februari ) lova för att utlämna mot tsarIvan den förskräcklige på grund av fredens bevarande (ett löfte han dock senare försökte förhandla bort), samt vilket tillsammans tillsammans Eriks yngste broder, hertig Karl, 12 juli höjde upprorsfanan.
Den 29 september identisk kalenderår gav sig Erik, övergiven från samtliga sina släktingar samt förrådd från sitt människor, vid slottet Tre Kronor inom huvudstaden, fången åt sina bröder.[14]
Avsatt samt fängslad
[redigera | redigera wikitext]En riksdag förklarade för att Erik XIV samt hans ätt tappat bort eller missat sin riktig mot Sveriges topp samt för att Erik skulle behållas "i fängslig, dock tillbörlig samt prinslik förvaring".
denne hölls därefter fången vid slottet Tre Kronor (september –juli ), Åbo slott (juli –4 augusti ), Kastelholms slott (augusti-november ), Gripsholms slott (november –juni ), Västerås slott (juni –hösten ) samt Örbyhus slott (hösten –februari ).[14] beneath fängelsetiden återföll Erik emellanåt inom psykisk ohälsa.
Anledningen mot detta täta ombytet från vistelseort nedsänkt inom dem sammansvärjningar mot Eriks förmån, likt period efter ytterligare (, , ) upptäcktes samt likt väckte bekymmer samt kraftfull misstänksamhet hos Johan, vilken efterträtt Erik vid tronen.
Denna bekymmer yttrade sig än mer påtagligt inom Johans senare beslut för att Erik måste dö, något denne redan inom januari på grund av sin broder Karl framhöll plats nödvändigt. inom flera nästan lika lydande meddelande (, , , ) gav denne Eriks fångvaktare utförliga instruktioner angående hur denne skulle dödas angående försök gjordes för att befria honom, samt 10 mars underskrev numeriskt värde riksråd (däribland Bengt Gylta) samt dem förnämsta prelaterna ett formell dödsdom ovan Sveriges tidigare regent.[15]
Eriks död
[redigera | redigera wikitext]Den 26 månad dog Erik inom sitt fängelse vid Örbyhus slott.
Författare ifrån slutet från samt ifrån talet besitter dock ingenting märkligt för att informera ifall Eriks död.[16]
Det existerar Samuel von Pufendorf ("Continuirte einleitung", tr. ) liksom blev den inledande vilket inom tryck nämnde för att Johan beordrat Eriks avrättning medelst gift. Antagligen hämtade han uppgiften ur Johannes Messenius' "Scondia illustrata", vilket då endast fanns tillgänglig inom manuskript, samt vilket även innehåller uppgiften ifall för att detta skall äga varit förgiftad ärtsoppa, tillredd från Filip Kern.
Maträtten ärtsoppa får dock betraktas vilket obevisbar tradition. dem flesta forskare ifrån samt talen vidhöll senare denna övning. Senare författare ansåg trots detta – vissa vid bas från dem skriftliga källorna, andra från medicinska skäl – för att Erik dött enstaka naturlig död.
Erik begravdes ursprungligen inom en nedsänkt gravvalv vilket sedan blev igenmurat.
enstaka text placerades vid väggen tillsammans texten inom modern översättning: "Makten gick ifrån mig samt tillföll min broder, ty därför ägde herren bestämt."[17]
Vid enstaka gravöppning, vars initiativ fanns taget från dåvarande landshövdingen från Västmanland Ragnar Casparsson, beneath ledning från anatomiprofessorn Carl-Herman Hjortsjö samt tidigare riksantikvarien Martin Olsson nära tid senare (påbörjad den 20 januari ), gjordes enstaka granskning från Eriks kvarlevor var man hittade avgörande mängder arsenik.
Efter för att äga utfört grundlig textilhistoriska, kemiska samt medicinska analyser kom man fram mot för att "fynden inom sin totalitet ger … fullt stöd till antagandet för att Erik XIV blivit förgiftad tillsammans med arsenik".
Eriks kvarlevor förvaras inom enstaka sarkofag inom Västerås domkyrka, var dem placerades efter äga grävts upp nära gravöppningen upptäcktes för att fötterna ägde åtskilts ifrån benen, på grund av för att kroppen skulle behärska rymmas inom den nya kistan vilket fanns på grund av kort.[18][19]
Person samt eftermäle
[redigera | redigera wikitext]En renässansfurste
[redigera | redigera wikitext]Erik plats rikt begåvad, samt hans naturliga anlag ägde utvecklats genom ett synnerligen god uppfostran.[20] en franskt sändebud nära hans hov skildrade honom vid nästa vis:
| ” | Konungen från land existerar enstaka många fin furste, välväxt samt märkvärdigt begåvad samt händig på grund av allting. Sex å sju år framåt (—) varade E:s tid som kungalärling, varunder han arbetade sig in i Kammarens mångahanda ärenden, i frågorna om kronans slott, gårdar och magasin, om krigsfolkets vederbörliga försörjning m Utom sitt modersmål talar han förträffligt tyska samt latin samt ganska utmärkt franska. han existerar många hemma inom historien, massiv matematiker samt ganska god musiker. han fattar många enkel vad man framställer, svarar träffande samt snabbt samt finner stort nöje inom för att samspråka tillsammans dem, såsom förstå för att prata angående höga samt viktiga domstol. Ganska ofta säger han emot, tydligen på grund av för att förbättrad lära uppleva deras fyndighet samt omdöme.[20] | „ |
Framför allt plats Erik enstaka skönhetsälskande natur, samt hans talang nedsänkt åt detta estetiska hållet. denne njöt från vacker konstverk, målade egen samt spelade luta.
en vittnesbörd angående hans praktälskande konstsinne existerar inredningen från Kalmar slott. Ryktbara existerar även hans gobelänger tillsammans teman ifrån Sveriges fornhistoria.[20] han kär även trädgårdsarbete, likt denne ägnade sig åt vid lediga stunder. detta växthus denne lät anlägga vid Södermalm blev berömt även inom utlandet.
Händelserna i Ronneby är typiska för vad vi i dag förknippar med Erik XIVvar odlades bland annat vindruvor samt pomeranser. Kungen ägde även många nöja från sitt "fåglehus" nära Uppsala slott. Erik XIV plats vykort sagt ett representant på grund av den skönhetsälskande tidsriktning såsom kallas renässansen.[20]
Författarskap samt inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Eget författande
[redigera | redigera wikitext]Under fångenskapen, vilken Karin Månsdotter delade mot juni , sysselsatte sig Erik tillsammans med litterära arbeten.
denne utförde enstaka (numera förlorad) översättning från Johannes MagnusSvea samt Göta krönika samt fortsatte tillsammans sina latinska dagboksanteckningar (de likt något som har transporterats eller flyttats beneath fångenskapen existerar dock varenda förlorade).
Dessutom skrev Erik bland annat grundlig noteringar inom marginalerna samt vid otryckta ark inom en exemplar från Sabellicus' "Opera omnia", delvis tillsammans enstaka spetsig träpinne samt sotvatten.
Dessa noteringar, likt förvaras inom Kungliga biblioteket inom huvudstaden, gick mot större sektion ut vid för att försvara hans regeringsåtgärder samt rätten mot kronan på grund av dem unge Karin fött honom. inom såväl Sabellicus' Opera såsom inom en exemplar från Strabons "De situ orbis" (i Kungliga Vetenskapsakademiens bokhylla inom Stockholm) äger Erik dessutom gjort enstaka mängd teckningar (jämför vidstående numeriskt värde figurer), "måhända dem äldsta från någon bevisligen svensk konstnär" (Ahlqvist).
Däremot existerar Erik ej författare mot dem numeriskt värde psalmer (nr inom års psalmbok, Beklaga från allt sinne samt nr O Gud, vem skall jag klaga inom densamma) samt den kärleksvisa ("Väl existerar den, såsom vitt ifrån höga klippor" etc.), vilka länge tillskrivits honom.[källabehövs]
Skönlitterära skildringar
[redigera | redigera wikitext]Erik XIV besitter skildrats en antal gånger inom litteraturen.
Detta inkluderar följande:
Förhållanden samt barn
[redigera | redigera wikitext]Erik XIV:s älskarinnor
[redigera | redigera wikitext]Erik ägde flera älskarinnor innan denne gifte sig, sålunda kallade frillor, varav Agda Persdotter nämndes redan beneath Kalmartiden. Hans ungar tillsammans Agda Persdotter anförtroddes systern Cecilia Vasa, hos vilken Karin Månsdotter inom tidig ålder arbetade.
Mellan hans förhållande tillsammans med Agda samt före hans förhållande tillsammans Karin Månsdotter ägde han enstaka hel samling frillor boendes samtidigt nära hovet; dem blev kollektivt kända beneath namnet Frillohopen.
Erik var Sveriges kung och en typisk renässansfurste - politiskt handlingskraftig och samtidigt kulturellt intresseradBarn
[redigera | redigera wikitext]Barn tillsammans med Karin Månsdotter:
- Sigrid (–), förklarad legitim genom äktenskapet
- Gustav (–), född inom äktenskapet
- Henrik (–), född efter avsättningen
- Arnold (–), född efter avsättningen
Barn tillsammans frillan Agda Persdotter:
- Virginia Eriksdotter (–) alternativt gift tillsammans med den svenske frälsemannen landshövdingen Håkan Knutsson grabb (död ).
- Constantia Eriksdotter (–) G.m.
kammarjunkaren Henrik Frankelin (d. )
- Lucretia Eriksdotter (–) dog ung.
Barn tillsammans frillan Karin Jakobsdotter:
- ett ungar vars namn man ej känner. Barnet begravdes tid
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]Bilder
[redigera | redigera wikitext]Erik XIV vid kopparstick ca , sannolikt från Frans Huys.
Erik XIV från Domenicus ver Wildt.
Erik XIV vid gravyr ifrån
Erik XIV.
konstverk från Domenicus ver Wildt.
Erik XIV ifrån ca från Domenicus ver Wildt.
Paradrustning vilket levererades mot Erik XIV Tillverkad nära Arbogas vapenfaktori samt dekorerad inom Antverpen från guldsmeden Eliseus Lieberts efter förlagor ifrån den franske konstnären Etienne Delaune.
Finns vid Livruskammaren.
Erik XIV:s paradsköld gjord inom stål Dekorerad tillsammans krigande Amazoner.
En från Eriks näsdukar tillsammans hans vapensköld samt initialer 'E R' till Ericus Rex - Kung Erik. i enlighet med sägnen existerar fläckarna blod ifrån Sturemorden.
Mynt ifrån
Erik XIV:s vapensköld, var Norges samt Danmarks vapen äger tagits upp.
Erik XIV från okänd konstnär.
Erik XIV,
Kung Eriks sarkofag inom Västerås domkyrka (här tillfälligtvis utan regalierna ovanpå liksom Gustav III lät flytta hit ifrån broderns grav inom Uppsala[21]).
Erik XIV samt Karin Månsdotter, ett konstverk från Georg von Rosen ifrån , såsom även visar Jöran Persson.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II.
Äldre Vasatiden )”. . Läst 30 oktober
- ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november
- ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november
- ^Carlqvist, Knut (). Kung Erik från folket.
Stockholm: Timbro. ISBN X
[sidnummerbehövs] - ^ [ab] Grundberg, Malin. Ceremoniernas inflytande. maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier. Nordic Academic Press. sid.75–76, 81–86
- ^”"Henrik Normans utflykt mot Erik XIV: ceremoni för att kröna någon "”. Historisk tidskrift.
- ^ [abc] Nordisk Familjebok, sp. m
- ^Nordisk Familjebok, sp. –
- ^ [abcd] Nordisk Familjebok, sp.
- ^ [abcd] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november
- ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II.
Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november
- ^Nordisk Familjebok, sp. –
- ^ [abcde] Nordisk Familjebok, sp.
- ^Nordisk Familjebok, sp. –
- ^Nordisk Familjebok, sp.
- ^Harrison Lindbergh, Katarina (). Erik XIV.
Historiska media. sid. ISBN Läst 4 femte månaden i året
- ^Janson, Erik (). Tiden samt döden: kungliga gravöppningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. Libris ISBN (inb.)
- ^Harrison Lindbergh, Katarina (). Erik XIV. Historiska Media. sid. ISBN OCLCon Läst 4 femte månaden i året
- ^ [abcd] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II.
Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november
- ^Leif Landen ISBN s.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Erik XIV inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
- Carlqvist, Knut (). Kung Erik från folket. Stockholm: Timbro. ISBN X
- Grundberg, Malin, Ceremoniernas inflytande.
Maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier, Nordic Academic Press,
- Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa, Prisma,
- Andersson, Ingvar, Erik XIV, Wahlström samt Widstrand,