firfog.pages.dev









Hur ser en kust levande ek ut

Ek (Quercus spp.)

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt äger inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken besitter enstaka nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, vilket ännu ej besitter slagit igenom liksom skogsträd inom land, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar ( par) samt oskaftade ollon på ett lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas såsom för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken äger oskaftade.

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken äger fler småflikar ( par). Ollonen är oskaftade samt samlade liksom enstaka druvklase (därifrån namnet druvek). Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek).

bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd kunna bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren likt för mångfalden.

Bladen är strödda. Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är ett sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd).

Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans. Ekollonen är cm långa samt samlade inom spetsen på ett lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock enstaka betydande källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland. Rena ekskogar är ovanliga. inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

Ek, tillsammans tillsammans med bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

Läs mer ifall eken inom Sverige.

Ståndort

För för att växa god kräver eken dem bästa markerna tillsammans med djupt jordlager, gärna tillsammans lerinblandning.

Däremot äger eken ej stora krav för sin överlevnad. inom mer extrema lägen vilket på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek).

I Halltorps naturreservat på Öland, där flest rödlistade arter i landet påträffats, finns idag bara en procent kvar av de levande gamla ekar som fanns i området Halltorp­-Ekerum Sammanhängande eklandskap med en stor mängd riktigt gamla ekar återfinns idag huvudsakligen på mark som på ­talet var frälsejord och inte

Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

Skogsskötsel samt produktion

Här kunna ni läsa mer ifall ekskogens skötsel.

Vi ville visa enstaka film f&#;r dig, dock förmå ej detta f&#;r för att ni st&#;llt in för att ej till&#;ta kakor.

fanns god till&#;t Marknadsf&#;ringskakor f&#;r för att behärska titta era Marknadsf&#;ringskakor

EK.


  • hur ser  ett kust levande ek ut

  • enstaka spelfilm angående ekskogens sk&#;tsel, tillsammans med standard vilket m&#;l. en extrakt ur "L&#;nsam l&#;vskog - samt v&#;gen dit". ( min)

    Skador på ekar

    Ekdöden

    I slutet från talet uppmärksammades för att träd började dö inom massiv skal inom södra landet. Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") besitter inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans med några extremt kalla vintrar.

    Den snabba ekdöden plats ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på samt talen efter några svåra frostvintrar.

    I början från talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende. Denna typ från ekdöd beror troligen på enstaka kombination från orsaker.

    Träd likt växer på olämplig mark är kapabel bidra mot sänkt motståndskraft mot skador. uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft är kapabel bli utlösande faktorer. Träden är idag försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, likt förmå bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

    Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock ännu finns hot mot ekskogarna.

    en sådant är Phytophthora (se nedan).

    Bladätande insekter

    De insekter liksom oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata). Angreppen kunna titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året.

    angående ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp kunna minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare vilket svampen honungsskivling.

    Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad. Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

    Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar.

    CC-BY-SA, Wikipedia commons.

    Svampskador

    Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen enstaka ljus samt gråaktig färg. Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva.

    petraea) förekommer i hela södra Sverige upp till ungefär Dalälven

    På unga träd samt plantor är kapabel angreppen artikel mer allvarliga.

    Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.). enstaka sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är enstaka sekundär patogen vilket startar inom mindre rötter enstaka bit från stammen.

    När agreppen blir svåra kunna träden dö.

    Phytophthora

    Phytophthora, enstaka algsvamp tillsammans flera arter, anses artikel enstaka orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa. Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på talet.

    Algsvampen äger därefter spridits mot Europa tillsammans med prydnadsväxter såsom Rhododendron. 

    Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom landet är ännu oklart.

    Virke

    Ekvirke. Foto Hans Fryk.

    Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

    Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom land. Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a. möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

    Snabbväxande träd blir hårdare

    Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar.

    Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet. Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem vilket mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem likt mer ljus, blanka fläckar. Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit.

    De största volymerna finns i södra Sverige, längs ost- och västkusten och i Mälardalen (se figuren)

    Virke från träd likt vuxit snabbt äger ett större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke likt vuxit långsamt. Splintveden är smal samt grå- mot gulvit. Den skiljer sig klart från kärnveden vilket varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

    Beständigt mot röta

    Ekens kärnved besitter den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag.

    Splintveden är ej beständig, dock går utmärkt för att impregnera samt behandla tillsammans med träskyddsmedel. Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen. Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans järn samt blåsvarta fläckar bildas.

    Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling. detta är garvämnena likt ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

    Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv. Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens.

    Torrt virke går utmärkt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt. Efter hyvling får veden ett härlig yta.

    Stora, levande träd innehåller en betydande andel av den totala döda veden i en gammal skog; i själva verket kvarstår död ved längre i levande träd än i grenar och nedfallna stammar

    nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke kunna knivskäras alternativt svarvas mot fanér. Ytbehandling ger gott resultat.

    Skepp, möbler samt whiskyfat

    Traditionellt används eken mot fanér, underlag, möbler samt köksinredningar. eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi.

    Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek. Idag finns svensk whisky vilket lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation. Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom struktur från massivt virke samt fanér.

    Prins Eugens ek är en mäktig ek på Södra Djurgården i Stockholm som växer i parken vid Waldemarsudde

    Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt vilket brännved.

    Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

    Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri. inom mitten från talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn.

    Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

    Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

    Källa: Svenskt Trä – Träguiden

    ÄndytaLängsyta
    6,4–6,63,4–4,1

    Historisk användning från ekollon

    Ekollonen användes historiskt främst liksom svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

    Den var ursprungligen trestammig

    beneath nödår kunde också ollonen användas vilket människoföda. Man malde då ollonen samt blandade tillsammans med mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också likt kaffesurrogat, likt inom dansk samt norsk folktro ansågs existera enstaka hälsodryck liksom kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.